Wilma och Isabelle Lithén trivdes i församlingen när de var konfirmander och vill ge det vidare till andra.
Wilma och Isabelle Lithén trivdes i församlingen när de var konfirmander och vill ge det vidare till andra.

"Någon gång under leken får man alla att le"

korsholm.

Bästa stunden på ett läger är när alla vågar släppa fasaderna, tycker hjälpledarna Wilma och Isabelle Lithén. I församlingen har de fått hitta en ledarroll och lärt sig mer om vad som händer bakom kyrkans kulisser.

2.9.2020 kl. 09:40

Isabelle och Wilma Lithén är hjälpledare i Korsholms svenska församling. Båda är sjutton år. Wilma studerar till idrottsledare i Vörå och på fritiden spelar hon fotboll och jagar. Isabelle går andra året på gymnasiet och har dans som fritidsintresse.

De blev bekanta med församlingens ungdomsverksamhet när de själva var konfirmander.

– Jag har fått många nya kompisar, fått möjlighet att lära mig nya saker via hjälpledarutbildningen – och jag har fått en annan förståelse för församlingen, säger Isabelle.

Förutom nya vänkretsar tycker Wilma också att hon lärt känna sina vänner bättre.

– Jag har fått se kristendomen från en annan vinkel och lärt mig nya saker. Mycket som är ”behind the scenes”.

Varför ville ni bli hjälpledare?

– En av orsakerna var våra hjälpledare då jag själv var konfirmand. De var jättetrevliga och de uppmanade oss att bli hjälpledare, för att man får lära sig mycket och man får lite nya upplevelser som man inte får annars, säger Isabelle.

Gemenskapen på deras egna konfirmandläger gjorde att de ville ge andra en chans till liknande upplevelser.

– Jag älskade själv skriftskollägret, jag tyckte det var roligast med hela skriftskolan, säger Wilma.

Vilken är bästa stunden på ett läger?

– De bästa stunderna är när man börjat få en gemenskap och alla börjar våga vara sig själva utan att låtsas att de är något annat. Och då man leker lekar som egentligen kan anses som pinsamma, men då alla vågar vara med på det så blir det alltid jättekul, säger Isabelle.

Även Wilma tycker att lekarna är det bästa, för att ingen klarar av att hålla en sur min under hela lekpasset.

– Någon gång under leken får man alla att le.

Ibland är det utmanande att vara ledare.

– Vissa stunder är tyngre än andra. Det beror lite på konfirmandernas beteende, säger Isabelle och skrattar lite. Vissa är lite vildare än andra.

Oftast väger de upp varandra.

Wilma säger att hon som hjälpledare lärt sig mycket om hur barn och lite yngre ungdomar fungerar, hur hon som ledare kan bemöta dem och fånga deras uppmärksamhet.

– Vi ungdomar har fått säga ganska mycket om vad vi själva vill utveckla. Det är nästan som vi vill ha det nu. Vi har ett hus vid kyrkan som vi fått inreda själva, berättar Isabelle om ungdomsverksamheten i Korsholm.

Wilma skulle gärna hinna umgås mera.

– Det känns som att vi har ganska få kvällar då vi bara umgås allihopa, säger Wilma och konstaterar att många har mycket med skola eller idrott och det kan vara svårt att hitta tider när alla hinner samlas.

Vad får man absolut inte tappa bort i ungdomsverksamheten?

– Det viktigaste är ju nog respekten för varandra. Alla kan respektera alla, fast man inte är bästa kompisar, säger Isabelle.

Samarbetet och kommunikationen i grupperna behöver fungera.

– Om man inte kan prata öppet och diskutera med varandra så är det kanske någon som inte trivs och inte tycker att det är roligt och till slut faller bort från verksamheten. Det är jättetråkigt, säger Wilma.

Det gäller också kommunikationen med de vuxna ledarna.

– Att vi kan diskutera med vår ungdomsarbetsledare. Om det är något vi undrar över eller känner att vi behöver något så kan man alltid prata med Tommy, och det är viktigt, säger Isabelle.

De tycker inte man behöver ha allt med tro på klart för att vara med i ungdomsverksamheten.

– Jag själv är inte helt hundra procent säker på vad jag tror och inte tror ännu. Men jag tycker nog att man kan komma med oberoende, säger Isabelle.

– Om inte annat så är det ju en ögonöppnare, man får en inblick, säger Wilma.

Emelie Wikblad



– De religiösa ledarna borde stimulera de troende till att nå bortom den egna trosidentiteten och öppna sig för världens andliga traditioner, anser Antoon Geels.

En kombination av lokal och global spiritualitet, kallas för glokal. Man utgår från sin egen tradition och öppnar sig för andra verklighetsuppfattningar. – Här finns nyckeln till fred i världen, tror emeritus professor Antoon Geels. 12.3.2014 kl. 14:55
Programledare Eva Frantz tycker inte att journalister ska behöva dölja sin tro om någon frågar om den.

Visst får journalister ha en tro. 12.3.2014 kl. 13:20
Här finns Åbo Akademis teologer som nu kommer att ingå i samma fakultet med psykologer, humanister och religionsvetare.

Å. Den teologiska utbildningen vid Åbo Akademi uppgår i en gemensam fakultet med psykologer, humaniora och religionsvetare. Inbesparingarna sköts genom pensioneringar. Prefekt Antti Laato är nöjd. 10.3.2014 kl. 14:03

Livets ord. Vid söndagens gudstjänst på Livets Ord i Sverige berättade rörelsens grundare pastor Ulf Ekman att han och hans hustru Birgitta under våren kommer att upptas i den Katolska kyrkan. 10.3.2014 kl. 13:59

påven. Registrerat partnerskap inte omöjligt i katolska kyrkan Påven Franciskus har i en intervju låtit förstå att katolska kyrkan kan komma att erkänna någon form av registrerat partnerskap i framtiden, skriver Dagen. 7.3.2014 kl. 14:46
Marcus Birro bryr sig inte om att vara politiskt korrekt i sina krönikor.

Han är författare, programledare, bloggande fotbollsfantast och känd kristen krönikör i Sverige. – För att få in min första krönika om tro i Expressen krävdes det en hel del övertalning, berättar Marcus Birro. Nu har han gett ut ett eget evangelium. 6.3.2014 kl. 09:00

Patrik Hagman. Mia Bäck och Patrik Hagman ger i ett långt diskussionsinlägg fram sina tankar kring kyrkans framtid. Varje kris är också möjlighet, konstaterar de. 5.3.2014 kl. 09:05

sexuella minoriteter. Nytt nätverk för förföljda Ett interreligiöst nätverk för personer av olika kön, sexuella inriktningar, identiteter och uttrycksformer grundades i Sydafrika i januari (GIN-SSOGIE). 5.3.2014 kl. 08:59

Ukraina. I lördags vädjade kyrkorna i Ukraina om hjälp och reaktioner på Rysslands inblandning i krisen i landet. 3.3.2014 kl. 15:16

Karleby. I en skrivelse riktad till både det svenska församlingsrådet i Karleby och till domkapitlet i Borgå, uttrycker dryga 150 församlingsbor sitt djupa missnöje över valprocessen inför kyrkoherdevalet i Karleby. 3.3.2014 kl. 15:00
I oktober i fjol föreslog finansministeriet i en promemoria att staten skulle gå in för ett nytt system då det gäller att ersätta kyrkan för kostnader för begravningsväsendet, folkbokföringen och upprätthållandet av historiskt värdefulla byggnader.

björn vikström. Både staten och kyrkan inser att det börjar vara dags att frångå det gamla systemet, där kyrkan ersätts med den andel ur samfundsskatten. Så kommenterar Björn Vikström ekonomin kring de uppgifter kyrkan sköter åt samhället. 28.2.2014 kl. 12:25

slef. Sedan 2007 har de finska Esboförsamlingarna inte beviljat budgetmedel åt Svenska lutherska evangeliföreningen (Slef) och dess finska motsvarighet, på grund av organisationernas bibelsyn. Nu föreslår Esbo samfällighets gemensamma kyrkoråd, med rösterna 7–6, att bidragen ska återinföras. 28.2.2014 kl. 10:51
Caroline Sandström säger att materialet i dialektordboken är brokigt och samtidigt fantastiskt heltäckande. Inget ord är för högt eller för lågt för att tas med.

dialekt. Våra svenska dialekter kan vara många saker: ett modersmål, ett uttryck för komik eller varför inte ett känslospråk i kyrkan? 28.2.2014 kl. 10:24

idrott. I framtiden ska John Vikström-priset årligen delas ut. Det är kyrkans delegation för motion och idrott som tagit initiativ till priset, som ska tilldelas personer och organisationer som verkat för samarbete mellan kyrka och idrott. 27.2.2014 kl. 10:49
Man löser inte en människas problem i en kassakö, säger Rome Kabwe. Men hans tuffa uppväxt i Afrika har lärt honom möta varje kund med medmänsklig respekt.

romeo kabwe. För Romeo Kabwe är varje kund en medmänniska som ska bemötas med respekt och kärlek. Tolv år gammal tvingades han fly undan kriget, ensam och utan sin familj. Det var ett extremt hårt sätt att lära sig värdesätta de människor vi har omkring oss. 27.2.2014 kl. 00:00

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50