Silas, Nalani och Noomi Peltola läser ur olika barnbiblar som familjen har.

Hur stort svärd orkade Goliat bära? – en bibel som talar barnens språk är en viktig gåva

Solf.

I Solf får varje fyraåring en egen barnbibel. Församlingen vill uppmuntra familjer att läsa tillsammans.

1.10.2020 kl. 08:15

– Vi har tyckt att fyra år är en bra ålder. Då börjar barnen förstå berättelserna, säger barnledare Ebba-Stina Beukelman.

På Änglarnas dag välkomnas alla små och stora till kyrkan i Solf. Då delar församlingen ut en egen barnbibel åt alla som fyller fyra under året och önskar få en.

Ebba-Stina Beukelman berättar att det är en lång tradition som stammar från när det var vanligt att i samband med dopet få en församlingsfadder. Faddern besökte familjen tills barnet blev fyra år.

– Vid det sista besöket fick barnen en barnbibel. Det var tänkt att de kan den läsa ända tills de går i skriftskolan.

Den bibelversion de nu delar ut är skriven för barn, men inte riktad till de allra yngsta utan en bok som räcker att växa i.

– Jag vet att vuxna också läser och får ut något av den. Den visar Bibelns röda tråd.

Barnledare Ebba-Stina Beukelman visar bibeln församlingen delar ut. foto: Susann Nabb-Vornanen


Ofta har församlingen ordnat en fest för familjerna. I år blir alla inbjudna till Mikaelidagens gudstjänst.

– Vi skickar en personlig inbjudan till alla.

Ebba-Stina Beukelman säger att de gärna möter familjerna. Vanligen är det drygt hälften av årskullen som önskar få en bibel. Församlingen vill stöda familjerna i barnens kristna fostran. Den egna bibeln uppmuntrar också till läsning och låter barnen bekanta sig med berättelser som är en del av allmänbildningen.

– Jag brukar säga: ta er tid och sitt med barnen och läs tillsammans!

Barnen kräver inte att du har alla svar

– När man omvandlat måtten i berättelse så att barnen förstår hur stor Goliat var och hur stort svärd han orkade bära, så blir det mera påtagligt för dem, säger Amanda Peltola.

Till familjen Peltola hör Amanda, Jimmy och barnen Silas, 10, Noomi, 9, Nalani, 6, och Eliel, tio månader. Bibelberättelser skrivna för barn har en naturlig plats i deras hem. Oftast är det Jimmy som läser med de äldre barnen medan Amanda lägger minstingen.

– De far upp på vinden där barnen har sina sovrum och så sitter de tillsammans och läser. Sen brukar de fundera om det är något de undrar över och så avslutar de med aftonbönen.

I perioder väcker berättelserna barnens frågor, som när de läser någon som inte är så bekant. Med de äldre barnen kan man gå lite djupare in på vad något betyder och då blir även frågorna flera, berättar Amanda Peltola.

Familjen har flera olika barnbiblar för olika ålderskategorier och brukar växla mellan dem. Till exempel Seriebibeln är omtyckt.

– Jag vet också att min man ibland brukar läsa från riktiga Bibeln, bara för att de ska höra språket som är så annorlunda.

– Speciellt för sexåringen är den egna bibeln jätteviktig. Hon vill förvara den i sitt eget rum och man ska minnas att läsa ur den också.

Familjen flyttade till Solf för fyra och ett halvt år sedan, så sexåriga Nalani är den enda som hunnit få en bibel från Solfs församling. Amanda tänker att det just för fyraåringarna har betydelse att bli sedda och uppmärksammade på det här sättet.

Hur står sig bibelberättelserna mot andra godnattsagor?

– Våra barn har alltid tyckt om att läsa själva, så ofta gör de så att de läser barnbibeln tillsammans och sen läser var och en det de vill efteråt. Bibeln passar ju allihopa, men det är tråkigt för tioåringen att höra på en saga som sexåringen vill höra.

Barnens bibel förklarar saker på ett sätt som har värde också för vuxna.

– Fast man själv hört berättelsen många gånger så kan man ändå tänka på ett nytt sätt när man läser en ny version. Man ska inte vara rädd som förälder att ta upp Bibeln och läsa, man kan ju faktiskt lära sig något.

Även om man som vuxen inte själv känner sig så hemma i Bibeln tycker Amanda Peltola inte att man ska tveka att läsa för barnen.

– Man får ju tillsammans utforska det som står där. Inte kräver barnen att du har svar på alla frågor.

Emelie Wikblad



riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet