Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.
Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

”Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå”

profilen.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

20.8.2020 kl. 00:00

Som kommissionär träffar Jutta Urpilainen många kända och betydelsefulla människor. Mest betyder ändå mötena med ungdomar i EU:s partnerskapsländer som konkret berörs av hennes arbete.

Ungdomarna har ett hopp och en framtidstro som stärker mig och påminner mig om varför vi gör det här jobbet, säger hon.

Jutta Urpilainen nämner speciellt ett möte med några flickor på ett flyktingläger i Kenya.

– De var glada över att de fått börja skolan. Jag blev berörd av ett uppträdande de förberett inför mitt besök. Med hjälp av dikter beskrev de att utbildning kan bryta en spiral av våld och förtryck.

Urpilainen tillträdde som EU:s kommissionär för internationella partnerskap i december ifjol. Uppdragsbeskrivningen är ny, hennes föregångare var utvecklingskommissionärer.

– Vi vill komma bort från den gamla konstellationen med givare och mottagare. Vi vill ha rejäla partnerskap som gynnar bägge parter och som kräver samarbete, som till exempel i klimatfrågan.

Coronakrisen har naturligtvis också påverkat hennes arbete. När Belgien stängde ner i mars kom familjen hem till Karleby. Urpilainen distansjobbade därifrån till slutet av maj.

– Jag satt från morgon till kväll framför en skärm eller i telefonsamtal. Det är bra att kommunikationen och beslutsfattandet fungerar också på distans. Men det ersätter ändå inte utbytet av tankar som sker när människor möts.

Familjen är viktig för Jutta Urpilainen. Hon säger att hon vuxit som person inom familjegemenskapen.

– Och moderskapet har gjort att min personlighet utvecklats till en djupare nivå.

Hon har vuxit upp i en familj där man vårdat de kristna värderingarna.

– Det har påverkat både min människosyn och min världsbild. Det vi tror på styr våra handlingar. Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå.

Hon ser vardagligt på Guds närvaro.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

Är det Gud eller väljarnas förtroende som lett dig inom politiken?

– Jag vill tro att varje politiker vill tjäna befolkningen enligt eget samvete och bästa förmåga. Det ger en grund att diskutera olika åsikter och argumentera för eller emot. Det stärker inte den demokratiska processen om någon anser sig representera Gud mer än vad de övriga gör.

Urpilainens intresse för politik började hemma i Karleby .

– Det har alltid varit naturligt för mig att motarbeta orättvisor. När jag gick i gymnasiet fick jag reda på att det förekom droger bland mina kamrater i Karleby. Då upplevde jag att de vuxna och beslutsfattarna varken lyssnade på oss unga eller försökte förstå bakgrunden till problemet. Det ledde till att jag blev samhällsaktiv och engagerade mig i kommunpolitiken.

Åren i riksdagen och i stadsfullmäktige i Karleby har format henne som politiker.

– En del av min österbottniska karaktär är att aldrig ge upp. En beslutsfattare måste ha en stark vision för framtiden och en vilja att uthålligt arbeta för den. Det kommer sällan några snabba vinster.

Vilken är din vision?

– Det är en värld där vi förverkligar en ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbar utveckling och social rättvisa. Som kommissionär har jag gett mig målet att Europa ska befrämja människovärdet och jämlikheten i sina partnerskap.

Jutta Urpilainen var ordförande för SDP mellan 2008 och 2014. Åren 2011 och 2104 var hon finansminister.

– Jag är stolt över att vi under tiden jag var finansminister lyckades förbättra bastryggheten, lansera ungdomsgarantin och sätta igång strukturella reformer för den offentliga ekonomin trots den svåra ekonomiska situationen som eurokrisen medförde.

Eurokrisen var något av ett elddop för henne.

– Det finns ingen lärobok i hur man ska navigera i en kris utan besluten måste bygga på den bästa tillgängliga sakkunskapen och på de egna värderingarna.

Men att återgå till ledet efter att ha lett partiet har inte varit lätt.

– Det är en skola som varje ledare måste genomgå. Jag har velat ge ledningen utrymme och har undvikit att ge mig in i den dagpolitiska diskussionen om partiets linje eller regeringsprogrammet. Om jag gjort det hade det uppfattats som att jag utmanar eller kritiserar ledningen.

Om hon ska återvända till den finländska politiken efter 2024 har hon inte funderat på ännu.

– Just nu är jag motiverad för arbetet där jag kan påverka människornas välmående i våra partnerskapsländer och EU:s roll på världsscenen.

Text: Johan Sandberg



Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39
Kyrkvaktmästare Anders Granvik i Jakobstad bereder altaret till påsk

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00
Åtta väckelserörelsers ledare skrev på.

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21
Enligt Björn Vikström är religion en stor ingrediens i bland annat politik i dag.

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42
Domkapitlet klubbade tjänstefrågor.

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28
– En annan kyrkas präster skaper en bild av vår kyrka, klagar ärkebiskop Tapio Luoma.

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00
Stiftsfullmäktige var oenigt om personval från de olika "partierna"

STIFTSFULLMÄKTIGE. Anita Ismark fortsätter leda stiftsfullmäktige. Missnöje med att den konservativare kandidatlistan blev illa representerad i personvalen. 30.5.2024 kl. 18:45