St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.
St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

"I vår församling har vi anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner"

Helsingfors .

Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors.

6.7.2020 kl. 14:54

Kristian Willis växte upp i Luvia utanför Björneborg. Att han över huvud taget växte upp i Finland var en slags kompromiss.

– Min pappa kommer från England. Han är arkitekt och storgillar finsk arkitektur. Han kom hit för att jobba och lära sig mer om den finländska arkitekturen.

Willis pappa hittade International Evangelical Church, IEC. Där lärde han känna en kvinna från Danmark som han blev förälskad i.

– Min mormor hade varit krigsbarn, hon skickades till Danmark under kriget och återvände sedan dit när hon blev myndig. Min mamma kom hit för att söka sina rötter och för att studera till barnmorska.

När Kristian Willis blev präst för den engelska gudstjänstgemenskapen St. Matthew’s International Lutheran Church slöts en cirkel – St. Matthews är nämligen en fortsättning på det arbete som IEC inledde.

När han får frågan varför han blev präst drar han sig till minnes ett kort samtal han hade med Yvonne Terlinden alldeles innan prästvigningen ägde rum.

– Hon frågade varför jag såg bekymrad ut och jag svarade att det är lite spännande att bli präst. Då sade hon: Han har valt dig. Och det är det jag också tror och tänker: Jag blev präst i första hand för att Gud ville att det skulle vara så, det kändes naturligt.

St. Matthew’s International Lutheran Church är en del av Helsingfors kyrkliga samfällighets arbete. Man samlas till gudstjänst på engelska i Matteuskyrkan i Östra centrum.

– Det här är en kraftigt växande verksamhet. Det kommer hela tiden fler och fler invandrare till Helsingfors och många av dem som kommer söker ett andligt hem. Nästan varje söndag har vi någon ny i gudstjänsten, och många av dem återkommer.

Den internationella gudstjänstgemenskapen i Matteuskyrkan samlar människor från alla kontinenter – människor med olika språk och olika andliga traditioner. Därför tror Willis att han har nytta av att själv ha bott utomlands under tre års tid och av att han rört sig i många olika kristna sammanhang.

– I Finland glömmer vi lätt bort att den evangelisk-lutherska kyrkan är en väldigt liten del av den globala kyrkan. I vår församling har vi till exempel anglikaner, ortodoxa och katoliker, men nästan inga lutheraner.

– Jag försöker inte gömma att det här är en luthersk församling, men jag fokuserar jättemycket på det som vi har gemensamt.

Tekniskt sett är St. Matthew’s International Lutheran Church en gudstjänstgemenskap och inte en församling.

– Jag hoppas att vi en dag kan grunda en egen församling för att sänka tröskeln för människor som flyttat hit från utlandet att bli medlemmar i kyrkan.

Svårt för många att leva i Finland

Kristian Willis är van att röra sig mellan olika språk. Även om finska är det språk han kan bäst har han jobbat på svenska och engelska.

– Mitt modersmål är egentligen danska, som jag inte är så bra på längre. Engelska talar jag nästan lika bra som finska.

Även om han studerat teologi vid Åbo Akademi hade han aldrig tänkt att han skulle jobba på svenska. Han medger att det var lite nervöst när han började jobba i Karis-Pojo svenska församling.

– Jag kunde inte alls det andliga språket. Inför min första jordfästning var jag rädd att jag skulle säga något dumt. Jag kunde säga ungefär: ”Else-Maj är död. Nu är vi ledsna.” Men småningom lärde jag mig mer.

Helsingfors har blivit en betydligt mer internationell stad sedan hans pappa anlände i slutet av 1970-talet.

– Min pappa har berättat att det nästan var omöjligt för honom att hyra lägenhet när han kom hit. Många husbolag hade regler som förbjöd uthyrning till utlänningar.

Men Finland är fortfarande ett land där det är svårt att integreras.

– Det är nästan omöjligt att få jobb utan att kunna språket.

De diakonala behoven i St. Matthew’s är stora. Det handlar inte så mycket om ensamhet, men många har ont om pengar eller till och med ont om mat.

– Nu när jag börjar lära känna mina församlingsbor lite bättre spricker bubblan. Jag märker att det kan vara oerhört svårt att leva i Finland, speciellt för papperslösa.

Livet i den internationella gudstjänstgemenskapen ser mycket annorlunda ut än i Karis-Pojo svenska församling. Även om gudstjänstbesökarna har väldigt varierande bakgrund har många det gemensamt att de kommer från länder där det inte finns en folkkyrka eller statskyrka.

– De kommer från små församlingar där de är vana att göra allt själva. Jag kan tänka mig att de skulle bli lite frustrerade om de inte erbjöds något att göra.

– För dem är det här deras andliga hem. Det är mera än att ha en from hobby, det är ett helt liv. Man äter tillsammans, far på utflykt tillsammans. Jag vill att vi ska kunna svara på de här förväntningarna. Jag tror att vi kommer att lyckas gå i den riktningen även om vi fortfarande har långt att gå.

Han ser fram emot att få komma igång med arbetet efter restriktionerna – det är svårt att bygga en gemenskap över nätet. Det finns planer på både retreat och ett konfirmandläger på engelska och han drömmer om fotbollslag och grillpartyn.

– Det finns jättemycket potential i det här arbetet, men det viktigaste är att vi möter den enskilda individen och lyckas tjäna henne så att hen upplever att Gud älskar henne.

Den engelska gudstjänstgemenskapen samlas i Matteuskyrkan i Helsingfors.

Text och foto: Erika Rönngård



jessica sundfors. Ända sedan hon gick i lågstadiet har Jessika Sundfors velat ta hand om andra. Nu ger hon sig iväg till Grekland för andra gången inom ett år för att jobba med flyktingar och prostituerade i Aten. 12.3.2015 kl. 07:28
Kari Mäkinen.

ärkebiskop. Ärkebiskopens fattigdomsgrupp offentliggjorde sitt program i dag. Grundtanken är att det goda samhället som verkar för alla inte behöver en separat fattigdomspolitik. 10.3.2015 kl. 15:28
Illustration: Wilfred Hildonen

Inför det stundande riksdagsvalet har flera av samhällets ivrigaste debattörer försatts i karantän. Det gäller ändå inte präster eftersom kyrkan saknar regelverk för karantäntid. 10.3.2015 kl. 10:00

klimatförändringar. I lördags ordnades en pilgrimsvandring i Helsingfors centrum. Orsaken var att kyrkan ville uppmärksamma det kommande klimatmötet i Paris hösten 2015 och samtidigt, tillsammans med medborgarorganisationer, uttrycka sin oro för klimatförändringarna som påverkar stora delar av jordens befolkning. 9.3.2015 kl. 11:06

vänskapspromenad. I morse samlades muslimer, judar och kristna till en vänskapspromenad i Helsingfors centrum. 5.3.2015 kl. 10:00

Gemensamma församlingsrådet i Karleby tvekar om samfälligheten ska hyra ut Yxpila kyrka till Sley eller inte. Efter en omröstning i går där ordförandes röst avgjorde förpassades förslaget om att inleda förhandlingar till ny beredning. 4.3.2015 kl. 17:28
– Försvarsstrategierna hindrar oss från att möta vår egen inre smärta, säger Ilse Sand.

försvarsstrategier. Terapeuten och prästen Ilse Sand har fått jobba med sina egna försvarsstrategier och vill hjälpa andra att bli fria från sina. 12.3.2015 kl. 00:00
Marcus Henricsons undersökning hittar kristna organisationer med ”föråldrad, otydlig och ineffektiv ledningsmodell”.

Marcus Henricson. Farhåga: de pengar som handhas av kristna organisationer används inte för kärnverksamheten. Åtgärd: domkapitet beställde utredning. I utredningen skissas möjligheter till samarbete mellan organisationerna upp. 11.3.2015 kl. 00:00

carl haglund. Carl Haglund avvisar påståendet om att fritänkarna hörts mer än kyrkan i arbetet med försvarsministeriets rapport om den etiska undervisningen och fältandakterna i det militära. 2.3.2015 kl. 13:29

danmark. År 2012 var ett annus horribilis för den danska folkkyrkan då drygt 21 000 medlemmar lämnade kyrkan. Nu har den utevecklingen vänt: i fjol var det bara ca 9 500 danskar som lämnade kyrkan, skriver Kristeligt Dagblad. 2.3.2015 kl. 13:23

Jamie Oliver. Kändiskocken valde Ari Vitikainens måltidsbild i en FN-relaterad fototävling. 25.2.2015 kl. 18:44

frälsarkransen. – Vi har beundransvärt satsat på ordens värld, men orden har börjat svika oss, säger Martin Lönnebo, mannen bakom kransen. 26.2.2015 kl. 00:00

leena sorsa. Kyrkan måste ta en aktiv roll och på allvar se över sitt förhållande till staten. Det menar Leena Sorsa, forskare vid Kyrkans forskningscentral. 23.2.2015 kl. 15:49

vanda svenska församling. Vanda svenska församlings flytt undan mögelproblemen har varit en långkörare. 23.2.2015 kl. 15:45

FMS. Finska Missionssällskapets insamling De vackraste julsångerna 2014 spräckte miljongränsen. 23.2.2015 kl. 15:43

I november 2020 samlades kyrkomötesombuden med munskydd – vårens session ordnas i augusti på grund av coronaepidemin.

KYRKOMÖTET. Kyrkomötet samlas den här veckan till session i Åbo. Frågor på agendan är bland annat bönens plats i kyrkan, en jämställdhetsplan för kyrkan – och frågan om samkönade äktenskap. 3.8.2021 kl. 15:43
Katri Kanninen är psykologie doktor, terapeut och författare. Hon vårdar sin Gudsrelation till exempel genom att bikta sig.

BÖN. Den anknytning vi har till våra föräldrar blir en upplevelse som vi upprepar i alla våra relationer – också i relationen till Gud. – Att be för sig själv är svårt men fascinerande, säger psykologen och terapeuten Katri Kanninen. 2.8.2021 kl. 17:42
Leif Kronqvists intresse för att bygga fioler väcktes under en arbiskurs.

SKOTTSKADA. När Leif Kronqvist var åtta år sköt hans vän honom i halsen med ett litet gevär. – Jag är inte bitter på honom – han var ju bara ett barn och han kunde ju inte ha vetat att geväret var laddat. 3.8.2021 kl. 08:00
Johanna Evenson stortrivs hemma i hängmattan i Bovik. Ibland får hon besök av grannens kor.

Kulturer. Johanna Evenson växte upp på olika håll i Svenskfinland, bodde i USA i trettio år – och har nu återvänt till Åland. Varje gång hon stiger in i sitt arbetsrum – en 1400-talskyrka – tänker hon: Wow, tänk att jag får bo här! 22.7.2021 kl. 08:00
Att blir pappa var en större omställning än jag någonsin hade tänkt mig, säger Erik Abbor.

Papparoll. För Erik Abbor tog det flera år att landa i rollen som pappa. 21.7.2021 kl. 08:00