Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.
Jutta Urpilainen var den första kvinnan att leda SDP. Nu är hon Finlands första kvinnliga kommissionär.

”Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå”

profilen.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

20.8.2020 kl. 00:00

Som kommissionär träffar Jutta Urpilainen många kända och betydelsefulla människor. Mest betyder ändå mötena med ungdomar i EU:s partnerskapsländer som konkret berörs av hennes arbete.

Ungdomarna har ett hopp och en framtidstro som stärker mig och påminner mig om varför vi gör det här jobbet, säger hon.

Jutta Urpilainen nämner speciellt ett möte med några flickor på ett flyktingläger i Kenya.

– De var glada över att de fått börja skolan. Jag blev berörd av ett uppträdande de förberett inför mitt besök. Med hjälp av dikter beskrev de att utbildning kan bryta en spiral av våld och förtryck.

Urpilainen tillträdde som EU:s kommissionär för internationella partnerskap i december ifjol. Uppdragsbeskrivningen är ny, hennes föregångare var utvecklingskommissionärer.

– Vi vill komma bort från den gamla konstellationen med givare och mottagare. Vi vill ha rejäla partnerskap som gynnar bägge parter och som kräver samarbete, som till exempel i klimatfrågan.

Coronakrisen har naturligtvis också påverkat hennes arbete. När Belgien stängde ner i mars kom familjen hem till Karleby. Urpilainen distansjobbade därifrån till slutet av maj.

– Jag satt från morgon till kväll framför en skärm eller i telefonsamtal. Det är bra att kommunikationen och beslutsfattandet fungerar också på distans. Men det ersätter ändå inte utbytet av tankar som sker när människor möts.

Familjen är viktig för Jutta Urpilainen. Hon säger att hon vuxit som person inom familjegemenskapen.

– Och moderskapet har gjort att min personlighet utvecklats till en djupare nivå.

Hon har vuxit upp i en familj där man vårdat de kristna värderingarna.

– Det har påverkat både min människosyn och min världsbild. Det vi tror på styr våra handlingar. Tanken på skapelsen och försoningen får oss att se de mänskliga relationerna från en ny nivå, hoppets nivå.

Hon ser vardagligt på Guds närvaro.

– Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen.

Är det Gud eller väljarnas förtroende som lett dig inom politiken?

– Jag vill tro att varje politiker vill tjäna befolkningen enligt eget samvete och bästa förmåga. Det ger en grund att diskutera olika åsikter och argumentera för eller emot. Det stärker inte den demokratiska processen om någon anser sig representera Gud mer än vad de övriga gör.

Urpilainens intresse för politik började hemma i Karleby .

– Det har alltid varit naturligt för mig att motarbeta orättvisor. När jag gick i gymnasiet fick jag reda på att det förekom droger bland mina kamrater i Karleby. Då upplevde jag att de vuxna och beslutsfattarna varken lyssnade på oss unga eller försökte förstå bakgrunden till problemet. Det ledde till att jag blev samhällsaktiv och engagerade mig i kommunpolitiken.

Åren i riksdagen och i stadsfullmäktige i Karleby har format henne som politiker.

– En del av min österbottniska karaktär är att aldrig ge upp. En beslutsfattare måste ha en stark vision för framtiden och en vilja att uthålligt arbeta för den. Det kommer sällan några snabba vinster.

Vilken är din vision?

– Det är en värld där vi förverkligar en ekonomisk, socialt och ekologiskt hållbar utveckling och social rättvisa. Som kommissionär har jag gett mig målet att Europa ska befrämja människovärdet och jämlikheten i sina partnerskap.

Jutta Urpilainen var ordförande för SDP mellan 2008 och 2014. Åren 2011 och 2104 var hon finansminister.

– Jag är stolt över att vi under tiden jag var finansminister lyckades förbättra bastryggheten, lansera ungdomsgarantin och sätta igång strukturella reformer för den offentliga ekonomin trots den svåra ekonomiska situationen som eurokrisen medförde.

Eurokrisen var något av ett elddop för henne.

– Det finns ingen lärobok i hur man ska navigera i en kris utan besluten måste bygga på den bästa tillgängliga sakkunskapen och på de egna värderingarna.

Men att återgå till ledet efter att ha lett partiet har inte varit lätt.

– Det är en skola som varje ledare måste genomgå. Jag har velat ge ledningen utrymme och har undvikit att ge mig in i den dagpolitiska diskussionen om partiets linje eller regeringsprogrammet. Om jag gjort det hade det uppfattats som att jag utmanar eller kritiserar ledningen.

Om hon ska återvända till den finländska politiken efter 2024 har hon inte funderat på ännu.

– Just nu är jag motiverad för arbetet där jag kan påverka människornas välmående i våra partnerskapsländer och EU:s roll på världsscenen.

Text: Johan Sandberg



Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59
Emma Raunio är tvåspråkig, och skivan har fyra finskspråkiga låtar. – Som sångare har jag behövt träna min finska jättemycket. Särskilt bokstäverna s, l, t, k, p, r, y och ö låter annorlunda på finska. De finska vokalerna bor längre bak i munnen än de svenska.

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00
I Norge teologi, i Sverige politik, i Finland språk – kyrkorna nystar upp sin samehistoria olika, anser Helga West.

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13
Till vänster: Johan Klingenberg. FOTO: PRIVAT. Till höger: Familjen Klingenberg på Bergö sommaren 1958, Johan är pojken till vänster. Bilden hämtad ur Anna-Lisa Klingenbergs bok "Mogna i sol och regn".

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54
Erika Boijes doktorsavhandling blir klar om ungefär två år.

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15
Biskop Bo-Göran Åstrand och hushållsrådgivare Toni Rautakoski i provköket.

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00
En bok som berättar om det riktigt vanliga församlingslivet i Borgå stift – det skulle Robert Lemberg helst vilja göra.

BORGÅ STIFT. En bok som berättar om livet i Borgå stift, sitter Robert Lemberg och skulle vilja göra. Inte en historik med anledning av 100-årsjubileet, utan en fin, snygg och angelägen jubileumsbok. Kanske med bilder du har hemma. 8.12.2022 kl. 19:00
Alice Ahlfors, sopran, sjunger i mitten av fotot, klädd i blå tröja.

MAMMAKÖR. ”Nattmörkret sänker sig i våran stad, i alla fönster glimmar bågarna på rad”, sjunger mammakören Änglaklang i Grankulla. Snart har de sin första egna julkonsert. 8.12.2022 kl. 11:27
Sameprästen Mari Valjakka koordinerar kyrkans försoningsprocess i Sápmi.

samer. Kyrkan startar i snabb takt en försoningsprocess med samerna. Biskopsmötet startade projektet i dag. Sameprästen Mari Valjakka som själv är skoltsame ska koordinera arbetet. 7.12.2022 kl. 13:39
Mikael Hulten bor i Helsingfors och pendlar till jobbet i Kyrkslätt. Därhemma kläddes julgranen redan till lillajul.

TVÄRVÄNDNING. I över tio år gjorde Mikael Hulten karriär i Försvarsmakten. Sedan kom en livskris och en tvärvändning. Idag är han församlingspastor i Kyrkslätt. Det han väntar på mest i jul är julottan. 7.12.2022 kl. 08:46

SJÄLVSTÄNDIGHET. Jari Jolkkonen talade på självständighetsdagens ekumeniska festgudstjänst i Helsingfors domkyrka. Jari Jolkkonen är biskop i Kuopio stift. 6.12.2022 kl. 13:00

Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00
Många av oss känner oss särskilt ensamma kring jul, det är inget man är ensam om säger pastorn Markus Österlund.

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59
Niklas Wallis (till vänster) är kyrkoherde i Kronoby. År 2024 får han stöd av de pensionerade herdarna Timo Saitajoki och Anders Store.

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37
Elefteria Apostolidou växte upp med hemspråken finska och grekiska, men jobbar nu på svenska.

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59
Musikern Jukka Leppilampi har varit en aktiv artist i fyra decennier.

kyrkans kulturpris. Kyrkans kulturpris 2023 tillfaller två personer som främjat den kristna musikkulturen i Finland: musikern Jukka Leppilampi och evenemangsproducenten Jukka Ahokas. 13.12.2023 kl. 14:38