Tejpade kyrkbänkar och psalmböcker i karantän – församlingar börjar höstverksamheten med hygien och avstånd i fokus

Coronapandemin.

Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar.

10.8.2020 kl. 12:23

– Vi strävar efter att skapa en så trygg miljö som möjligt, säger Harry S Backström, kyrkoherde i Väståbolands församling

Hos dem ser gudstjänsterna ut som de gjort sedan juni: ett begränsat antalet personer får vistas i vardera kyrka, gudstjänstbesökarna sitter i varannan bänk, engångsbägare används, handhygien och avstånd iakttas, kollekten bärs upp i korgar vid utgångarna – och psalmböckerna roteras så att de som använts en söndag får vara i “karantän” två veckor.

I Nykarleby församling är varannan kyrkbänk är fortfarande tejpad, berättar t.f. kyrkoherde Mats Edman, och det bjuds ännu inte på något kyrkkaffe efter gudstjänsterna.

Uträknat säkerhetsavstånd i alla församlingens utrymmen har man även i Sibbo.

– Vi har varken kyrkkaffen eller matservering förrän coronaläget lättar och det är tryggt att ordna med det igen, säger Camilla Ekholm, kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Också i Ekenäsnejdens svenska församling fortsätter man följa den plan som gjorts upp vad gäller begränsningar i församlingens utrymmen, håller säkerhetsavstånd och betonar hygien och individen ansvar.

– Detta kommer sannolikt att uppdateras med eventuella munskydd och hur länge man kan vistas i olika utrymmen, säger kyrkoherde Anders Lindström.


Från augusti är specialarrangemang såsom säkerhetsavstånd inte längre obligatoriska vid sammankomster för under 500 personer. I bland andra Väståbolands församling är det ändå försiktighetsprincipen som tillämpas tills vidare.

Responsen från församlingsmedlemmarna är att det känns tryggt när antalet personer i kyrkobyggnaderna är begränsat och det är lätt att hålla avstånden.

– Egentligen är det inget problem. Vi har så stora kyrkor så det är sällan vi når över gränsen, säger Backström.

Vid förrättningar, i synnerhet jordfästningar, har han noterat att människor på eget initiativ sett till sin egen säkerhet och begränsat antalet deltagare, och valt bort eller skjutit fram minnesstunder.


Konfirmationerna i början av augusti var ett sådant tillfälle när man medvetet valde att hålla ner antalet människor i kyrkan.

– Från officiellt håll måste man ju ange vissa datum när begränsningar gäller, men viruset vet ju inte av om det byter månad, säger Backström.

I Sibbo har man fyra konfirmationer i augusti.

– För att kunna hålla säkerhetsavstånd i kyrkan är vi tvungna att begränsa antalet anhöriga per konfirmand till sex personer. Konfirmationerna streamas för att den som inte kan komma till kyrkan ändå kan ta del av dem, berättar Camilla Ekholm.

Även i Nykarleby församling hålls konfirmationerna med begränsat antal deltagare.

Senarelagda och förkortade konfirmandläger är en åtgärd som flertalet församlingar tagit till. I såväl Nykarleby som Sibbo och Väståboland har man också valt att minimera kontakten mellan lägerdeltagarna och omvärlden.

Konfirmandlägren under de två första veckorna i augusti löper ganska normalt, men med noggrann hygien och med mindre fysisk kontakt genom lekar, berättar Edman.


Höstterminen startar med viss försiktighet
I Petrus församling i Helsingfors inleder man hösten i princip som man annars skulle göra.

– Vi tänker oss att vi ska ha normal verksamhet. Vi följer med läget förstås och så måste man anpassa sig efter hur situationen förändras. Vi upprätthåller vanor som handhygien och avstånd, men vi har inte annars några begränsningar nu, säger kyrkoherde Daniel Björk.

I Nykarleby öppnas församlingshemmens kök från mitten av augusti och andakterna på ålderdomshem planerar man återuppta från september.

– Vi kommer att starta upp normal veckoverksamhet, men väldigt försiktigt, säger Backström om hösten i Väståboland.

– Vi startar upp vår höstverksamhet men har effektivare hygienkontroll samt städning. I mån av möjlighet håller vi säkerhetsavstånd, säger Camilla Ekholm, men noterar att till exempel barngrupper kräver närhet.


Hur börjar det se ut för församlingarna om viruset nu får en andra våg? De senaste anvisningarna från biskoparna gav signaler om att man kan börja lätta på restriktionerna från augusti, i enlighet med övriga myndighetsinstruktioner. Samtidigt ser man nu att smittsiffrorna i Finland börjat ticka uppåt igen.

– Konkret har vi inte diskuterat följande steg ännu, vi väntar och ser vad de nya eventuella restriktionerna kommer att innebära, säger biskop Bo-Göran Åstrand efter att biskoparna sammanträtt under den första augustiveckan.

Den här veckan samlas de igen, till kyrkomötet i Åbo.

– Spännande är det, där finns hela kyrkans ledning på plats. Tänker man att där skulle inträffa något smittofall åker ju alla på två veckors karantän.


Onlinenärvaron finns kvar, men i mindre skala
I Ekenäsnejdens svenska fortsätter man under augusti med webbsända andakter och överväger strömning från september, medan man i Nykarleby fortsätter med en strömmad gudstjänst per vecka.

Petrus församling avslutar sina onlinegudstjänster från och med augusti, men beredskapen finns att återinföra dem vid behov.

– Någon grupp skulle fortsätta träffas online, men verksamheten tänker vi nog att återgår till det vanliga, säger Björk.

Väståbolands församling sänder en aftonandakt på webben varje lördagskväll. I övrigt har inget digital innehåll producerats sedan juni – det handlar också om en kapacitetsfråga i semestertider.

I sommar har Sibbo svenska församling strömmat en del högmässor, men inte alla som man gjorde under våren.
– Under en del av sommaren har vi haft paus med andakter och annat onlinematerial för våra församlingsmedlemmar och grupper, men har strömmat en del konserter, säger Ekholm.

"Anvisningarna lämnar spelrum för tolkning"
I allmänhet tycker kyrkoherdarna att det fungerat bra med de instruktioner och rekommendationer som församlingarna fått. De allmänna anvisningarna har varje församling fått anpassa till sina förhållanden, utrymmen och verksamhet.

– Anvisningarna har varit riktgivande men besluten har fattats lokalt, säger Anders Lindström. Processen kring detta har varit fortgående. Det största ansvaret har fallit på församlingens ledning.

Harry S Backström noterar att det i början var tydligt att beredskapen för en sådan här situation inte var den bästa och att det fanns stor osäkerhet.

– Anvisningarna har varit bra men har stundvis kommit sent, då man tvingats fatta vissa beslut redan innan det. Anvisningarna lämnar även ett rätt stort spelrum för tolkning, vilket också syns i att församlingarnas praxis kan variera sinsemellan, säger Camilla Ekholm.

Det Harry S Backström skulle ha önskat från biskoparna är en starkare pastoral omtanke.
– Bönen är väldigt kraftfull, är förvånad över att biskoparna inte tog tillfället att mana människor till bön.

Han vill också berömma församlingens kapacitet att agera i en kris.

– Jag är väldigt imponerad och glad över vår personal och hur snabbt de tog till sig och började tillämpa och hittade kreativa lösningar. Det kom fram oanade förmågor.

Emelie Wikblad



Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59
Sommarlägret 2022.

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14
Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46
Fram till slutet av november hade 20 339 barn under ett år döpts i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.

MEDLEMMAR. Enligt en prognos från enheten för Kyrkans forskning och utbildning är antalet medlemmar i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland ca 3 558 000 i slutet av 2023. 29.12.2023 kl. 16:06
Carola Juselis vet vad det är att mista ett barn man aldrig riktigt hunnit lära känna.

sorg. Då Carola Juselius förlorade sitt barn blev hon så arg på Gud att hon skrev ut sig ur kyrkan. Sen saknade hon julmusiken och skrev in sig igen. Hon är en kvinna med temperament som vill finnas till för andra, särskilt för dem som inte kunnat prata om barnen de mist. 23.12.2023 kl. 19:00