Fritiden tillbringar Christina Båssar helst i stallet eller på hästryggen.

Församlingen gör ett värdefullt arbete – "Med ett par personer kan de ställa till med musikal!"

korsnäs.

Kommundirektör Christina Båssar tycker om närheten och flexibiliteten som den lilla orten erbjuder. Församling och kommun står varandra nära här – och har återväxten som gemensam utmaning.

2.9.2020 kl. 09:31

– Jag har alltid varit väldigt förtjust i små kommuner, säger Korsnäs kommundirektör Christina Båssar. Jag började i tiderna min karriär i Maxmo kommun, som då var ungefär hälften mindre än vad Korsnäs är idag.

Hon tycker om att ha överblick och kunna upprätthålla nära kontakt med de som jobbar inom kommunen.

– Samtidigt har man också möjlighet att vara flexibel och prova på ett och annat nytt.

Korsnäs är en utpräglad kustkommun. Här har man från början livnärt sig på fiske och jakt. Orten har också formats av blygruvan som verkade här och lockade nya människor till svenskdominerade Korsnäs.

– Jag skulle säga att människorna här är väldigt självständiga, de har egna åsikter – men samtidigt är de öppna för influenser utifrån.

För några år sedan namngavs Korsnäs som Finlands lyckligaste kommun, när man jämförde faktorer för sociala problem och invånarnas hälsa.

– Jag tror att den här närheten i ett litet samhälle gör att det är väldigt låga trösklar att ta kontakt. Det sociala sammanhanget är lätt att greppa.

Naturen finns runt knuten.

– Det är enkelt att ta sig ut i skog och natur. Havet ligger nära. Jag tror nog att folk värdesätter den här jordnärheten.

Kyrkan gör ett värdefullt arbete

Kommunen och församlingen har ett nära samarbete.

– Jag ser att kyrkan har en viktig funktion i Korsnäs. De gör ett väldigt värdefullt arbete med diakonin och med ungdomsarbetet.

Hon berömmer speciellt församlingens medarbetare som med sitt musikaliska kunnande tar sig an och engagerar ungdomar.

– De är fenomenalt bra. Med ett par personer kan de ställa till med musikal!

Att engagera människor och skapa kontinuitet och bredd identifierar hon som en utmaning för församlingens frivilligverksamhet som även återspeglas inom kommunens förtroendeorgan.

– Det är en liknande utmaning som både församlingen och kommunen har: vi konkurrerar idag med väldigt många andra fritidsaktiviteter. Unga familjer har inte så lätt att hitta tiden att koordinera karriär och familjeliv med egna och barnens hobbyer.

Hon har en förhoppning om att årets erfarenheter av distansmöten och nya tekniska lösningar för förvaltning också kunde bidra till att göra tröskeln lägre för fler att engagera sig.

Korsnäs har hittills klarat coronaåret bra på de flesta fronter. De hör till de kommuner som är ofärgade på smittokartorna.

– Vi har förmän som varit proaktiva på alla sätt och gjort de säkerhetsåtgärder som behövs. Till vår lycka har vi en personal som engagerat sig från dag ett.

När det behövts fler händer inom äldreomsorgen har det funnits människor som kunnat tänka sig att flytta över från dagvård eller utbildning.

– Väldigt många har också bytt ut semesterpenningen till ledig tid, istället för att bli permitterade. Det är tacksamt.

För ekonomin är den front där även Korsnäs drabbats.

– Där får vi nog kämpa. Troligen slutar det här året på minus – hur mycket på minus beror på hur mycket staten kommer emot.

Fyra frågor till Christina Båssar

Vad gör du helst på fritiden?

– Jag tillbringar helst min fritid tillsammans med min yngsta dotter i stallet, alternativt på hästryggen.

Vad brukar du lyssna på i bilen?

– Radio Vega, radio X3M eller någon podd.

När var du senast i kyrkan?

– I söndags, då min dotter blev konfirmerad. Det var en enkel fråga, skrattar hon.

Vilken var senaste boken du läste?

– Jag tror det var en av Sofie Sarenbrants deckare. Jag älskar skräckfilmer och -böcker, jag är en storkonsument av Stephen King. Ju mer verklighetsfrämmande desto bättre.

Emelie Wikblad



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39