Jan Bambu Eriksson är skeppare på förbindelsebåten M/S Viken i Pargas.
Jan Bambu Eriksson är skeppare på förbindelsebåten M/S Viken i Pargas.

Jan Bambu Eriksson: "Kanske fler borde stänga av telefonen och gå i kyrkan"

Väståboland.

Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen.

– Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen.

16.9.2020 kl. 10:35

Jan Bambu Eriksson är skepparen och kyrkopolitikern som vill förbättra lokalsamhället. Att han kallas Bambu har en naturlig förklaring.

Sjölivet har i någon form alltid varit pargasbon Jan Erikssons vardag. Som ung prövade han på att vara matros.

– Vi var borta ett halvt år åt gången. Det var egentligen lättare att gå ombord än att mönstra av. Man blir institutionaliserad, säger han.

Numera håller han sig närmare hemknutarna och sedan fem år tillbaka kör han förbindelsebåten M/S Viken på linjen Pargas södra. Det betyder stopp vid ett tiotal öar i Pargas och Nagu, och ett stort ansvar för att få livet i skärgården att rulla.

– Vi kör skolbarn från holmarna, och längs linjen har vi till exempel Finlands största äppelgård, en mjölkgård, sommarhotell och en semesterby. Det är en levande skärgård, och vi som sköter färjan blir en viktig del av närsamhället.

I sommar har trycket på färjorna varit extra hårt.

– Det har varit mycket rusning eftersom människor rest inom landet på grund av coronaviruset.

Jan Eriksson jobbar en vecka och är ledig en vecka. Arbetsdagarna börjar tidigt och slutar sent, och båtpersonalen övernattar i ett hus vid färjfästet under arbetsveckan.

– Men vi behöver inte vara i beredskap under natten, det sköts av andra myndigheter. Jag trivs jättebra med arbetstiderna. Och den lediga veckan är en ganska skön motvikt till jobbet.

Att han kallas Bambu går långt tillbaka.

– Som 13-åring växte jag kring trettio centimeter på ett år. Då sa någon till mig: Du växer ju som bambugräs!

Vill förbättra

Jan Eriksson är ordförande för gemensamma kyrkofullmäktige i Pargas kyrkliga samfällighet och medlem i församlingsrådet i Väståbolands svenska församling. Han har också varit aktiv kommunpolitiker, förtroendevald inom idrotten och huvudförtroendeman i jobbet.

– Jag vill vara aktiv och försöka göra lokalsamhället bättre. Jag har alltid tyckt att kyrkan gör ett viktigt arbete och är en viktig del av samhället.

Ibland kanske en del tycker att han är för aktiv, funderar han.

– När du har en åsikt kan inte alla dela den, och ibland trampar man på någons tår, men fast man har olika åsikter måste man inte vara fiender.

Han uppskattar möjligheten att kunna påverka i en liten församling.

– Men en svaghet i den demokratiska gången är att om du endast är invald i kyrkofullmäktige så kan du inte påverka så hemskt mycket. Vi har möte ungefär ett par gånger i året. Det blir genast svårt om du inte är så insatt. Det krävs ett stort engagemang och en vilja att ta reda på.

Demokratiproblemet är än mer utvidgat.

– Som ordet avslöjar så är församlingen en församling. Det är inte kyrkoherden som leder församlingen utan människorna. Det kan bli ett underskott i demokratin.

Kyrkan är meditation

På sjösöndagen sitter Jan Eriksson i kyrkbänken. Från sina längre seglatser kommer han ihåg sjömanskyrkans betydelse.

– Man kunde läsa tidningar där och samtala lite, ibland ordnades någon andakt ombord.

Han uppskattar det avbrott i vardagen och stressen som kyrkan kan erbjuda.

– Kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. Kanske fler borde stänga av telefonen och gå i kyrkan.

Ulrika Hansson



ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04