Det fullkomliga äpplet

Kolumn.

För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut?

3.9.2020 kl. 15:30

Vilka egenskaper har det och hur smakar det?

Svaret var att det beror på vad man ska ha äpplet till. Smakfullt och sött eller också en aning syrligt, så att det ger den rätta kontrasten ifall man vill göra paj eller mos. Härdigt och tåligt för alla väder och klimat. Ja, det var inte svårt att fortsätta listan på goda äppelegenskaper.

Men vi var också överens om att det perfekta äpplet för alla omständigheter, det existerar inte här på jorden. Vi kan bara få en aning av hur det skulle kunna smaka, när vi en vacker höstdag äter ett riktigt gott äpple.

”Var fullkomliga”, säger Jesus i dagens text. Hur ser då den fullkomliga människan ut som Jesus här talar om? Han säger att vi ska vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig. Vi ska älska våra fiender och be för dem som förföljer oss. Då blir vi lika vår himmelske fader. För han låter ju sin sol gå upp över både onda och goda. Sådan är också den fullkomliga människans kärlek.

Den här förklaringen behövs säkert också i dag. I många kulturer hör det till att man tar hand om sina närmaste, medan ansvaret mot främlingar inte är lika stort. I det gamla Israel tolkade många budet om kärlek till nästan som gällande enbart familjen, vännen, grannen, det egna folket.

Det här var en missuppfattning av Guds ord. I Gamla testamentet hittar vi många ord som vidgar nästanbegreppet. Gud älskar främlingen, därför ska ”också ni älska främlingen” (5 Mos 10:19). Jesus gör detta tydligt i liknelsen om den barmhärtige samariern.

Att älska sin egen grupp är naturligt, och görs ofta av ren själviskhet och självbevarelsedrift. I kravet att älska till och med fienden ligger något radikalt, som rentav sägs vara unikt för kristendomen. Julundret vid västfronten 1914 och enskilda finländska soldaters möten med sovjetryska soldater under senaste krig ger exempel på hur det kan se ut.

Budens uppgift är att visa hur vi skall leva och begränsa det onda. Men också att avslöja och visa på vårt behov av förlåtelse. Vem är fullkomlig som fadern? Svaret är förstås endast Jesus. Han gjorde det orimliga som kärleken kräver. Han övervann det onda med det goda. Han försonade vår skuld och bjuder oss delaktighet i den fullkomliga kärleken.

Gud, låt oss få smaka litet mer av den kärleken.

Henrik Östman är kaplan i Nykarleby församling.

Sofia Torvalds



Kyrka. Församlingen i Janakkala kom undan med blotta förskräckelsen då Tervakoski träkyrka, byggd 1936, tändes på natten till lördagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Världen. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Metodistkyrkan, Missionskyrkan och Baptistsamfundet har beslutat att bilda ett nytt gemensamt samfund i Sverige. 6.6.2011 kl. 00:00

Kultur. En klagomur har rests vid Narinkens torg vid Kampen i Helsingfors. Muren är en del av den byggnadskonstruktion bakom vilken det sedan länge tillbaka planerade träkapellet håller på att ta form. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Tio diakoner vigdes och två ungdomsarbetsledare välsignades i Borgå domkyrka förra torsdagen. 6.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Ämbetsfrågan fick än en gång stort utrymme i stiftsfullmäktige. Initiativet att underlätta för teologer med traditionell ämbetssyn förföll, men lever delvis kvar i en kläm. 6.6.2011 kl. 00:00

Människa. Att se jorden breda ut sig medan han flyger mot den vackra solnedgången är en upplevelse som får Stefan Vikström att överväldigas av Guds skapelse. 2.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Det ekonomiska läget gör att Karleby kyrkliga samfällighet skjuter upp  det planerade krematoriet. 1.6.2011 kl. 00:00

Människa. Penny Colston festade loss, jobbade dygnet runt och gick i väggen innan hon insåg att hon behövde Gud. 1.6.2011 kl. 00:00

Ledare. Tanken om att ge vidare av det livets goda man själv fått följde med judendomen in i såväl kristendomen som islam. I den senare ingår allmosan, zakat, som en av de fem grundpelarna. I de kristna kyrkorna och samfunden är tiondegivandet starkt, särskilt inom frikyrkorna. 1.6.2011 kl. 00:00

Nina Österholm. Som liten lär jag ofta ha frågat min mamma om hon blev glad. När jag städat rummet eller ritat en teckning kom frågan: Blev du glad nu? 1.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Sökandena till kyrkoherdetjänsten i Åbo svenska församling, kyrkoherde Johan Westerlund och omsorgspräst TD Björn Öhman har båda förklarats behöriga för tjänsten. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. Teologin drar in på teatern. Den finska nationalscenen har med pjäsen ”Kristi brud” tacklat kyrkans ömma punkter inför utsålda hus i över ett år. 31.5.2011 kl. 00:00

Kultur. När den finlandssvenska sång- och musikfesten Ta i Ton samlas i Åbo i juni är en av attraktionerna svart gospel. 30.5.2011 kl. 00:00

Världen. Frankrikes lutherska och reformerta kyrka planerar en sammanslagning, skriver tidningen Sändaren. 30.5.2011 kl. 00:00

Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21