Gunilla Riska har märkt hur betydelsefullt det kan vara att någon är beredd att lyssna.

Vi behöver själavård för att bli bättre medmänniskor för varandra

podcast.

– Lyssna på vad den andra verkligen vill säga, inte bara för att fundera på ditt svar, rekommenderar diakonissan Gunilla Riska.

30.9.2020 kl. 00:00

Petrus församling lyfter fram själavård i höst, bland annat genom att behandla ämnet i fem avsnitt av sin podcast tillsammans med församlingens tidigare diakonissa Gunilla Riska. Hon är tjänstledig och kommer snart att flytta utomlands, därför har poddavsnitten spelats in på förhand.

– Det som är bra med diakonin är att det är låg tröskel och man får snabbt en möjlighet att prata med någon.

All diakoni är inte själavård och Riska säger att olika personer kanske definierar själavård på olika sätt.

– För mig är det när en människa kommer till mig och ber mig om hjälp, råd eller tid.

Själavård är något vi alla behöver för att göra oss till bättre medmänniskor för varandra.

– För att kunna tjäna Gud bättre behöver vi reda upp det som hindrar oss. Många av våra problem har med relationer att göra och många av oss bär på brustenhet eller sår av olika slag. Det är inte farligt, men det är viktigt att vi får hjälp med det.

Brustenhet kan komma i form av utanförskap, misslyckande och av känslan av att vara missförstådd, avvisad eller ensam.

I sitt arbete inom diakonin har Riska märkt hur stor betydelse det har att bli sedd och få uppleva att någon lyssnar. Ibland har det hänt att någon som ringt och bokat in en tid för att få prata senare hör av sig och säger att det känns bättre nu och att tiden inte längre behövs.

– Så viktigt kan det vara redan att veta att det finns någon som är beredd att lyssna, att man inte är ensam och utelämnad.

En mun, två öron

I podden talar hon om själavård, förlåtelse, identitet, helande och överlåtelse.

– När man lyssnar kan man få idéer om hur man kan vara ett stöd för andra i vardagen även om man inte är anställd i en församling – bland annat genom att vara öppen för andra.

– Vi har två öron och en mun för att vi ska lyssna mer än vi pratar. Lyssna på det som den andra verkligen har att säga – inte bara för att fundera på vad du ska svara. Och kom ihåg att respektera förtroendet, för inte vidare det du fått höra.

I samband med samtal brukar Gunilla Riska fråga om hon får be för den andra personen.

– Men jag säger också att jag kan be efteråt, eller låta bli om du hellre vill det. Fråga på ett sånt sätt att den andra kan säga både ja och nej.

Riska säger att i en själavårdssituation där båda räknar med Guds ingripande är det naturligt att be tillsammans om hans ledning och hjälp.

– Bön är kommunikation, det behövs inga speciella ord. Man kan be högt eller tyst.

Vi kan använda böner vi kan utantill, Gud som haver eller Fader vår, eller be om Herrens välsignelse över någon. Vi kan också fundera på vad vi vill berätta för Gud och sedan säga just det.

– För mig är det en trygghet att Gud vet allt. Det är också tryggt att veta att när vi sitter i ett samtal är Gud hela tiden med i samtalet. Man kan be för en vän genom att be att Gud ska ta hand om vännen.

Med start den 18 september läggs ett nytt avsnitt med själavårdstema ut fem fredagar i rad i Petruspodden.

Du kan lyssna på podden via Spotify eller via petrusforsamling.podbean.com/.

Erika Rönngård



psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00