Där alla bekymmer tycks åka ner i havet

lägergård.

Från lekarna på gräsplanen till kvällsandakterna på vinden; lägergården Jonnsborg bär på kära minnen för flera generationer.

19.8.2020 kl. 09:10

Lägergården Jonnsborg ligger nära Ulla-Maj Storsjös hjärta. Hon verkade länge som allt-i-allo – tog emot gäster, skötte nycklar och städning, stod i köket – samtidigt som hon jobbade som församlingsvärdinna i Sideby.

– Det är nog konstigt, när man kommer ner till Jonnsborg – det där lugnet där. Alla bekymmer och alla problem åker ner i havet, säger hon.

Också efter att hon flyttade från Sideby har hon varit med på läger vid Jonnsborg, senast förra sommaren lagade hon mat åt lägerdeltagarna. Speciellt har hon trivts på junior- och miniorlägren.

– Det är en så härlig åldersgrupp. Det var verkligen roligt.

Där lägergården Jonnsborg i Sideby står fanns tidigare en stor, fin villa. När församlingarna köpte tomten restes först det som kallades bastubyggnaden. Den första tiden kördes vattnet dit med tank och lägerdeltagarna sov på vinden och på golvet. Senare byggdes de små övernattningsstugorna. Lägergården har ingen anställd personal.

– I början grundades verksamheten på talkoarbete. Mycket byggande gjordes på talko, berättar Ulla-Maj.

En period var hennes man Rune Storsjö ordförande i styrelsen för Jonnsborg.

– Då fick vi kommunalt vatten dit. Det underlättade otroligt mycket.

Idag har församlingen sina läger här, och lägergården hyrs ut för grupper – men Ulla-Maj Storsjö tycker det är tråkigt att fler inte hittat hit.

– Det är en pärla som borde få mer användning.

Det är ingen lyxstandard på boendet – men åtminstone de yngre trivs.

– Det är många som återkommer år efter år och sedan blir hjälpledare. Barnen och ungdomarna har verkligen tagit Jonnsborg till sitt hjärta. Det är fantastiskt att församlingen ännu kan ha den här guldklimpen.

Hon hoppas att församlingen behåller lägergården. Den är inte dyr i drift – så länge det finns eldsjälar som orkar.

Ulla-Maj Storsjö fungerade länge som allt-i-allo vid Jonnsborg. Mycket sköts som talkoarbete. Foto: Jeanette Ribacka-Berg



Hit kommer de gärna

Hjälpledarna på sommarens konfirmandläger är levande bevis på att lägergården är ett ställe dit man gärna återvänder år efter år.

– Jonnsborg har allt en liten lägergård behöver förutom Internet – och det är bara bra. Det charmigaste med lägren där är trots allt frukosten och kvällstéet, då det bjuds på varm kakao och bröd från ett lokalt bageri, säger Isabelle Back.

Isabelle Back var själv på läger vid Jonnsborg som barn och den här sommaren blir hennes åttonde som hjälpledare.

– Nu efter så många år som hjälpledare har det blivit en tradition att åtminstone vara med på ett läger under sommaren. Det är roligt, mysigt och bra stämning under lägren eftersom vi har så driftiga ledare i Kristinestad, i barnarbetsledare Stina och ungdomsarbetsledare Jeanette.

I fjärde klass var Felicia Sjöstrand första gången på miniorläger vid Jonnsborg. De fyra senaste åren har hon hunnit vara hjälpledare på tolv läger.

– Jag tycker om att vara med barn och att få göra kreativa och roliga saker med dem, till exempel olika lekar.

Hon tycker om lägerområdet vid Jonnsborg, och det är mycket som lockar henne att återvända som hjälpledare.

Man får umgås och träffa olika människor, vara mycket ute.

Lekarna, simningen och bastun, den goda maten och kvällsandakterna uppe på vinden hör också de till charmen med läger på Jonnsborg.

Marie Lövholm lärde känna Jonnsborg redan i förskoleåldern då hon åkte på utflykt dit med söndagsskolan. Liksom Isabelle Back har hon de senaste åtta åren samlat på sig erfarenhet från ett ansenligt antal läger.

– Det är ett fint ställe och det finns alltid en speciell känsla hos en då man är på Jonnsborg.

Förutom att det är roligt att vara på läger ger det också erfarenheter hon kommer att ha nytta av i arbetslivet.

Till skillnad från de andra stiftade Tobias Eriksberg sin första bekantskap med Jonnsborg när han själv var konfirmand. Det var ett veckoslutsläger i april – vädret var sådär men lägret var ändå lyckat. Sommaren 2014 var han hjälpledare första gången och sedan dess har det blivit ett tiotal läger.

– Jag känner att man gör ett viktigt arbete på lägren genom att fungera som någon som är lättare att komma och prata med, genom att man är närmare i åldern med lägerdeltagarna än ledarna, säger han.

Han berömmer samarbetet med ungdomsarbetsledare Jeanette och de andra hjälpledarna.

– Det känns inte direkt som ett jobb utan mera som att man är en del av lägret, fastän med mera ansvar.

Miljön vid Jonnsborg är idealisk för läger, tycker han.

– På ena sidan ligger det öppna havet med en stenpir, där det hör till att ta sig ett dopp på varje läger.

På andra sidan ligger skogen och på den stora gräsplanen mellan huvudstugan och övernattningsstugorna brukar det lekas flitigt – ”flaggon” är en klassiker som hör till varje läger.

– Närmare stranden ligger en volleybollplan som också används aktivt. Det finns alltid något att göra på Jonnsborg, vilket skapar en god stämning för alla.

Hjälpledarna Felicia Sjöstrand, Emma Lillandt, Kira Pirttimäki och Tobias Eriksberg. Foto: Jeanette Ribacka-Berg


Jonnsborg lägergård

  • Finns i Sideby, cirka 40 km söder om Kristinestad.
  • Ägs av Kristinestads svenska församling. Styrelsen ansvarar för underhållet, en del sker på talko.
  • Huvudbyggnaden med kök, samlingssal och bastu invigdes 1987. Efter det har fem övernattningsstugor byggts.
  • Här ordnar församlingen alla sina barn-, tonårs- och skriftskolläger. Även en uppskattad plats för sommarsamlingar, födelsedagsfester, konfirmandträffar med mera.
  • Jonnsborg hyrs också ut till föreningar och privatpersoner och kan bokas via pastorskansliet.
Emelie Wikblad



HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06