Rune Lindblom är präst i Korsholm. När han inte har prästskjortan på sig kan man också få se honom i motorcykelhjälm.

Han jobbar i ”den ultimata församlingen” – som nu söker ny herde

korsholm.

När det är sommar kan en präst sitta på tre stolar, men i höst hoppas Korsholms svenska församling kunna välja vem som ska ta över kyrkoherdestolen.

5.8.2020 kl. 09:00

Man kan säga att Rune Lindblom vet vad prästjobben i Korsholms svenska församling går ut på. I sommar har han på en gång haft alla tre: kyrkoherde, kaplan och församlingspastor.

Gudstjänsterna och förrättningarna ska hållas, annars är sommaren i församlingen lugnare än resten av året. Den här sommaren bidrar även pandemin till den lugnare takten. All körrelaterad verksamhet ligger på is, sommarallsångerna flyttade till nätet.

Men Rune Lindblom säger att den här tiden också har visat ännu tydligare att församlingen är en viktig aktör i människors liv. Dels som ett mötesforum, en plats dit det är naturligt att komma och träffa andra. Dels som en utsträckt hand, via hembesök, andakter på sjukhus och boenden.

– Att församlingen upprätthåller den personliga kontakten och verkligen finns där och träffar människor, människor som annars skulle vara väldigt ensamma – det är jätteviktigt, säger han.

Han blev präst efter att ha kämpat med tanken under hela studietiden.

– Jag brukar säga att Gud tvingade mig – men då sätter jag kanske för mycket ansvar på Gud. Det bara föll sig naturligt. Jag startade från att det där ska jag absolut inte bli och det slutade med att jag ansökte om prästvigning.

Han har fått pröva på prästens olika roller i församlingen. Från församlingspastorn, som ”bara är en präst”, till kaplanen, som ofta har egna ansvarsområden och leder team, till kyrkoherden som leder hela församlingsarbetet.

– Jag trivs bäst som den här radprästen.

Rune Lindblom har tre barn, och just nu är det barnfamiljslivet som präglar hans vardag.

– Man hinner inte så mycket vid sidan av träningar i balett och amerikansk fotboll. Jag är präst på jobbet och busschaufför hemma.

Sökandet efter ny herde fortsätter

Församlingen är nu i övergångsskede från undantag till det nya normala. Och mer nytt är på väg. I höst fortsätter Korsholms svenska sökandet efter en ny kyrkoherde.

– Vi satte igång processen i våras, men eftersom tanken är att vi ska ha ett kyrkoherdeval där församlingen får välja blev det paus, säger Rune Lindblom.

Valarrangemang och pandemirestriktioner gick inte ihop. För att kunna ordna ett riktigt val behövs öppna gudstjänster dit församlingsborna får komma och lyssna på och träffa kandidaterna.

Hurdan är en bra kyrkoherde?

– En bra kyrkoherde som chef är någon som lyssnar, men litar på att de anställda kan bära ansvar för sitt område. En bra kyrkoherde ur församlingsbornas perspektiv är förstås en andlig ledare. En bra kyrkoherde från kyrkans synvinkel är en bra administratör.

Själv känner Rune Lindblom just nu inget driv att bli kyrkoherde utan ”t.f.”.

– Kyrkoherdeskapet är en utmaning att kombinera med att vara barnfamilj. Man tvingas kompromissa alltför mycket på båda hållen.

Den som blir vald till församlingens nästa kyrkoherde kommer till en centralt belägen landsbygdsförsamling. Med tre präster är Korsholms svenska är en medelstor församling med finlandssvenska mått. På många sätt den ultimata församlingen att jobba i, enligt Lindblom – tillräckligt stor för att ha ett team av kollegor att bolla med, inte så stor att man försvinner i mängden.

– Församlingen är så liten att du lära känna stora delar av församlingsmedlemmarna under tiden i jobbet. Det är en aktiv församling, via vår kör- och musikverksamhet når vi hundratals människor. Det är ingen enprästförsamling där allt ansvar faller på dig, utan du har lite chans att specialisera dig och göra projekt och hitta på eget.

Emelie Wikblad



FINSKA MISSIONSSÄLLSKAPET. Finska Missionssällskapets verksamhetsledare Rolf Steffansson säger upp sig och flyttar till Fuengirola på spanska solkusten. Där blir han pastor i den finska församlingen från den 1 september. 2.3.2023 kl. 16:37

kyrkolagen. Efter närmare 18 års förarbete hann den avgående riksdagen godkänna den nya kyrkolagen på torsdagen. Det var med minsta tänkbara marginal. På fredagen var den sittande riksdagen klar med sin mandatperiod och reste hem för valpaus. 3.3.2023 kl. 14:00

riksdagsvalet. Kyrkan hörde partiledarna i Helsingfors. Sannfinländarnas Sebastian Tynkkynen profilerade sig på sin kant. Kyrkan är ”rödgrön” och ställer ledande frågor i samhällsdebatten, ansåg han. 1.3.2023 kl. 15:31

pro ecclesia. Prosten Virva Nyback från Borgå har beviljats kyrkans Pro ecclesia-medalj. 1.3.2023 kl. 15:07

ENGELSKA KYRKAN. Den engelska kyrkans beslut att införa en välsignelseakt för par av samma kön som gift sig borgerligt har gjort att flera anglikanska ärkebiskopar i Asien, Afrika och Latinamerika inte längre betraktar ärkebiskopen av Canterbury som sin andlige ledare. 1.3.2023 kl. 15:02

kvevlax. – De editerade foton på mig som de lade ut på nätet, de ropade öknamn och kastade grus på mig, berättar Selma Nylunds . Hon försökte vara ”rätt”, men det var en omöjlig uppgift. Årets Gemensamt Ansvar-insamling vill motverka våld bland unga. 22.2.2023 kl. 22:09

PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet