Biskop Bo-Göran Åstrand säger att det var en process för biskoparna att finna förtroendet att tala ärligt och öppet i äktenskapsfrågan.

Biskoparna om äktenskapsdiskussion: Vi måste kunna leva tillsammans med olika uppfattningar

äktenskapssyn.

Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas.

7.8.2020 kl. 10:12

I maj 2018 förföll ett kyrkomötesinitiativ om att utvidga kyrkans äktenskapssyn. Istället bollades frågan om hur man kan föra en respektfull diskussion i äktenskapsfrågan – och uppgiften att utreda lösningar på den oenighet som råder inom kyrkan – till biskoparna.

Inför det nuvarande kyrkomötets första session nästa vecka har biskopsmötet sammanställt ett svar.

– Nog ska man säga att det här har varit en svår fråga, den har krävt många och ingående diskussioner i biskopskollegiet. Det var en process att finna förtroendet, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Han satt i salen som kyrkomötesombud – och var med i den grupp som lämnat in initiativet om att bredda äktenskapsbegreppet – när ärendet skickades till biskopsmötet. Sedan blev han själv biskop.

– Det stod ju klart redan från början att en samsyn i biskopskollegiet när det gäller själva frågan kommer vi inte att hitta, säger Åstrand.

"Det var en process att finna förtroendet."


Viljan att hålla ihop kyrkan
är genomsyrande. Biskoparna konstaterar i svaret till kyrkomötet att en förutsättning för att hålla ihop kyrkan är att kunna acceptera och leva med att de olika synsätten finns. Biskoparna är också själva ett exempel på det här.

Åstrand märkte att det under vårens möten växte fram en atmosfär där var och en på riktigt kunde säga högt var de står.

– Tidigare har man varit mån om att biskoparna ska tala med en röst. Nu har vi kommit till en punkt där vi ärligt vågar säga: vi har inte samma syn i den här frågan. Och det säger vi öppet och utåt.

I det tiosidiga dokumentet beskrivs sex olika modeller för vigselpraxis – exempel på hur de tillämpats går att hitta i olika kristna kyrkor. Bland biskoparna finns det de som stöder ett könsneutralt äktenskap, medan andra vill hålla fast vid kyrkans nuvarande syn och praxis.

Ifall de av en eller annan orsak skulle tvingas till en kompromiss anser majoriteten det näst bästa alternativet vara en medelväg: att kyrkan håller fast vid äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna men också ger utrymme för att viga par av samma kön.

– Under vissa omständigheter är man beredda att acceptera den modell som ligger i mitten, så att säga. Det är där vi biskopar på något sätt möts, visserligen från olika håll, säger Åstrand.

Hurdana omständigheter det skulle vara kan han bara uttala sig om för egen räkning.

– Jag är beredd att mötas på mitten helt enkelt för att vi måste komma framåt. Läget är betänkligt låst i vår kyrka.

Med de spänningar som finns i fråga om kyrkans äktenskapssyn och vigselpraxis ökar hela tiden risken för att något ska ske som skadar möjligheten att hålla ihop kyrkan.

– Skulle vi inte komma vidare nu är vi i en återvändsgränd och tiden börjar rinna oss ur händerna.

"Jag är beredd att mötas på mitten helt enkelt för att vi måste komma framåt."


Tror du det här svaret från biskoparna kommer upplevas som tillfredsställande?

– Man ska se det som ett led i en längre process. Det här är inte ett slutgiltigt dokument, säger Åstrand.

Han ser med spänning fram emot mottagandet i kyrkomötet.

Samtidigt, vilket även konstateras i biskopsmötets dokument, ligger ett ärende hos Högsta förvaltningsdomstolen som kan få stora konsekvenser för kyrkan. Domstolen prövar ifall Uleåborgs domkapitel hade rätt att ingripa mot en präst som vigde par av samma kön. En del anser att det skulle vara lämpligt att vänta på domstolens beslut för att klargöra det juridiska läget.

Biskopsmötet ville ändå publicera sitt svar innan domstolens beslut kom. Biskop Åstrand hör till dem som anser att det är viktigt för kyrkans integritet att uttala sig utan att vara styrd av domstolens beslut.

Biskoparna hade även blivit ombedda att främja en respektfull diskussion. Svaret till kyrkomötet rymmer även en redogörelse för vad som kännetecknar respektfull diskussion och en uppmaning att följa de principerna på alla nivåer i kyrkan.

Borde inte det här vara självklart?

– Någon raketvetenskap är det ju inte. Det är sunt bondförnuft formulerat i några punkter. Men den som åhört eller läst vissa debatter kan ju se att en del av de här punkterna ganska fort glöms bort, säger Åstrand.

Han påpekar att han inte syftar på något visst åsiktsläger, och inte heller undantar biskoparna.

– Överlag är det så när man diskuterar frågor som har med övertygelse och liv att göra att det ibland finns en risk att tonen blir så hög att bondförnuftet flyger iväg.

Emelie Wikblad



kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet