Jean d’Amour Banyanga är född och uppvuxen i Rwanda. Bor nu i Eckerö prästgård. Gift och har två flickor och två pojkar i åldern 5 till 14 år.

"Jag var blind, men efter hans bön kunde jag se"

profilen.

Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift.

30.6.2020 kl. 20:17

Jean d’Amour Banyanga har vandrat en lång och krokig väg för att bli präst i Finland. Men han har gått med stor längtan och målmedvetenhet. Under försommaren blev han prästvigd i Borgå domkyrka.

– Det var jättefint att bli ordinerad. Det var mycket folk, det var soligt, och jag fick många gratulationer, presenter och fina ord!

Han kommer att jobba som församlingspastor i Eckerö och Hammarlands församlingar. Bakom sig lämnar han Vanda och flyttar in i Eckerö prästgård men sin fru och fyra barn.

– Jag är historisk. Jag är den första mörkhyade prästen i Borgå stift. Det känns bra! Det betyder att folk lärt sig att ta emot människor från andra kulturer, och att evangeliet har gått ut till många länder.

Han skapar historia samtidigt som protesterna mot rasism och polisbrutalitet pågått över världen, efter att afroamerikanske George Floyd dödades av en vit polis i Minneapolis.

– Jag har tänkt mycket på det. Vi måste lära oss något av det. Vi är samma folk, vi är lika. Vi är ett i Guds kropp och kärlek.

Det finns en mycket dramatisk händelse bakom Jean d’Amour Banyangas beslut att jobba för Gud. Han är uppväxt på ett jordbruk i Kibuye i Rwanda, nära gränsen till Kongo. Han berättar om en lycklig barndom i en stor familj, ända tills en ödesdiger simtur vände upp och ner på allt.

– Jag simmade med andra barn i min by. Men vattnet var smutsigt. Jag fick vatten i ögonen, och troligtvis någon typ av mikrob. Mina ögon blev alldeles röda och sedan kunde jag inte se.

Han var tolv år. Från att ha varit ett aktivt barn befann han sig nu i totalt mörker.

– Det var en svår upplevelse. De ställde fram mat på bordet åt mig, men jag kunde inte se den. Han visar med trevande händer hur han sökte över bordet.

– Och runtomkring mig hörde jag människor prata, men jag kunde inte se dem.

Han tystnar, tar fram en näsduk och torkar sig i ögonen.

Hans föräldrar tog honom till flera sjukhus och läkare. Ingen kunde hjälpa honom. Vid det sista sjukhusbesöket undersökte ytterligare en läkare honom.

– Han sa: Tyvärr pojke, du kommer aldrig mer att se.

När han varit blind i närmare ett år fick hans by besök av en anglikansk präst. Hans föräldrar var aktiva i den presbyterianska kyrkan och gick på det stora möte som ordnades i och med besöket.

– Efter predikan kallade prästen till sig sjuka och sa att han kan be för dem. Mina föräldrar tog mig med upp. Han frågade dem vad som hade hänt och sedan bad han för mig. Efter hans bön kunde jag se.


Kunde du se, där på mötet?

– Ja. Jag kunde se direkt.

Efter det oförklarliga som hände honom grubblade han ständigt på vad han kan göra för sina medmänniskor när han blivit helad.

– Jag började sjunga i kör och jag predikade om det som hänt mig.


Folkmordet i Rwanda

När Jean d’Amour Banyanga var i tjugoårsåldern utbröt folkmordet i Rwanda, där mer än 800 000 tutsier, och de hutuer som motsatte sig attacken, dödades. Han har själv mist syskon, vänner och grannar i folkmordet, sett våldet och döden på nära håll.

– Jag ser bilder framför mig. Människor som gömmer sig. Strömmar av flyktingar som kom gående, och hur de bar saker på sina huvuden.

Vid det laget studerade han teologi och frågorna plågade honom.

– Varför Gud? Var var du?

Han skickade brev med sina frågor ut i världen. Ett av dem nådde den världsberömde evangelisten Billy Graham.

– År 2000 bjöd han in mig till ett stort möte i Amsterdam. Han betalade min resa, mat och mitt hotell.

Banyanga och Billy Graham diskuterade folkmordet länge och ingående: ondska och Guds makt.

– Jag fick mycket hjälp av honom.

Banyanga upplevde att han kunde sluta fred med Gud, att han kunde lita på honom igen.

Senare i livet har Banyanga doktorerat i utvecklingspsykologi vid Åbo Akademi i Vasa, och i sin avhandling skrev han om att helas från trauman samt hur olika folkgrupper ska kunna bo tillsammans i fred. Han har därför blivit intervjuad i dagspress och uttalat sig på tv om folkmordet.

– Mina barn blev väldigt påverkade av det här. Innan jag syntes på tv visades klipp från massmordet som mina barn såg. De sa: Människor hatar varandra och dödar varandra, varför? Min pojke och flicka kunde inte sova, och de brukade gråta i skolan. Jag har fört många samtal med deras lärare.

Han säger att det är en medicin att prata om det som hänt.

– Om du pratar blir du hel.

Bröllop i Närpes

Jean d’Amour Banyangas fru kom från Rwanda till Finland 1996. Då bodde han i Uganda där han tog en kandidatexamen i teologi. De fick kontakt via hennes syster och började brevväxla. På den vägen är de. Banyanga kom till Finland och de ordnade ett stort bröllop.

– Vi gifte oss i Närpes där vi har många vänner, säger han och skrattar.

Banyanga ville studera vidare till magister i teologi. Han sökte till Åbo Akademi.

– Men det var svårt på den tiden för en afrikan att hitta en plats på teologiska.

Då behärskade han inte heller svenska i samma utsträckning som nu. Så det blev studier i Sydafrika i stället, tack vare ett stipendium från Borgå stift. Det innebar tre år av pendlande mellan studierna och familjen i Finland.

De senaste åren har han fått hjälp av många på vägen till prästvigning, inte minst personal vid domkapitlet och anställda vid Åbo Akademi. Allt började med en fråga från en tidigare biskop.

– Erik Vikström frågade mig: Varför kan du inte bli präst? Du kan tänka på det, om ditt hjärta säger att du ska acceptera får du ringa mig.

Han ser fram emot allt som väntar.

– Gud har kallat mig. Han ger mig energi och styrka för att jobba för honom.


Text och foto: Ulrika Hansson



pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00

rasism. Biskopar, imamer och många religiösa organisationer bland 120 utlåtanden som har getts till statsminister Orpos bord. 18.8.2023 kl. 12:15

TERJÄRV. Fysiskt arbete och höga höjder är inget kyrkvaktmästaren i Terjärv, Sixten Ahlsved, räds för. 17.8.2023 kl. 18:00

SÖKARE. Journalisten Eric Schüldt har intervjuat vår tids stora kulturpersonligheter, han har hyllats och vunnit priser. Och så har han kämpat med synden. 16.8.2023 kl. 19:00

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10