Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

"Musiken i kyrkan ska inte bara vara programutfyllnad"

kvevlax.

Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser

30.9.2020 kl. 12:40

Egentligen var det tänkt att han skulle bli jordbrukare. Istället blev det klasslärarstudier vid seminariet i Nykarleby.

– Jag gick i den sista årskurs som dimitterades med titeln folkskollärare, berättar Yngve Svarvar.

Men han sökte också till seminariet med en baktanke om att få studera mer musik. Seminariets nya piporgel och en lärare i Pedersörekantorn Hans Sandell gjorde det möjligt. Efter några år kunde Yngve Svarvar tentera för vicekantorsexamen.

– När seminarietiden närmade sig slutet föreslog seminariets musiklektor, Rafael Ahlbeck, att jag skulle börja studera musikvetenskap vid Åbo Akademi.

Sandell och Ahlbeck är två förebilder som han minns med tacksamhet.

– De gav mig starka intryck genom allt jag fick lära mig av dem och hur de var som personer.

Efter studierna arbetade han några år som klasslärare i Nykarleby och kantor i Munsala församling. Från år 1975 fram till pensionen var han lektor vid Vasa övningsskola och undervisade i huvudsak i musik i årskurs 3–9. Ibland arbetade han också som timlärare vid Pedagogiska fakulteten.

– Det jag speciellt minns från tiden vid övningsskolan är hur vi under en lång, lång rad av år ordnade en julkonsert i Trefaldighetskyrkan i Vasa. Det skapade en väldigt fin samhörighet mellan lärare och elever att öva in och förbereda de här konserterna.

På hans föll lott att leda en stor kör med orkester.

– I orkestern spelade både lärare och elever, ibland också någon förälder.

Sammansättningen och instrumenten varierade från år till år, men en orkester blev det alltid.

Yngve Svarvar

  • Född i Kvevlax 1944, bor nu i Maxmo.
  • Gift med Eivor, har tre barn och sex barnbarn.
  • Har arbetat som lärare i musik vid Vasa övningsskola.
  • Nu aktiv i musiklivet i församlingarna i Kvevlax och Vörå.

Ekumeniken berikar musiklivet

– Efter pensioneringen har jag nog sysslat med musik mer eller mindre på heltid, säger Yngve Svarvar.

Idag handlar det om musik i församling och kyrka.

– Det blev naturligt för mig ända från barndomen att vara ekumenisk – fast man visste inte att det hette så på den tiden. Jag hade en mormor som flitigt tog mig med till lutherska kyrkan och föräldrar som tog mig med till missionskyrkan och växte upp i båda de här sammanhangen.

Tillsammans med Kvevlaxkantorn Rodney Andrén leder han en pensionärskör med sångare från alla ortens församlingar.

– Då människorna i en by ser att kristna från olika läger kan ha andlig gemenskap så tror jag att det kristna livet blir trovärdigare.

Yngve Svarvar sjunger också i kyrkokören, där han är vice dirigent, och i manskören och leder orkestern Stråkdraget – en stråkorkester förstärkt med några blåsare som idag har cirka ett dussin medlemmar.

För körledaren gäller det att ha en känsla för andan i kören och tänka sig in i hur koristerna upplever nya sånger.

– Medlemmar i en och samma kör kan vara ganska olika när det gäller musikalisk nivå. Det handlar mycket om att hitta en balans mellan de olika kravnivåerna.

Eftersom han och frun numera bor i Maxmo är han också aktiv i församlingslivet där och har till exempel varit kantorsvikarie i Vörå församling.

– Tidvis har det varit rätt livligt, jag har spelat på otaliga gudstjänster och förrättningar genom de här åren.

Han tycker att musiken i kyrkan ska ha en roll i att förkunna det kristna budskapet.

– Den ska inte bara vara en programutfyllnad.

Genom musiken får människor också lovsjunga och uttrycka tacksamhet till Gud.

– Ibland behövs musik som ger tröst och uttrycker hoppet om himlen.

Han tycker inte heller att man ska underskatta betydelsen av musikalisk skönhet och hur den kan öppna sinnet för det andliga. Han hoppas att de som har makt att påverka slår vakt om församlingens musikliv och inte sparar bort det.

Emelie Wikblad



Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53

HÖSTDAGARNA. Årets Höstdagar arrangeras det här veckoslutet i Toijala. Årets tema är "Kamp". Dagarna bjuder på traditionellt upplägg med verkstäder, café, musik, show, mässor, andakter, glada människomöten, bön, gemenskap och skratt. 4.11.2023 kl. 15:52

Kolumn. Jag slogs en morgon av hur mycket det finns att förundras över när sommar går över till höst och höst till vinter. Färgerna, dofterna, tystnaden. Det är något speciellt när naturen skiftar och går in i en annan säsong. Det påminner mig om att världen och livet har en rytm att följa. 6.11.2023 kl. 08:00

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54

PERSONPORTRÄTT. Förluster och motgångar har präglat Chris Gullmans liv. – Jag blev adopterad från Hongkong när jag var fem år, och den förlusten bär jag alltid med mig. Men jag har kommit att älska mitt liv för alla dess bländande nyanser av ljus och mörker. 24.10.2023 kl. 15:38

BISKOPSBREV. Det andra biskopsbrevet sedan 2021 handlar om bön och längtan. Biskoparna berättar hur de själva ber. 24.10.2023 kl. 17:00

KYRKOMÖTET. I ett konservativt kyrkomöte fick Borgå stift en övervägande liberal grupp i valet för fyra år sedan. Nu slutar många ombud. Valet av nytt kyrkomöte i vinter förrättas från rätt så tomt bord. 24.10.2023 kl. 14:04

heliga platser. I en avförtrollad värld, en värld där människan är allestädes närvarande, spanar vi efter glimtar av helighet. Mikael Kurkiala vill klä glimtarna i ett språk där vi verkligen kan mötas. – Så fort vi har definierat något har vi låst in det. När vi gör det så dödar vi det. 23.10.2023 kl. 10:05

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00