Tejpade kyrkbänkar och psalmböcker i karantän – församlingar börjar höstverksamheten med hygien och avstånd i fokus

Coronapandemin.

Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar.

10.8.2020 kl. 12:23

– Vi strävar efter att skapa en så trygg miljö som möjligt, säger Harry S Backström, kyrkoherde i Väståbolands församling

Hos dem ser gudstjänsterna ut som de gjort sedan juni: ett begränsat antalet personer får vistas i vardera kyrka, gudstjänstbesökarna sitter i varannan bänk, engångsbägare används, handhygien och avstånd iakttas, kollekten bärs upp i korgar vid utgångarna – och psalmböckerna roteras så att de som använts en söndag får vara i “karantän” två veckor.

I Nykarleby församling är varannan kyrkbänk är fortfarande tejpad, berättar t.f. kyrkoherde Mats Edman, och det bjuds ännu inte på något kyrkkaffe efter gudstjänsterna.

Uträknat säkerhetsavstånd i alla församlingens utrymmen har man även i Sibbo.

– Vi har varken kyrkkaffen eller matservering förrän coronaläget lättar och det är tryggt att ordna med det igen, säger Camilla Ekholm, kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Också i Ekenäsnejdens svenska församling fortsätter man följa den plan som gjorts upp vad gäller begränsningar i församlingens utrymmen, håller säkerhetsavstånd och betonar hygien och individen ansvar.

– Detta kommer sannolikt att uppdateras med eventuella munskydd och hur länge man kan vistas i olika utrymmen, säger kyrkoherde Anders Lindström.


Från augusti är specialarrangemang såsom säkerhetsavstånd inte längre obligatoriska vid sammankomster för under 500 personer. I bland andra Väståbolands församling är det ändå försiktighetsprincipen som tillämpas tills vidare.

Responsen från församlingsmedlemmarna är att det känns tryggt när antalet personer i kyrkobyggnaderna är begränsat och det är lätt att hålla avstånden.

– Egentligen är det inget problem. Vi har så stora kyrkor så det är sällan vi når över gränsen, säger Backström.

Vid förrättningar, i synnerhet jordfästningar, har han noterat att människor på eget initiativ sett till sin egen säkerhet och begränsat antalet deltagare, och valt bort eller skjutit fram minnesstunder.


Konfirmationerna i början av augusti var ett sådant tillfälle när man medvetet valde att hålla ner antalet människor i kyrkan.

– Från officiellt håll måste man ju ange vissa datum när begränsningar gäller, men viruset vet ju inte av om det byter månad, säger Backström.

I Sibbo har man fyra konfirmationer i augusti.

– För att kunna hålla säkerhetsavstånd i kyrkan är vi tvungna att begränsa antalet anhöriga per konfirmand till sex personer. Konfirmationerna streamas för att den som inte kan komma till kyrkan ändå kan ta del av dem, berättar Camilla Ekholm.

Även i Nykarleby församling hålls konfirmationerna med begränsat antal deltagare.

Senarelagda och förkortade konfirmandläger är en åtgärd som flertalet församlingar tagit till. I såväl Nykarleby som Sibbo och Väståboland har man också valt att minimera kontakten mellan lägerdeltagarna och omvärlden.

Konfirmandlägren under de två första veckorna i augusti löper ganska normalt, men med noggrann hygien och med mindre fysisk kontakt genom lekar, berättar Edman.


Höstterminen startar med viss försiktighet
I Petrus församling i Helsingfors inleder man hösten i princip som man annars skulle göra.

– Vi tänker oss att vi ska ha normal verksamhet. Vi följer med läget förstås och så måste man anpassa sig efter hur situationen förändras. Vi upprätthåller vanor som handhygien och avstånd, men vi har inte annars några begränsningar nu, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Nykarleby öppnas församlingshemmens kök från mitten av augusti och andakterna på ålderdomshem planerar man återuppta från september.

– Vi kommer att starta upp normal veckoverksamhet, men väldigt försiktigt, säger Backström om hösten i Väståboland.

– Vi startar upp vår höstverksamhet men har effektivare hygienkontroll samt städning. I mån av möjlighet håller vi säkerhetsavstånd, säger Camilla Ekholm, men noterar att till exempel barngrupper kräver närhet.


Hur börjar det se ut för församlingarna om viruset nu får en andra våg? De senaste anvisningarna från biskoparna gav signaler om att man kan börja lätta på restriktionerna från augusti, i enlighet med övriga myndighetsinstruktioner. Samtidigt ser man nu att smittsiffrorna i Finland börjat ticka uppåt igen.

– Konkret har vi inte diskuterat följande steg ännu, vi väntar och ser vad de nya eventuella restriktionerna kommer att innebära, säger biskop Bo-Göran Åstrand efter att biskoparna sammanträtt under den första augustiveckan.

Den här veckan samlas de igen, till kyrkomötet i Åbo.

– Spännande är det, där finns hela kyrkans ledning på plats. Tänker man att där skulle inträffa något smittofall åker ju alla på två veckors karantän.


Onlinenärvaron finns kvar, men i mindre skala
I Ekenäsnejdens svenska fortsätter man under augusti med webbsända andakter och överväger strömning från september, medan man i Nykarleby fortsätter med en strömmad gudstjänst per vecka.

Petrus församling avslutar sina onlinegudstjänster från och med augusti, men beredskapen finns att återinföra dem vid behov.

– Någon grupp skulle fortsätta träffas online, men verksamheten tänker vi nog att återgår till det vanliga, säger Björk.

Väståbolands församling sänder en aftonandakt på webben varje lördagskväll. I övrigt har inget digital innehåll producerats sedan juni – det handlar också om en kapacitetsfråga i semestertider.

I sommar har Sibbo svenska församling strömmat en del högmässor, men inte alla som man gjorde under våren.
– Under en del av sommaren har vi haft paus med andakter och annat onlinematerial för våra församlingsmedlemmar och grupper, men har strömmat en del konserter, säger Ekholm.

"Anvisningarna lämnar spelrum för tolkning"
I allmänhet tycker kyrkoherdarna att det fungerat bra med de instruktioner och rekommendationer som församlingarna fått. De allmänna anvisningarna har varje församling fått anpassa till sina förhållanden, utrymmen och verksamhet.

– Anvisningarna har varit riktgivande men besluten har fattats lokalt, säger Anders Lindström. Processen kring detta har varit fortgående. Det största ansvaret har fallit på församlingens ledning.

Harry S Backström noterar att det i början var tydligt att beredskapen för en sådan här situation inte var den bästa och att det fanns stor osäkerhet.

– Anvisningarna har varit bra men har stundvis kommit sent, då man tvingats fatta vissa beslut redan innan det. Anvisningarna lämnar även ett rätt stort spelrum för tolkning, vilket också syns i att församlingarnas praxis kan variera sinsemellan, säger Camilla Ekholm.

Det Harry S Backström skulle ha önskat från biskoparna är en starkare pastoral omtanke.
– Bönen är väldigt kraftfull, är förvånad över att biskoparna inte tog tillfället att mana människor till bön.

Han vill också berömma församlingens kapacitet att agera i en kris.

– Jag är väldigt imponerad och glad över vår personal och hur snabbt de tog till sig och började tillämpa och hittade kreativa lösningar. Det kom fram oanade förmågor.

Emelie Wikblad



ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20