Sommaren efter coronavåren kan kännas ekonomiskt tung för många

diakoni.

Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt.

6.7.2020 kl. 14:40

Sommaren efter coronavåren kan kännas ekonomiskt tung för många – och det är lätt att känna skam över att man inte får ekonomin att gå ihop.

– Vi har så höga förväntningar på sommaren, man ska göra allt möjligt och ha det trevligt, säger Karin Salenius, diakonissa i Johannes församling.

Speciellt för familjer är det tufft att ha ekonomiska problem under sommaren.

– Barnen har varit hemma nästan hela våren och nu är det sommarlov. Alla har inte sommarstugor, och i år är det många som fått skrota planerna på en gemensam resa – man har inte råd.

Undantagstillståndet under våren ledde till att många blev utan arbete för kortare eller längre tid. Det här har satt press på utbetalningen av bidrag och understöd.

– De nya ansökningarna hinns inte med i den takt som skulle behövas. Men räkningarna frågar inte efter när pengarna kommer.

När ska man ta kontakt med diakonin?
– Genast när du börjar undra: ”Oj, hur ska det här gå?” Om du väntar och tänker att det kanske ordnar sig kan du dra på dig extra kostnader – påminnelseavgifter eller inkasso.

Många känner skam över att de inte har råd med samma saker som andra människor och över att de har svårt att betala räkningarna. Skammen kan göra att man drar sig för att ta kontakt med banken för att diskutera lån eller med till exempel socialverket eller FPA för att ansöka om understöd.

– Ekonomin styr, vi måste vara medvetna om vad saker kostar. Men man ska inte behöva bära oron ensam. Det finns professionell hjälp att få om man bara vågar ta första steget.
Man får prata med församlingarnas diakoniarbetare om hur man har det och man kan få hjälp med att reda ut situationen. Allt börjar med att man kontaktar en diakoniarbetare per telefon eller e-post för att diskutera sin situation och boka tid för att träffas.

– Vi frågar: Hur mår du? Hur går det? Varför ringer du?
Ibland räcker det med ett samtal, men ofta bokar man in en träff där man kan gå vidare.

– Har du inte mat hemma kan vi ge en betalningsförbindelse till en butik genast. Sedan kan vi titta på den ekonomiska situationen på lite längre sikt. Det är lättare att vara två när man ser på de här sakerna.

Diakonin kan också hjälpa till med ansökningar och kontaktuppgifter till olika instanser. De förmedlar också kontakt till skuldrådgivningen Rari och kan följa med till skuldrådgivningen om klienten vill det.

– Orken tar lätt slut när man är ledsen och orolig, då går man lätt i lås. Men så fort man börjar göra något åt situationen börjar saker hända, säger Karin Salenius.

Kontakta diakonin i Helsingfors

Johannes församling: Karin Salenius, 050 3800867, karin.salenius@evl.fi
Gunvor Frände, 050 3801872, gunvor.frande@evl.fi
Nenne Lappalainen, 050 4698127, nenne.lappalainen@evl.fi
Matteus församling: Carita Riitakorpi (carita.riitakorpi@evl.fi) tfn 09-2340 7328 / 050-380 3986 och Mari Johnson (mari.johnson@evl.fi)
Petrus församling: Bodil Sandell (bodil.sandell@evl.fi) vardagar kl 8-9 tfn. 050-380 3925, 09-2340 7227.


Text: Erika Rönngård



Kyrkpressen-redaktören Sofia Torvalds tror att det är viktigt att vuxna är goda förebilder genom att äta regelbundet och mångsidigt. FOTO: Christa Mickelsson

Forskning visar att ungas ätstörningar oftast har sin början i diffust illamående och missnöje med den egna kroppen. – Hur vi vuxna talar om oss själva och vår kropp färgar av sig på våra tonåringar, säger Sofia Torvalds som skrivit en bok om ätstörningar och föräldraskap. 21.4.2013 kl. 12:00
FRanciskus ödmjuka leverne illustreras så här i en teckning från 1600-talet, signerad Wenceslaus Hollar.  FOTO: WIKIMEDIA/ University of Toronto Wenceslaus Hollar Digital Collection

Enligt legenden predikade han för fåglarna och välsignade en varg. Han föddes rik men valde ett liv i fattigdom. Än i dag inspirerar Franciskus dem som tror på helhjärtad efterföljelse i Jesus spår. 20.4.2013 kl. 12:00
Sven-olav back anlände till Helsingfors (26.3)för att föreläsa på seminariet ”Lutherdomens sista dagar? ” FOTO: Tomas von Martens

Genom arbetet som präst i lutherska kyrkan blev han medveten om kyrkans katolska arv och dess betydelse för hans egen kristna tro. För fem år sedan konverterade han och blev katolik fullt ut. 19.4.2013 kl. 13:31
Frukostdukningen bjöd på allehanda godsaker och mättade ett hundratal magar. FOTO: Heidi Hendersson

I över tio år har Vasa svenska församling erbjudit morgonpigga damer både tilltugg och intressanta föreläsningar på lördagsmorgnarna. Månadens stora dragplåster var författaren Ulla-Lena Lundberg som lockade över hundra kvinnor till församlingssalen. 19.4.2013 kl. 10:08

Nämnden för Kyrkans central för svenskt arbete KCSA har den 11 april enhälligt beslutat föreslå stiftsdekan Sixten Ekstrand för tjänsten som direktor för KCSA. 18.4.2013 kl. 12:37
Calev myers tycker det är konstigt att israelerna ser ner på palestinierna och vice versa. Är inte alla människor lika värda?

Europa och USA pumpar in stora pengar för återuppbyggnad av de palestinska områdena. Enligt den israeliska människorättsjuristen Calev Myers går det mesta till att finansiera den palestinska regeringen. 18.4.2013 kl. 09:29
Sedan han gick i pension i november har Rainer Böling i Närpes fått mera tid får sitt specialintresse, lokalhistoria. Han intresserar sig för Närpesbornas insats för judarna under kriget.

En sommardag 1942 kommer hundra judiska flyktingar med tåget till Närpes. De övernattar på riksdagsman Karl Johan Wenmans gård och fortsätter sin färd nästa dag. 18.4.2013 kl. 13:04
Ulla dönsberg har som pensionär tillbringat mycket tid i olika kök. Kanske en motvikt mot de fyrtio åren av  klientsamtal i arbetslivet, funderar hon.

Det är det andliga som är det centrala i församlingen. Men det är också bra med mat i magen och bra om disken försvinner. Spänningen mellan Marta och Maria är något Ulla Dönsberg funderat mycket på. Någon tillfredställande förklaring har hon inte. 14.4.2013 kl. 12:00
Att ge och få förlåtelse är en fin sak som kan användas fel. Då ber man om ursäkt och blir förlåten utan att den religiösa organisationen förändras. Allt fortsätter som förut, utan bättring eller förändring. Då har man skyddat förövarna, inte offren, säger Janne Villa som är aktuell med boken Hengellinen väkivalta.

Andligt våld kan handla om allt från regler för hur man ska bete sig för att ha ”rätt tro” till grova fysiska och psykiska övergrepp.  Janne Villas färska bok är en slags religiös konsumentupplysning. 13.4.2013 kl. 12:00
Begravningsplatserna hör till det för vilket staten betalar ersättning åt församlingarna för deras samhällsfunktion. FOTO: KP-ARKIV

Församlingarnas andel av samfundsskatten kommer att vara 2,35 procent.  Viktigare än höjningen är löftet från regeringen att det bortfall som skattelättnaderna för företagen innebär ska kompenseras helt. 12.4.2013 kl. 15:00
Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta säger att ett eget ledningsorgan för de åländska församlingarna är en hjälp också för domkapitlet i Borgå. FOTO: ERKKI SANTAMALA

Kyrkoherde Jon Lindeman i Finström-Geta församling leder inget åländskt kyrkouppror, tvärtom. – En åländsk ledningsgrupp kan hjälpa domkapitlet i Borgå att bättre förstå Åland. 12.4.2013 kl. 12:24
Matteus församling är pionjär inom församlingsliv i sociala medier. FOTO: Malin Aho

Matteus församling har som en av de första församlingarna i Norden skapat en mobilapp för konfirmander. Appen är bara en liten del av ett långsiktigt förnyande av skriftskolan. 11.4.2013 kl. 10:18
May Wikström blir vd för Fontana Media, men fortsätter som chefredaktör för Kyrkpressen.

Kyrkpressens chefredaktör May Wikström blir vd för Fontana Media. Hon kommer dessutom att fortsättningsvis sköta uppdraget som chefredaktör för Kyrkpressen. 8.4.2013 kl. 11:12
Biskop emeritus Erik Vikström läste under hela sin ämbetstid in en dagbok. Allt finns nu inbundet i fem band i hans privata bokhylla. FOTO: May Wikström

Dagens trosproffs är mer tilltufsade och ifrågasatta kulturellt än för bara tio år sedan. Emeritusbiskopen trivs numera som resepredikant. Han tror på påskens hopp som medicin mot uppgivenheten. 31.3.2013 kl. 12:00
Församlingspastor Emma Audas är övertygad om att prästhemmen också i fortsättningen har en roll att spela. Foto: Linnea Ekstrand

Prästhemmens och prästmakens/makans roll har förändrats mycket sedan prästfruarnas förbund bildades. I dag har förbundet bytt namn och många ”prästfruar” är män och prästerna ibland ensamstående. 28.3.2013 kl. 15:00

advent. Hurudan adventsperson är du? Är du adventskonservativ eller adventsnjutare – eller kanske adventsagnostiker? 26.11.2020 kl. 13:37

mission. Vad gör du? Hon är en av dem som leder utvecklingen när Finska Missionssällskapet förnyar sin organisation. 25.11.2020 kl. 19:18

förlossningsdepression. Nu, när depressionen börjat lätta, är hon inte samma Rebecka som tidigare. Det är inte en dålig sak. 25.11.2020 kl. 09:50

adventskalender. På grund av ett mänskligt misstag har de adventskalendrar som församlingarna i Helsingfors, Vanda och Grankulla delat ut med veckans nummer av Kyrkpressen fått finskspråkiga insidor. Kalendrarna som delas ut i Esbo är svenskspråkiga både på in- och utsidan. 25.11.2020 kl. 09:47

covid-19. Redan före de striktare restriktionerna beslöt man att inga julböner ordnas på vanligt sätt inomhus i Borgå i år, säger Mats Lindgård, kyrkoherde i Borgå svenska domkyrkoförsamling. 23.11.2020 kl. 09:24