St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

"I vår församling har vi anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner"

Helsingfors .

Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors.

6.7.2020 kl. 14:54

Kristian Willis växte upp i Luvia utanför Björneborg. Att han över huvud taget växte upp i Finland var en slags kompromiss.

– Min pappa kommer från England. Han är arkitekt och storgillar finsk arkitektur. Han kom hit för att jobba och lära sig mer om den finländska arkitekturen.

Willis pappa hittade International Evangelical Church, IEC. Där lärde han känna en kvinna från Danmark som han blev förälskad i.

– Min mormor hade varit krigsbarn, hon skickades till Danmark under kriget och återvände sedan dit när hon blev myndig. Min mamma kom hit för att söka sina rötter och för att studera till barnmorska.

När Kristian Willis blev präst för den engelska gudstjänstgemenskapen St. Matthew’s International Lutheran Church slöts en cirkel – St. Matthews är nämligen en fortsättning på det arbete som IEC inledde.

När han får frågan varför han blev präst drar han sig till minnes ett kort samtal han hade med Yvonne Terlinden alldeles innan prästvigningen ägde rum.

– Hon frågade varför jag såg bekymrad ut och jag svarade att det är lite spännande att bli präst. Då sade hon: Han har valt dig. Och det är det jag också tror och tänker: Jag blev präst i första hand för att Gud ville att det skulle vara så, det kändes naturligt.

St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

– Det här är en kraftigt växande verksamhet. Det kommer hela tiden fler och fler invandrare till Helsingfors och många av dem som kommer söker ett andligt hem. Nästan varje söndag har vi någon ny i gudstjänsten, och många av dem återkommer.

Den internationella gudstjänstgemenskapen i Matteuskyrkan samlar människor från alla kontinenter – människor med olika språk och olika andliga traditioner. Därför tror Willis att han har nytta av att själv ha bott utomlands under tre års tid och av att han rört sig i många olika kristna sammanhang.

– I Finland glömmer vi lätt bort att den evangelisk-lutherska kyrkan är en väldigt liten del av den globala kyrkan. I vår församling har vi till exempel anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner.

– Jag försöker inte gömma att det här är en luthersk församling, men jag fokuserar jättemycket på det som vi har gemensamt.

Tekniskt sett är St. Matthew’s International Lutheran Church en gudstjänstgemenskap och inte en församling.

– Jag hoppas att vi en dag kan grunda en egen församling för att sänka tröskeln för människor som flyttat hit från utlandet att bli medlemmar i kyrkan.

Svårt för många att leva i Finland

Kristian Willis är van att röra sig mellan olika språk. Även om finska är det språk han kan bäst har han jobbat på svenska och engelska.

– Mitt modersmål är egentligen danska, som jag inte är så bra på längre. Engelska talar jag nästan lika bra som finska.

Även om han studerat teologi vid Åbo Akademi hade han aldrig tänkt att han skulle jobba på svenska. Han medger att det var lite nervöst när han började jobba i Karis-Pojo svenska församling.

– Jag kunde inte alls det andliga språket. Inför min första jordfästning var jag rädd att jag skulle säga något dumt. Jag kunde säga ungefär: ”Else-Maj är död. Nu är vi ledsna.” Men småningom lärde jag mig mer.

Helsingfors har blivit en betydligt mer internationell stad sedan hans pappa anlände i slutet av 1970-talet.

– Min pappa har berättat att det nästan var omöjligt för honom att hyra lägenhet när han kom hit. Många husbolag hade regler som förbjöd uthyrning till utlänningar.

Men Finland är fortfarande ett land där det är svårt att integreras.

– Det är nästan omöjligt att få jobb utan att kunna språket.

De diakonala behoven i St. Matthew’s är stora. Det handlar inte så mycket om ensamhet, men många har ont om pengar eller till och med ont om mat.

– Nu när jag börjar lära känna mina församlingsbor lite bättre spricker bubblan. Jag märker att det kan vara oerhört svårt att leva i Finland, speciellt för papperslösa.

Livet i den internationella gudstjänstgemenskapen ser mycket annorlunda ut än i Karis-Pojo svenska församling. Även om gudstjänstbesökarna har väldigt varierande bakgrund har många det gemensamt att de kommer från länder där det inte finns en folkkyrka eller statskyrka.

– De kommer från små församlingar där de är vana att göra allt själva. Jag kan tänka mig att de skulle bli lite frustrerade om de inte erbjöds något att göra.

– För dem är det här deras andliga hem. Det är mera än att ha en from hobby, det är ett helt liv. Man äter tillsammans, far på utflykt tillsammans. Jag vill att vi ska kunna svara på de här förväntningarna. Jag tror att vi kommer att lyckas gå i den riktningen även om vi fortfarande har långt att gå.

Han ser fram emot att få komma igång med arbetet efter restriktionerna – det är svårt att bygga en gemenskap över nätet. Det finns planer på både retreat och ett konfirmandläger på engelska och han drömmer om fotbollslag och grillpartyn.

– Det finns jättemycket potential i det här arbetet, men det viktigaste är att vi möter den enskilda individen och lyckas tjäna henne så att hen upplever att Gud älskar henne.

Den engelska gudstjänstgemenskapen samlas i Matteuskyrkan i Helsingfors.

Text och foto: Erika Rönngård



Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41
Bjarne Boije på sin hundraårsdag 2021

Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54
Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola känner sig pirriga och ivriga inför premiären imorgon, den 30 juni.

sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30
Dennis Svenfelt och Bo-Göran Åstrand.

PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08
– Kyrkan i Sverige är lite yrvaken inför det här, för man är så van att vara underdog och missförstådd, säger Patrik Hagman.

profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00
– Jag värdesätter att rörelsen är driven mot gemenskap, säger Matti Aspvik.

kyrkans ungdom. Matti Aspvik är ny verksamhetsledare för Förbundet Kyrkans Ungdom. 20.6.2022 kl. 20:44
Kyrkan vinner på skattereformen, och det kommer på sina håll att leda till sänkt kyrkoskatt. Men antagligen inte på alla orter.

skatt. Beskattningen läggs om 2023 när vårdreformen kommer. Kyrkan skulle kunna vinna 54 miljoner euro på att avdragssystemet läggs om. Men sote-samhället ber kyrkan vara hygglig och avstå från de pengarna. Så kyrkoskatten kommer på många håll att sänkas ett hack eller två. 20.6.2022 kl. 13:41

Stiftsdagar. Firandet av Borgå stifts 100-årsjubileum kulminerade i en festmässa i Borgå domkyrka. Kyrkpressen frågade några festdeltagare vad de tyckte mest om under stiftsdagarna i Borgå – och vad de tror om de följande 100 åren. 29.10.2023 kl. 15:22

Kolumn. På vägen till kyrkan möter jag tiggare och brödköer. Nyheterna har påmint mig om krig, människor på flykt, ensamhet, våld i hemmen och om hur dåligt vår underbart vackra planet mår. Det gör ont och jag känner mig maktlös. Helst skulle jag stänga ut alltsammans, leva i min egen bubbla, sluta bry mig. 28.10.2023 kl. 21:38
I panelen som diskuterade jubileumsboken satt Ida-Maria Sola, Robert Lemberg, Susanna Landor, Alaric Mård. och Maja-Stina Andersson-Tapola.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Att Borgå stift finns är ingen självklarhet, det hängde på ett hår. När stiftet inledde firandet av sitt 100-årsjubileum i Borgå idag, fredag, diskuterades bland annat behovet av en plats där vi kan träna på att se på saker från olika håll. 27.10.2023 kl. 18:29
Fredrik Nygård håller nu på med att bygga nu upp förtroende till människorna omkring honom.

SOMMARREPRISEN 2024. För snart trettio år upplevde Fredrik Nygård att Gud befriat honom från sitt spelberoende. Sedan dess har han spelat bort 2,5 miljoner euro, lurat och bedragit. För fem år sedan upplevde han en ny befrielse och har inte spelat sedan dess. Skulderna kan han aldrig betala tillbaka, men han betalar små symboliska belopp varje månad på eget initiativ. 18.7.2024 kl. 10:00
Biskoparna kräver svar av SLEY och Folkmissionen

mission. Missionsorganisationerna SLEY och Kansanlähetys på fallrepet för prästvigningar i Sankt Petersburg – där den lutherska kyrkan inte har kvinnor som präster. 25.10.2023 kl. 13:54