Där alla bekymmer tycks åka ner i havet

lägergård.

Från lekarna på gräsplanen till kvällsandakterna på vinden; lägergården Jonnsborg bär på kära minnen för flera generationer.

19.8.2020 kl. 09:10

Lägergården Jonnsborg ligger nära Ulla-Maj Storsjös hjärta. Hon verkade länge som allt-i-allo – tog emot gäster, skötte nycklar och städning, stod i köket – samtidigt som hon jobbade som församlingsvärdinna i Sideby.

– Det är nog konstigt, när man kommer ner till Jonnsborg – det där lugnet där. Alla bekymmer och alla problem åker ner i havet, säger hon.

Också efter att hon flyttade från Sideby har hon varit med på läger vid Jonnsborg, senast förra sommaren lagade hon mat åt lägerdeltagarna. Speciellt har hon trivts på junior- och miniorlägren.

– Det är en så härlig åldersgrupp. Det var verkligen roligt.

Där lägergården Jonnsborg i Sideby står fanns tidigare en stor, fin villa. När församlingarna köpte tomten restes först det som kallades bastubyggnaden. Den första tiden kördes vattnet dit med tank och lägerdeltagarna sov på vinden och på golvet. Senare byggdes de små övernattningsstugorna. Lägergården har ingen anställd personal.

– I början grundades verksamheten på talkoarbete. Mycket byggande gjordes på talko, berättar Ulla-Maj.

En period var hennes man Rune Storsjö ordförande i styrelsen för Jonnsborg.

– Då fick vi kommunalt vatten dit. Det underlättade otroligt mycket.

Idag har församlingen sina läger här, och lägergården hyrs ut för grupper – men Ulla-Maj Storsjö tycker det är tråkigt att fler inte hittat hit.

– Det är en pärla som borde få mer användning.

Det är ingen lyxstandard på boendet – men åtminstone de yngre trivs.

– Det är många som återkommer år efter år och sedan blir hjälpledare. Barnen och ungdomarna har verkligen tagit Jonnsborg till sitt hjärta. Det är fantastiskt att församlingen ännu kan ha den här guldklimpen.

Hon hoppas att församlingen behåller lägergården. Den är inte dyr i drift – så länge det finns eldsjälar som orkar.

Ulla-Maj Storsjö fungerade länge som allt-i-allo vid Jonnsborg. Mycket sköts som talkoarbete. Foto: Jeanette Ribacka-Berg



Hit kommer de gärna

Hjälpledarna på sommarens konfirmandläger är levande bevis på att lägergården är ett ställe dit man gärna återvänder år efter år.

– Jonnsborg har allt en liten lägergård behöver förutom Internet – och det är bara bra. Det charmigaste med lägren där är trots allt frukosten och kvällstéet, då det bjuds på varm kakao och bröd från ett lokalt bageri, säger Isabelle Back.

Isabelle Back var själv på läger vid Jonnsborg som barn och den här sommaren blir hennes åttonde som hjälpledare.

– Nu efter så många år som hjälpledare har det blivit en tradition att åtminstone vara med på ett läger under sommaren. Det är roligt, mysigt och bra stämning under lägren eftersom vi har så driftiga ledare i Kristinestad, i barnarbetsledare Stina och ungdomsarbetsledare Jeanette.

I fjärde klass var Felicia Sjöstrand första gången på miniorläger vid Jonnsborg. De fyra senaste åren har hon hunnit vara hjälpledare på tolv läger.

– Jag tycker om att vara med barn och att få göra kreativa och roliga saker med dem, till exempel olika lekar.

Hon tycker om lägerområdet vid Jonnsborg, och det är mycket som lockar henne att återvända som hjälpledare.

Man får umgås och träffa olika människor, vara mycket ute.

Lekarna, simningen och bastun, den goda maten och kvällsandakterna uppe på vinden hör också de till charmen med läger på Jonnsborg.

Marie Lövholm lärde känna Jonnsborg redan i förskoleåldern då hon åkte på utflykt dit med söndagsskolan. Liksom Isabelle Back har hon de senaste åtta åren samlat på sig erfarenhet från ett ansenligt antal läger.

– Det är ett fint ställe och det finns alltid en speciell känsla hos en då man är på Jonnsborg.

Förutom att det är roligt att vara på läger ger det också erfarenheter hon kommer att ha nytta av i arbetslivet.

Till skillnad från de andra stiftade Tobias Eriksberg sin första bekantskap med Jonnsborg när han själv var konfirmand. Det var ett veckoslutsläger i april – vädret var sådär men lägret var ändå lyckat. Sommaren 2014 var han hjälpledare första gången och sedan dess har det blivit ett tiotal läger.

– Jag känner att man gör ett viktigt arbete på lägren genom att fungera som någon som är lättare att komma och prata med, genom att man är närmare i åldern med lägerdeltagarna än ledarna, säger han.

Han berömmer samarbetet med ungdomsarbetsledare Jeanette och de andra hjälpledarna.

– Det känns inte direkt som ett jobb utan mera som att man är en del av lägret, fastän med mera ansvar.

Miljön vid Jonnsborg är idealisk för läger, tycker han.

– På ena sidan ligger det öppna havet med en stenpir, där det hör till att ta sig ett dopp på varje läger.

På andra sidan ligger skogen och på den stora gräsplanen mellan huvudstugan och övernattningsstugorna brukar det lekas flitigt – ”flaggon” är en klassiker som hör till varje läger.

– Närmare stranden ligger en volleybollplan som också används aktivt. Det finns alltid något att göra på Jonnsborg, vilket skapar en god stämning för alla.

Hjälpledarna Felicia Sjöstrand, Emma Lillandt, Kira Pirttimäki och Tobias Eriksberg. Foto: Jeanette Ribacka-Berg


Jonnsborg lägergård

  • Finns i Sideby, cirka 40 km söder om Kristinestad.
  • Ägs av Kristinestads svenska församling. Styrelsen ansvarar för underhållet, en del sker på talko.
  • Huvudbyggnaden med kök, samlingssal och bastu invigdes 1987. Efter det har fem övernattningsstugor byggts.
  • Här ordnar församlingen alla sina barn-, tonårs- och skriftskolläger. Även en uppskattad plats för sommarsamlingar, födelsedagsfester, konfirmandträffar med mera.
  • Jonnsborg hyrs också ut till föreningar och privatpersoner och kan bokas via pastorskansliet.
Emelie Wikblad



David Thurfjell uppfattar subtila aspekter av luthersk kristendom som lever kvar i det svenska samhället.

postkristet. Vad ska de som varken identifierar sig som ateister eller kristna kalla sig? Religionshistorikern David Thurfjell kallar dem postkristna. 1.10.2015 kl. 12:39

De första nätterna efter att flyktingslussen i Torneå öppnade fortsatte flyktingar att komma till Vasa. Församlingarna i staden är beredda att fortsätta dejourera på kvällarna så länge polisen och mottagningscentralen önskar det. 29.9.2015 kl. 07:33
Niklas Falk som kyrkoherden Stig och Maria Sid som barnmorskan Helena.

film. Kyrkpressens recensent låter sig inte övertygas av uppföljaren till publiksuccén Så som i himmelen. 28.9.2015 kl. 16:38

Gewargis Sliwa vigdes i söndags till ny patriark i Österns assyriska kyrka. 28.9.2015 kl. 16:20

Svenska kyrkan. Mikael Mogren tackade, på ren finska, i sin predikan sverigefinländare för allt de har gjort för Västerås stift och att för de har kämpat med hjälp av Gud och finsk sisu. 28.9.2015 kl. 16:18

flyktingkrisen. – Kommer det fler flyktingfamiljer till Jomala står prästgården fortfarande till förfogande, säger kyrkoherde Kent Danielsson. 28.9.2015 kl. 16:13

thomas wallgren. Vad fanns före Big Bang? Den frågan väcker inte Thomas Wallgrens intresse. Vad hjälper det mig att tänka på den frågan? Allt som intresserar mig finns här, säger han. 24.9.2015 kl. 00:00

Den första svenska skriftskolan inom den laestadianska väckelsen kommer att starta i oktober. 22.9.2015 kl. 13:19

kyrkans chat. Kyrkans chattjour fördubblar sina öppettider. 21.9.2015 kl. 16:10

psalmbokstillägget. I november förväntas kyrkomötet godkänna de nya tilläggspsalmerna. Två av Ungdomens kyrkodagars psalmförslag ser ut att finnas med bland de slutgiltiga psalmförslagen också efter handboksutskottets och biskopsmötets senaste mangling. 18.9.2015 kl. 12:15
Katja Kettu vill ge sina läsare upplevelser de omöjligt kan få på annat håll.
– Det är det som är det bästa med att skriva.

katja kettu. – Religion är sinnligt, primitivt, intuitivt. Jag hör inte till kyrkan men tror på nåd och helighet, säger Katja Kettu, som skrivit romanen bakom bioaktuella Barnmorskan. 17.9.2015 kl. 08:36

Patrik Hagman. I sin nya pod förenar teologerna Joel Halldorf och Patrik Hagman två saker de brinner för: det teologiska samtalet och att läsa böcker. 14.9.2015 kl. 12:44
KG Hammar diskuterar begreppet synd med en av deltagarna på bokreleasen av Kristendomens hjärta i Helsingfors.

marcus j borg. – Om jag ska vara drastisk är Marcus J Borgs böcker orsaken att jag förblivit en kristen människa, säger tidigare ärkebiskop KG Hammar, på besök i Helsingfors. Biskop Björn Vikström är inte lika övertygad. 11.9.2015 kl. 16:19

Nu finns ett webbverktyg för dem som vill ställa upp med heminkvartering av flyktingar. 11.9.2015 kl. 10:37

Redan som ung lärde sig Sixten Snellman att människor har olika behov och lika värde. Nu verkar han för att ge ungdomar med funktionsnedsättningar en bättre livskvalitet genom utbildning. 10.9.2015 kl. 17:05

Harry Månsus har skrivit om ekoteologi i decennier.

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39
Lasse Wendelin tränar på att ta det lugnt och göra nästan ingenting.

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31
Anders Björkman har plockat fram en inre styrka han inte visste fanns.

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00
Mikaela Ahola är oerhört tacksam för sitt nya hjärta och sitt nya liv. – Men livet efter transplantationen är inte alltid lätt. Ibland kan jag inte förstå att jag har ett nytt hjärta.

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41
Under rättsprocessen har Johan Candelin känt sig som de förföljda kristna föreningen hjälper – oskyldigt anklagad.

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20