– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat, säger ekobonden Mats Björklund.
– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat, säger ekobonden Mats Björklund.

Uppdrag: förvalta både åkrarna och jorden

jordbruk.

För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor.

30.9.2020 kl. 11:53

Mats Björklund minns hösten 2017 när det regnade så mycket att den rybs som borde ha skördats i september fortfarande fanns på åkrarna i oktober.

– Vi lärde oss saker vi aldrig kunnat förr. Vi tröskade rybs i minusgrader och det bildades rimfrost i tröskan. Mellan varven fick vi stanna och ta bort den.

Väderleksrapporterna utlovade snö i slutet av veckan. Han förstod att det skulle bli svårt att hinna bärga rybsskörden.

– Det var torsdag kväll när vi tröskade årets sista rybs. Jag hörde på ljudet från tröskans tömningsskruv att tanken var tom, all rybs fanns på traktorkärran. Fem sekunder senare föll de första snöflingorna. Jag får fortfarande gåshud när jag tänker på det här.


Jordbrukaren kan aldrig ha
full kontroll över sitt jobb, allt sker på naturens och vädrets villkor. Mats Björklund talar om det som ett schackparti med moder natur där han ibland vinner och ibland förlorar. Rybsen som hann tröskas i sista minuten är en vinst som han fortfarande minns.

– Man är egentligen totalt maktlös, allt handlar om vad du lyckas göra med de förutsättningar du fått. Det är det som gör det så fascinerande för mig.

Från jord till kastrull

Den yttre orsaken till att Mats Björklund blev jordbrukare var att han växte upp på ett jordbruk. Det fanns en gård att ta över, men djurintresset och en vilja att jobba självständigt bidrog också till yrkesvalet.

– Möjligheten att jobba med djur och rå mig själv gjorde att jag intresserade mig för jordbruket. Har man jobbat med kor blir det aldrig riktigt samma sak att ha en pekingeser.

I början handlade det mer om djuren – då var det inte självklart att han med tiden skulle bli fascinerad av hur grödorna växer.

– Det finns något väldigt tilltalande i att ta fram något som blir mat åt andra, en dimension av att göra det här arbetet för den som ska äta. Mest konkret blir det i potatisodlingen – det vi tar ur jorden är samma sak som folk lägger i kastrullen.

I Mödan med grödan beskriver han i dagboksform ett år på ekogården i Pedersöre där han producerar spannmål, rybs, potatis och nötkött. Jordbrukarens år följer samma rytm varje år, men samtidigt är inget jordbrukarår det andra likt. År 2017 var hösten regnig och skörden sen, men 2018 när han skrev boken var våren och sommaren i stället extremt torra och varma. Det blev en tidig skörd, men mycket oro över ifall den torra sommaren skulle producera tillräckligt med foder för djurens behov.


Att ha ansvar för djurens välmående är något han vuxit in i, ett ansvar som oftast inte känns betungande. Men de gånger han inte förstår vad som är fel kan det bli tungt – till exempel när ett djur insjuknar.

– Man kan ju inte fråga dem: ”Var värker det?”, jag ser bara att något är fel.

Ibland hittas ingen lösning och han blir tvungen att låta avliva ett sjukt djur. Efteråt händer det att han upplever en känsla av lättnad.

– Det är klart att det harmar att jag inte räckte till för att lösa det här, men Rosa lider inte längre för att jag inte vet vad jag ska göra.

En hel jord att förvalta

Mats Björklund säger att hans tro påverkar hur han ser på förvaltarskap. Han känner ett ansvar inför Gud att förvalta de gåvor han fått – till exempel de åkrar han får bruka.

– Men förvaltarskap handlar också om gåvor i form av saker man är bra på. Har man en kreativ gåva eller en analytisk gåva har Gud gett en den gåvan för att man ska använda den.


I förvaltarskapet finns en blick på framtiden och ett ögonkast bakåt.

– Enkelt sagt handlar god förvaltning om att åkrarna ska vara i lika bra – eller bättre – skick när jag lämnar dem ifrån mig, oavsett om de är mina egna eller arrenderade. Någon– antingen inom min familj eller en utomstående – kommer ju att odla de här åkrarna efter mig, precis som jag tagit över odlandet efter dem som gått före mig.

Lyfter vi blicken finns det en hel jord att förvalta, och Björklund menar att det uppdraget är tydligt.

– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat.

Kyrkan kunde tala tydligare om vårt uppdrag att förvalta de gåvor vi fått.

– Det handlar inte bara om att jobba för miljön, utan också när vi bygger samhället förvaltar vi det som Gud har gett oss. Oavsett om man ser skapelseberättelsen som bokstavlig eller symbolisk är människans roll egentligen att vara någon slags gårdskarl.

Vinst på lång sikt

Det långsiktiga perspektivet saknas ofta i samhället och i beslutsfattandet. Delvis handlar det kanske om att vi har så stora utmaningar på kort sikt att vi inte ger oss tid att fundera över vad som händer sedan.

– Alla är på ett principiellt plan medvetna om att det kommer någon efter oss, men det går inte vidare till handling. Vi fokuserar på kortsiktig effektivitet i stället för långsiktig hållbarhet. Det är inte säkert att det som är bra på två generationer också är bra på fem generationer.

Jakten på de kortsiktiga vinsterna gör att jordbruket i vissa fall utarmar jorden – för på kort sikt kan det löna sig även om det försämrar jordens kvalitet.

– Inom ekoodling är det viktigt med växtföljd och vissa år måste man odla något som ger jorden en chans att vila. Långsiktigt är det smart, men kortsiktigt är det inte effektivt.

Förutom att vi tänker effektivt tänker vi också ofta bara på en sak i gången. Då ter sig lösningen på problemet ofta enkel. Men Björklund säger att när man börjar se helheten blir det mer komplicerat – speciellt om vi talar om biologiska processer.

– Någon uttryckte det så här: om du vill förstå vatten kan du inte förstå väte skilt och syre skilt. Men så tänker vi – vi delar in saker i fack och så har vi en expert på väte och en på syre som uttalar sig, men det leder inte till att vi förstår vatten.

Ekologisk odling är just en av de komplicerade processer som han talar om. Det betyder också att ekologisk odling inte per automatik alltid leder till mindre förluster av näringsämnen än konventionell produktion hade gjort.


– Men om jag ser till helheten bedömer åtminstone jag på min gård att det här gör mest för miljön. Jag inser att jag skulle kunna producera mer spannmål om jag skulle odla konventionellt, men jag anser att för helheten är det värt att odla ekologiskt.

Också valet att odla ekologiskt är ett arv från någon som gått före honom – det var hans pappa som lade om till ekologisk produktion. Då handlade valet både om ideologi och om att det fanns en växande marknad för ekoprodukter. Men Mats Björklund har gjort valet till sitt eget och säger att den ideologiska aspekten har blivit viktigare i takt med att han sett att den ekologiska odlingen fungerar.

Erika Rönngård
Foto: Nicklas Storbjörk



Edith Kortekangas och Elias Ahlskog stortrivs på jobbet.

Helsingfors. Under hösten har Petrus församling haft två ungdomsdiakoner på projektanställning. Här delar de sina tankar kring hur kyrkan möter ungdomar och vad den kunde göra annorlunda. 9.12.2022 kl. 10:18
 – Som kristen och artist på julen får jag sjunga om något viktigt för mig, säger Elna Romberg.

musik. Soulpop-artisten och låtskrivaren Elna Romberg är aktuell med ny musik. – Den handlar om att bryta ner de murar av rädsla och sår som man kanske byggt upp och går omkring och bär på. 5.12.2022 kl. 19:30
Rune Lindblom är kaplan i Korsholms svenska församling
och gillar att fira jul långt in i januari.

Kolumn. "Jag tror att vi blir lite fattigare på något viktigt när vi tappar bort advent ur kalendern och firar jul i stället." 23.11.2022 kl. 16:21
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Bergö och Petalax församlingar.

Kolumn. "Jag hoppas vi blir mindre attraktiva för marknadskrafterna, friare, snällare mot planeten, kanske rent av givmildare mot dem som har mindre än oss?" 23.11.2022 kl. 09:16

FÖRSAMLINGSVALET. Kyrkpressen har sammanställt de invalda i stiftets 45 församlingar. Med finns också några församlingar som har verksamhet på svenska i andra stift. Välj i listan den region du vill se! 25.11.2022 kl. 11:07
Harry S. Backström ställde år 2021 upp i kyrkoherdevalet i Pedersöre.

AVHOPP. Harry S. Backström, tidigare kyrkoherde i Väståbolands församling, har avsagt sig prästrättigheterna i Finlands evangelisk-lutherska kyrka. Han blir i stället präst i Missionsstiftet. 24.11.2022 kl. 15:48
För några veckor sedan besökte Tomas Sjödin Jakobstad för att tala bland annat om tystnad och om hopp.

bibeln. Författaren och pastorn Tomas Sjödin har läst Bibeln hela livet, men när han läste den i The Message-versionen väcktes gamla, slitna bibeltexter till liv igen. Hans nya andaktsbok vill inspirera alla till att göra bibelläsning till en ny vana. 23.11.2022 kl. 19:36
Karolina Karanen och Christoffer Strandberg är goda vänner och kollegor på DuvTeatern.

teater. – Jag älskar teater och jag älskar att stå på scenen. På scenen behöver jag ingen hjälp, säger Karolina Karanen. 23.11.2022 kl. 09:00
– Veteranföreningarna ringer, men annars lite ensamt – Kjell Törner, nybliven överste i avsked.

FÖRSVARET. Överste Kjell Törner var med om att bygga upp Finlands militärsamarbete också när det var hysch-hysch om det. Nu när Finland är nära målet att bli medlem i Nato är han inte längre med i staberna. Kjell Törner har bevarat sitt kristna arv. Varje dag är det tyst aftontapto med knäppta händer. 22.11.2022 kl. 22:46
Guy Kronqvist fick flest röster i Korsnäs

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06
Ulla-Maj Wideroos fick flest röster i Närpes församling

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46
Stefan Vikström och hans dotter Rebecka Stråhlman samlade mest röster i församlingsvalet i Borgå.

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41
Helsingforsförsamlingarna var snabbt ute med sin röstningsprocent – som sjönk.

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01
Sonja Djupsjöbacka (till vänster) och Cecilia Åminne är lärare och röstmagneter. De vill jobba för en välkomnande församling och ökad delaktighet för medlemmarna.

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39
Stabil röstning i Pedersöre, men långt ifrån kyrkoherdevalet 2021

FÖRSAMLINGSVALET. Församlingen var en av de få i Finland som höjde röstningsprocenten sedan församlingsvalet 2018. 20.11.2022 kl. 22:20

Det som är omöjligt att förlåta kan kanske försonas, säger Patricia Tudor-Sandahl.

Bok. När vår yttre värld förmörkas av krig och sjukdomar bringar den kristna psykologen och författaren Patricia Tudor-Sandahl bud om ett ljus som kan brinna inuti oss. 12.12.2023 kl. 13:55

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51
Marika Westerling förknippar julen med barndomens julgudstjänst i Nordsjö kyrka 
i Helsingfors.

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00
Majla Ståhls följer noggrant med vad som händer i världen. ”Det är inte första gången vi haft problem med Ryssland", säger hon efter en nyhetssändning.

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24
– Jag kände i många år att jag höll på med något som jag egentligen inte ska göra, säger Ester Rudnäs.

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00