Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.
Församlingens missionskrets och andra frivilliga ger värmande sockor åt de nydöpta.

Dopgåvan som blir en värmande följeslagare på vägen

Dopsockor.

Varje barn som döps i Åbo svenska församling får ett par sockor som gåva. Sockorna har stickats av frivilliga i församlingen, och de är en del av satsningen på Dopåret 2020.

4.9.2020 kl. 15:06

– Dopsockorna värmer och följer på vägen, säger Maria Wikstedt som är församlingspastor i Åbo svenska församling.

I år firar Åbo svenska församling Dopåret 2020 och lyfter fram dopet lite extra. Under planeringen kom man på att ett sätt att fira kunde vara just dopsockor.

– Sockorna stickades redan förra året, och när dopåret 2020 började hade vi hundra par sockor och kunde börja dela ut dem.

Församlingen har delat ut beskrivningar till tågsockor till den som velat sticka sådana, men man har också fått sticka andra modeller.

– Sockorna ska vara vita, lite festliga och passa för barn i 3–6 månaders ålder, säger Wikstedt.

Det har också stickats vita sockor i större storlekar – även den som blir döpt i vuxen ålder får sockor.

– Jag brukar visa upp sockorna vid dopet och säga att vi har en present åt barnet från missionskretsen och frivilliga i församlingen, som vill ge värmande sockor åt barnet och på så sätt säga välkommen till den nya medlemmen.

Maria Wikstedt är församlingspastor i Åbo svenska församling. Foto: Mia Henriksson

Wikstedt tycker att sockorna är en fin välkomnande gest till de nya församlingsmedlemmarna. Sockorna gör dessutom gott på mer än ett sätt eftersom stiftelsen för kyrkligt arbete i Åbo svenska församling understöder församlingens missionsprojekt med fem euro per sockpar.

Leila Storgård är en av dem som bidragit med sockor till de barn som döps i år. Stor-gård har hört till Åbo svenska församlings missionskrets omkring 30 år.

– Jag började sticka innan jag fick beskrivningen på tågsockor, så det blev en egen modell.

Hon brukar också sticka annat, och en del av det hon stickat har genom åren sålts på församlingens missionsbasarer.

Även om missionskretsen varit flitiga sockstickare påminner Storgård om att många vanliga församlingsmedlemmar också bidragit med dopsockor.

– Vi hade som mål att få ihop 100 par och det lyckades vi med.

Leila Storgård trivs med att sticka dopsockor.

– Man får vara med i gemenskapen som stickar, man är med om att glädja någon annan och man glädjer ju sig själv också. Dopsockorna blir ett minne för föräldrarna.

Erika Rönngård



Insändare.  "Kärleksbevis till att fylla ett hjärta till bredden... är orsak nog, att dö för denna sång!" brukade texten lyda i en av de lovsånger vi sjöng på ungdomssamlingarna. För mig förblir kärlek ett diffust tema. Otaliga gånger talas om kärlek i Bibeln, men hur ska denna kärlek komma till sin rätt i vardagen? Vad innebär kärlek? Är det att överse med någons felsteg? Att avstå från att klämma åt någon som man, mänskligt sett, skulle ha all rätt att klämma åt? Kärlek är, enligt mig, i första hand att ha en "kaveris" attityd En kaveri är ju i regel beredd att överse med, eller i varje fall förstå, ens brister och felsteg - om det är en bra kaveri, vill säga.För numera väcker, av någon anledning, ordet "kärleksbevis" en motvilja i mig. Kärleken ska väl vara tydlig och läkande nog i sitt uttryck såsom den är?  Inte ska den väl behöva "bevisas?" Men som så många andra lovsånger, är sången jag ovan reciterar överdriven och dramatisk. Att "dö för denna sång" har säkert varit avsett att låta som någonting underbart. Men jag kan inte annat än uppfatta det som ett krav. Någonting motbjudande. Vad som för mig är orsak att dö för någonting överhuvudtaget, önskar jag själv få definiera - om det nu går så långt att det valet blir aktuellt. Lovsångerna kan nämligen inte infånga mitt hjärtas hemliga längtan. För till vad nyttar ett "kärleksbevis", om så uttryckt i en sång, som man måste vara beredd att, symboliskt eller verkligt, "dö", för? Jag önskar möta en Gud som vill vara mig nära här i livet. Inte enbart i dödens sken, eller i vanmaktens. En Gud som inte avkräver mig lojalitetsbevis i någon form, utan som räknar med mig för att Han i så fall känner mig. 14.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lastenkirkko.fi vänder sig till barn i förskole- och lågstadieålder. 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkpressens webbesökare har fått svara på frågan om de brukar bikta sig. 13.1.2009 kl. 00:00

Ledare. Från första dagen har staten Israels existens varit hotad. 15.1.2009 kl. 00:00

Kerstin Haldin-Rönn. Jag skalar potatis som får ångkoka medan jag steker upptinade gäddfiléer. 15.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Varför saknar förtroendeorganen i Väståbolands församling representation från skärgårdsförsamlingarna? 13.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. – I det stora hela mår kyrkomusiken och musikerna bra, säger stiftsekreterare Jan Hellberg som ledde kyrkomusikdagarna. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkostyrelsen i Sverige föreslår i en remiss att ordet “äktenskap” ska tas bort från den framtida vigselordningen. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. En av de kliniker som Kyrkans Utlandshjälp understöder i Gaza har förstörts av Israeliska missiler. 12.1.2009 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp är en av de organisationer som samlar in medel för de krisdrabbade i Gaza. 12.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ett snökapell kommer inom kort att byggas vid skidstadionen i Ruka. 11.1.2009 kl. 00:00

Världen. Delstatsregeringen i den indiska delstaten Orissa går med på att den kristna minoriteten får ersättning för skadade kyrkor och kapell. 10.1.2009 kl. 00:00

Kyrka. Ingå församlings kyrkofullmäktige har godkänt en budget för år 2009, som innebär starka satsningar på framtiden. 9.1.2009 kl. 00:00

Människa. Jari Sinkkonen betonar betydelsen av fadersrelationen och synliggör utmaningar som barn och framförallt pojkar möter. 8.1.2009 kl. 00:00

Samhälle. Problemen med snabblån löses inte enbart med lagstiftning. 9.1.2009 kl. 00:00

Analys. Kyrkpressen publicerar nu i sin helhet den artikel av John Vikström om kvinnan och prästämbetet som först ingick i Teologisk Tidskrift 5–6/2016. 18.1.2017 kl. 00:00
Allt med att vara präst känns naturligt för Camilla Brunell. Utom byråkratin.

profilen. Porträttet av sig själv i prästkläder har Camilla Brunell på skrivbordet för att påminna om sin nya roll: Nu är hon präst. Men vägen dit har inte varit rak och hon har sett döden i vitögat. 12.1.2017 kl. 09:00

förföljelse. Fler kristna dödades för sin tro 2016 än året tidigare. 16.1.2017 kl. 13:17

etik. – Vi måste få upp ögonen för verkligheten bakom de etiska teorierna, säger Carolin Ahlvik-Harju som har disputerat på funktionsnedsättningar, fosterdiagnostik och människovärde. 11.1.2017 kl. 13:59

teater. Vad var det som satte igång Martin Luther? Vad förändrade hans bild på Gud? Det är frågor som skådespelaren Johan Fagerudd ger svar på i en monolog som turnerar i Svenskfinland under våren. 2.1.2017 kl. 09:51