Rapparen Dennis Svenfelt siktar på att bli prästvigd i januari. Fingertecknet är en geografisk bestämning för den amerikanska västkusten inom hiphopkulturen.

Rapparen EMCE D känner kallelse bli präst i Pedersöre

kallelse.

Pedersöres sommarteolog Dennis Svenfelt upplever en kallelse att bli präst i församlingen. Han kan bli den första manliga laestadianen att bli prästvigd i stiftet på 40 år.

4.8.2020 kl. 08:25

Till prästvigningen återstår ett halvår. Före det ska Dennis Svenfelt, 24, göra församlingspraktik i Petrus församling i Helsingfors.

– Jag siktar på att bli prästvigd i januari och jag hoppas jag blir ordinerad till Pedersöre. Men jag brukar alltid svara på frågan om jag ska bli präst att inget är klart tills prästkragen är på. Gud kan ännu stänga och öppna dörrar.

Han sticker inte under stol med att han som laestadian kämpar med ämbetsfrågan. Rörelsen godkänner inte kvinnor som präster.

– Jag har aldrig haft problem att bli prästvigd tillsammans med kvinnor. Men det finns vissa utmaningar i frågan om jag kan samarbeta. I nuläget tror jag att skulle kunna samarbeta vid enstaka tillfällen men jag vet inte om jag kan ingå i ett medarbetarteam. Jag har varit öppen med min tvekan i samtal med biskopen. Vi har haft en bra diskussion som jag antar att vi ännu behöver fortsätta.

Hur samtalen med biskopen slutar vet han ännu inte.

– Jag är beredd på att biskopen inte vill viga mig för att jag är för konservativ eller för osäker. Min bön är att Herrens vilja får ske i januari.

Han säger att man måste vara överens om vad man ska bygga när man bygger en församling tillsammans.

– Jag vet heller inte hur jag i praktiken skulle reagera eftersom jag inte kan förställa mig situationen fullt ut. Jag brottas ännu och därför pendlar mitt svar ännu en del.

Därför har han heller inte svar på alla frågor som folk ställer honom.

– I nuläget upplever jag i alla fall en så stark kallelse att bli präst i Pedersöre att jag vågar ta det här trossteget. Även om jag inte hinner få alla svaren tills dess.

Att få en förordning till Pedersöre skulle han se som en trygghet.

– Dels för att jag känner medarbetarna och dels för att mina teologiska reflektioner inte är klara. Jag känner också en kallelse till att tjäna människorna här.

Han upplever att det inom den laestadianska rörelsen finns delade åsikter om hans planer.

– Jag vet inte hur rörelsen kommer att bemöta mig som präst. Det finns de som tycker det är bra jag blir präst och de som är emot det. Så finns det de som inte reflekterat över saken. Oavsett kommer jag inte att bryta med rörelsen.

Han funderar på att sammanställa en skrift där han berättar om sin väg från kvinnoprästmotståndare till präst i folkkyrkan.

– Risken är att det finns många förutfattade meningar åt både det ena och det andra hållet.

Kände kallelse som 13-åring

Redan som 13-åring upplevde Dennis kallelsen till tjänst i kyrkan.

– En kväll när jag läste Bibeln fick jag en känsla av att här finns mycket som är svårt att förstå. Då ställde jag frågan till Gud om jag ska vara en som förklarar och öppnar ordet. Jag upplevde då ett Gud svarade ja. Sedan dess har jag haft ett intresse för teologi.

– Jag känner mig lite som Jesaja som blev formad redan i moderlivet.

Han är uppvuxen i Kållby och fick i samband med skriftskolan en stark kontakt med Tomas Enlund som då var ungdomsledare i församlingen. Dennis gick med i församlingens ungdoms-
verksamhet och blev hjälpledare.

Under studierna har han blivit prövad som person.

– Jag har genomgått en sorts smält-ugn där jag känt både förvirring och ilska. Teologistudier är en process där man får klarhet och så försvinner plötsligt klarheten.

Han tror att tron utmanas i olika grad i olika universitet.

– Åbo är överlag ganska trospräglat. Men det beror ju på vilka ämnen man väljer. Jag har studerat främst dogmatik. Jag tror man kan få problem om ens tro inte är stark när man kommer och om man inte vandrar med Herren i vardagen. I varje årskurs finns det studerande vars tro förändras åt någondera hållet.

Dennis ser två utmaningar i att omsätta den teoretiska utbildningen med det praktiska arbetet i församlingen.

– Universitetet är i sig själv är inte intresserat av att forma andliga män och kvinnor som är jätteredo för församlingslivet. Förutom andlig formning kunde kyrkan erbjuda mer utbildning inom praktiska områden som kompenserar det universitet inte kan ge, bland annat i pedagogik och i mänskomöten. Får man inte den vägledningen kan vissa saker bli utmanande. Som sommarteolog har jag fått stor hjälp av Annika Snellman, församlingens ledare för barnverksamheten, som varit den lärobok jag inte fått läsa.

Hip hopen fick ta baksätet

Den andra utmaningen beskriver han som den akademiska bubblan han som studerande levt i under fem år då han jobbat aktivt med teologin

– Den är ganska olik verkligheten i församlingen. Medan jag fördjupat mig under fem år kan jag ha lagt till ett språk som är svårt för folk som känner mig att förstå medan jag kanske undrar över att de inte alls reflekterat över saker som jag bearbetat. När man som ung och ivrig kommer in i en församling är en annan utmaning att hitta balansen mellan att församlingsmedlemmarna inte upplever att man försöker förändra allt och att den iver man känner inte kvävs utan får komma församlingen till välsignelse. Det kräver ömsesidig vishet.

Under studietiden har han satt sitt stora intresse för hip hop på is.

– Jag har inte kunnat utöva hip hoppen som jag velat, kört med handbromsen på, vilket varit frustrerande. Ibland känns det som lågan slocknat, men ibland blossar den upp igen. Jag brukar rappa på sommarens konfirmandläger – i kombination med ett vittnesbörd. Jag vill inte släppa det för jag upplever att Gud kan göra något av det. Jag upplever det viktig att våga hålla drömmen vid liv, att våga tro stort att Gud kan göra underbara saker och kombinera det med sund underkastelse att Guds vilja får ske.

Som rappare använder Dennis artistnamnet EMCE D. Egentligen skulle det räcka med MC D, men Dennis såg en risk att bli kallad Mac D. Inom hiphopkulturen är MC förkortning av Master of Ceremonies, ceremonimästare. Som MC rappar Dennis inte bara utan han följer också hiphopkulturen.

Redan nu planerar Dennis att fortsätta studera. Han siktar på doktorsstudier. Mariologi är ett möjligt forskningsområde.

– Det kan bli något om vilken inverkan mariologi har på fromhetslivet. Jag vill förstå läran om Maria och hur mariologin tar sig uttryck i de katolska och ortodoxa troendes liv och vilka andra teologiska områden mariologin berör. Jag vill fylla kunskaps-
luckan om mariologin som de flesta protestanter har.

– Det som trosbekännelsen formulerar: vi tror på en helig, allmännelig kyrka har alltid varit en självklarhet för mig. Vi är alla förenade i Kristus. Bland annat det här ligger till grund för mitt intresse att undersöka den mariologi som våra katolska och ortodoxa trossyskon tillämpar.

Uppdaterad 5.8 kl 11.01 med några rader om samtalen med biskopen som fallit bort i redigeringen av texten.

Johan Sandberg



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet