Hilja Risku och Isabel Hanna har gått i samma klass och sjungit i kör tillsammans sedan ettan.

Två låtskrivare med körvana tävlar i tv-final

musik.

För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning.

19.8.2020 kl. 09:21

Trettonåriga Isabel Hanna och Hilja Risku har känt varandra mer än halva livet och gått i samma klass sedan ettan. I oktober står de på scen i finalen i låtskrivartävlingen MGP.

– Hilja ville väldigt gärna göra en låt, så hon frågade mig om jag skulle vilja göra en med henne, berättar Isabel Hanna.

– Isabel hade aldrig hört om MGP förr, så jag fick sitta och förklara en stund vad det är, säger Hilja Risku.

Låten de skrev fick titeln ”Ett stort steg” och handlar om det nya som låg framför dem när de skulle börja högstadiet.

– Det började med några ljudinspelningar på min telefon, berättar Hilja om deras skrivprocess.

Sedan började de teckna ner ord och teman som de ville ha med och så växte texten och musiken fram.

Det här är duons låtskrivardebut, men sång och musik är något de hållit på med i många år. De tar sånglektioner och har sjungit i Solfs församlings barnkör sedan de började skolan. Med kören Shiny Singers har de uppträtt bland annat i kyrkan och de deltog som kvartett och solosångare i församlingens strömmade morsdagsgudstjänst i våras.


Fick träna på scennärvaron

Erfarenheten av att sjunga inför publik tror Hilja och Isabel att de har nytta av i MGP. I maj fick de nyheten om att de var bland de tio utvalda finalister som kommer att tävla i den tv-sända finalen.

De var lite omtumlande när Märta från Yle ringde upp med beskedet; de hade blivit lurade att det var Hiljas moster de skulle ha ett videosamtal med.

– Så jag trodde typ hela samtalet att Märta var Hiljas moster, berättar Isabel.

– För hon har aldrig träffat min moster, tillägger Hilja.

– Så jag satt där och tänkte: Men vänta, hur vet hennes moster att vi har kommit med till MGP?

Det tog en stund för det att sjunka in. Nu känns det inte längre så läskigt att de ska stå på scenen.

– Vi har hunnit öva flera gånger, säger Isabel.

I början av augusti åkte de till Lärkkulla och fick träffa de andra artisterna och dansarna för första gången. På lägret fick artisterna jobba med bland andra tv-teamet, coacher och koreograf för att bygga upp sin scenshow.

– Vi tränade ganska mycket på hur man ska vara på scenen, att man tittar upp på publiken och tar ögonkontakt, berättar Hilja.

Det är annorlunda att stå på en scen framför mycket människor eller att spela in musik i en studio, jämfört med när de sjungit i kören. I kyrkan är det sällan lika många människor som tittar på.

– Man blir inte så nervös, för man känner också typ alla där, säger Isabel.

Hilja håller med.

– Och det är så mycket akustik i kyrkan, tillägger hon.

Hur ska ni fira om ni vinner?

– Då ska vi ha ett stort party, ler Isabel.

– Vi ska säkert ha en fest, när det här med coronan lägger sig förstås, säger Hilja.

Men de har också planerat att fira en vinst genom att utmana sig själva och möta sina rädslor: Hilja ska utmana sin höjdrädsla på en bergochdalbana och Isabel har lovat att röra vid en spindel.

Att ställa upp i MGP är något de definitivt kan rekommendera: att få åka på läger, träffa nya vänner och uppträda med sin egenskrivna låt är roliga och värdefulla erfarenheter.

– Börja på med det som känns lättast, tipsar Hilja. Om du känner att texten är lättast så kan du börja samla ihop idéer på olika ställen, också i vardagslivet.

Att Hilja och Isabel kommer att fortsätta sjunga är klart, men om de kommer att satsa på musik som något mer än en hobby vet de inte ännu.

– Jag tycker jättemycket om teater, så jag skulle vilja bli skådespelare, säger Isabel.

– Jag tror jag skulle vilja jobba med något där man får vara social – kanske på Yle, säger Hilja.

Emelie Wikblad



FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

KRISTEN YOGA. Stillhetens yoga utövas i dag i var femte församling i den evangelisk-lutherska kyrkan. Yogans ursprung utanför kristendomen och Europa väcker fortfarande frågor. Ny forskning ska titta på varför. 18.3.2025 kl. 10:00

film. Filmen om den tyska teologen och motståndsmannen Dietrich Bonhoeffer är bioaktuell i vår. Filmen är skrämmande relevant i en tid då auktoritära ledare på nytt utmanar vårt civilkurage. Ylva Eggehorn, svensk poet, författare och Bonhoeffer-översättare, tycker att filmen är angelägen just idag. 17.3.2025 kl. 18:39

BISTÅND. När han fick e-post om att allt amerikanskt bistånd stoppas var Wycliffe Nsheka i chock.– Jag har jobbat med bistånd i Uganda i 23 år, och aldrig upplevt något liknande. 12.3.2025 kl. 12:42

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30