Emma Audas är präst och teolog.
Patrik Hagman är teolog och författare.
Emma Audas är präst och teolog. Patrik Hagman är teolog och författare.

Är det ”nya normala” en virtuell kyrka?

Kyrka.

Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda, skriver teologerna Emma Audas och Patrik Hagman i ett inlägg om kyrkan under coronapandemin.

17.6.2020 kl. 08:33

Den här våren har inneburit en förändring i kyrkans liv som saknar motstycke i modern tid. På bara några veckor ställde samtliga församlingar i vår kyrka radikalt om sin verksamhet. Den kreativitet och energi som har släppts lös är imponerande. Bilden av kyrkan som det stora, tröga skeppet som svänger långsamt har i grunden utmanats.

Undersökningar internationellt och siffror från Finland visar att kyrkan lyckats nå ganska många som inte annars deltar i kyrkans verksamhet. Även om det här fenomenet antagligen är övergående (människor söker sig till kyrkan i kristider) är det nu dags att gå in i nästa fas, där vi börjar ställa de svåra frågorna. Vilka blir konsekvenserna av de förändringar som gjorts? Vad händer med kyrkans uppdrag när en stor del av verksamheten flyttar till sociala medier?

Kyrka på bortaplan

Sociala medier-revolutionen jämförs ofta med boktryckarkonsten: ett nytt sätt att förmedla ett tidlöst budskap. Bilden skulle stämma bättre om det bara funnits en eller två boktryckare som bestämde vem som läste vad och utnyttjade den här makten hänsynslöst för sina egna syften. Facebook och Google (som äger YouTube) är världens mäktigaste företag, som gång på gång visar ovilja att ta ansvar för samhällelig stabilitet och privatpersoners integritet.

De lever på att ge annonsörer tillgång till människor då de är som mest mottagliga för påverkan. För att kunna göra det här samlar de in data om alla sidor av vårt beteende, från vilka bilder vi stannar upp vid i vårt flöde till vem vi möter på stan och vilka artiklar som får oss att börja googla fram nya löpskor.


"För kyrkan är sociala medier komplicerade även på andra sätt. De sociala medierna vill alltså styra vårt beteende. Ju mer lättstyrda vi blir, desto mer värdefulla är vi för dem. Vad händer då när kyrkan går in på den här arenan?"


För kyrkan är sociala medier komplicerade även på andra sätt. De sociala medierna vill alltså styra vårt beteende. Ju mer lättstyrda vi blir, desto mer värdefulla är vi för dem. Vad händer då när kyrkan går in på den här arenan?

Man kan säga att sociala medier förstärker en rad tendenser som redan tidigare fanns i kyrkan. En är tendensen att se församlingsmedlemmar som kunder och församlingens verksamhet som produkter. Kyrkan har redan länge kämpat med detta konsumtionstänkande. Men Facebook ger församlingen samma verktyg som vilken kommersiell aktör som helst. Kyrkans anställda matas med siffror, statistik, ständig uppmuntran till att betala för större synlighet – allt i en strävan att ”nå ut”.

Det här hotar att ta bort uppmärksamheten från det som de flesta av oss är överens om att är församlingsarbetets grunduppgift: Att bygga relationer och att tillbe Gud. Antalet följare säger ju inget om värmen i gemenskapen, men systemet intalar oss att mätbara gillanden är viktigare än den tröst, tillit och kärlek som varken kan mätas eller visas upp.

Kyrkan kan inte lämna de sociala medierna – vi måste vara där människorna är. Men vi behöver vara medvetna om att verktyget är riggat på sätt som strider mot kyrkans människosyn och värderingar. På sikt borde kyrkan kanske stödja icke-kommersiella sociala medier som håller på att växa fram (Mastodon, Peerview, etc.).

Att samlas kring Jesus

Den grundläggande frågan är: Vad är kyrkans uppdrag? Ett sätt att svara på den frågan är att se på Jesus. Han hade förstås inte tillgång till sociala medier, men det är lite intressant att han aldrig skrev något. Hans kommunikation handlade hela tiden om att samla människor omkring sig. Där finns lärjungar, skeptiska fariséer, marginaliserade grupper och rika. De tolv lärjungarna symboliserar Israels tolv stammar som skingrats över världen men som Jesus vill samla till en gemenskap.


"Samma sak har kyrkan strävat att göra i alla tider: Samla människor."


Samma sak har kyrkan strävat att göra i alla tider: Samla människor. Men corona-krisen visar att vi verkar tro att det som till exempel gör gudstjänsten till en gudstjänst är att prästen talar, predikar och ber och kantorn sjunger och spelar. Och i den konsumtionslogik som sociala medier stärker kanske det är så – det finns en produkt som någon producerar och en annan tar emot. Men om vi ser på Jesus exempel är det kanske just det att människor samlas som är avgörande. Gudstjänsten är ett av många sätt där kyrkan odlar gemenskap genom att skapa något tillsammans.

I en krissituation är det rimligt att reducera den samlade gemenskapen till präst och kantor, men det är inte ett hållbart sätt att vara församling. Att samlas för att be, dela liv eller läsa Bibeln kan inte ersättas med att kyrkans anställda fyller våra Facebook-flöden med betraktelser och tankar för dagen – hur kloka och välgjorda de än är.

Kyrkan är mer än tal om Gud

Så vad ska vi göra nu när den värsta krisen lagt sig, men framtiden fortfarande är osäker? Vilka är de kloka sätten att använda sociala medier och digitala plattformar? Kanske den verkliga frestelsen är att vi förmedlar bara en sida av vår tro, nämligen talet om Gud – om det så sker i vardagliga betraktelser, bibelstudier eller panelsamtal.


"Kanske den verkliga frestelsen är att vi förmedlar bara en sida av vår tro, nämligen talet om Gud – om det så sker i vardagliga betraktelser, bibelstudier eller panelsamtal."


Men ordet måste bli kött. Gemenskap och diakonalt arbete är inte bara komplement till vårt tal: om inte riktiga människor försöker leva det som sägs klingar talet falskt. Talet om kärlek har nästan blivit en tröttsam kliché i vårt samhälle. Kyrkan utmärker sig genom att kärleken förverkligas, till exempel i mötet med den där knepiga typen på kyrkkaffet.

Det finns en poäng med att vi tar emot Bibelns radikala budskap som en gemenskap – vi är kallade att leva ett liv i Jesu fotspår. När jag ensam får samma uppmaning blir det lätt antingen en del av mitt självförbättringsprojekt eller bara fina ord jag snart glömmer bort.
Även den streamade gudstjänsten blir mera gudstjänst när den genomförs av en aktiv, närvarande församling. Utmaningen är att erbjuda streaming åt dem som verkligen inte kan komma till kyrkan utan att det blir ett bekvämt alternativ för dem som inte ids.

Utgångspunkten är att vi använder digitala lösningar för att hjälpa människor hitta till församlingens gemenskap – inte som ett alternativ till gemenskapen.

Kyrkan är här och nu

Kyrkans uppgift är att på varje plats och i varje tid hjälpa oss upptäcka Guds närvaro. Därför är det bättre att streama live än att filma och sedan lägga ut. När vi ser på saker när och där det passar oss samlas vi helt enkelt inte. Det är alltid bäst att träffas fysiskt om det är möjligt (håll gudstjänster utomhus i sommar!).

Det är bättre att inkludera fler än färre. Även under speciella omständigheter är kyrkan dess medlemmar, inte bara dess anställda. Det måste synas på församlingens Facebook-sida.
Ett möjligt framtidsscenario för kyrkan är att bli ett andligt produktionsbolag som också tillhandahåller begravningar. Kyrkan kunde spara miljoner genom att en handfull anställda i Helsingfors producerar andligt material för alla kyrkans medlemmar. Men är det en sådan kyrka vi vill ha?


Emma Audas och Patrik Hagman



Anna Ruddick tycker Finland är ett vackert land med härliga människor. Att se hur man i det finska samhället jobbar för att ta hand om alla människor påminner henne om Guds rike.

lovsng. Lovsång, svenska och Finland. När engelska Anna Ruddick kände att Gud kallade packade hon väskan och reste iväg, utan att vara säker på vad som väntade. 19.7.2016 kl. 11:18
Monica Heikel-Nyberg är kaplan i Johannes församling.

Helsingfors förvaltningsdomstol gav Monica Heikel-Nyberg rätt i besvär. 14.7.2016 kl. 16:27
Rebecka Stråhlman (uppe t.v.) är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Hennes hund Apella är en bayersk viltspårhund. Harry Holmberg (uppe t.h.) är präst och hunduppfödare på Rummelbackens kennel som föder upp bland annat bruna labradorer. Minna Silfvergrén (nere t.v.) är kaplan i Pernå församling. Hennes mops heter Tuttan. I mitten finns en Perro de agua espanol som heter Taco. Hans matte är kyrkoherde Stina Lindgård i Lappträsk och Liljendals församlingar. Bo-Göran Åstrand (nere t.h.) är kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Hans labrador heter Ebba och har en liten liten vit fläck, en ”sockerbit”, i sin svarta päls.

Gäddnäs. Prästerna svarar. 15.7.2016 kl. 14:00
Linda Woodhead är professor i religionssociologi vid Lancaster University och en av de främsta internationella experterna i frågor om samtida religion. Hon besökte Helsingfors i samband med konferensen Relocating Religion i slutet av juni.

folkkyrka. – Kyrkan i England har fjärmat sig från de vanliga människorna och lagt beslag på vad det innebär att vara kristen, säger professor Linda Woodhead, expert på samtida religion. 14.7.2016 kl. 13:00
Wilma Dahlström, Sonja Fredriksson och Niclas Lemström tar hand om holmborna på Lekholmen.

lekholmen. Lekholmen är en populär lägergård dit många tidigare konfirmander gärna vill återvända. Genom den uppskattade holmboverksamheten är holmen nu öppen för alla. 13.7.2016 kl. 16:26

seinjoki. Besökare på bostadsmässan i Seinäjoki har också möjlighet att fira nattvard eller sjunga med församlingen. 12.7.2016 kl. 14:53

kyrkans samtalstjnst. När den hektiska vardagen tystnar kan ensamhet och ångest komma upp till ytan. Då behöver det finnas hjälp att få, säger krisarbetare. 8.7.2016 kl. 10:44

Sfp. För Anna-Maja Henriksson är den kristna värdegrunden självklar. Men hon vill inte göra politik på religionen. – Det är den alltför värdefull för. 6.7.2016 kl. 13:10

Borgå. Borgå kyrkliga samfällighet reserverar mer pengar för missionsarbete och internationell diakoni. 5.7.2016 kl. 08:39
Fader Henrik Roelvink och Peter Karlsson, kyrkoherde i Ålands södra skärgårdsförsamling.

kkar. Är Kökar en helig plats? Stort pilgrimsledsprojekt gav upphov till festens tema. 4.7.2016 kl. 16:23

slef. SLEF firar årsfest i Helsingfors. Inledningsfesten i Lutherkyrkan fylldes av sång, värme och Guds närvaro. 2.7.2016 kl. 19:04

bok. För Amanda Audas-Kass är skrivandet ett levnadssätt. Nu skriver hon på sin första bok som kommer ut till hösten. 30.6.2016 kl. 15:10
Urbaniseringen ökar kraftigt i Finland, vilket leder till olika typer av problem.

Teologi. Teologie doktor och docent Henrietta Grönlund har blivit anställd som lektor för det nya ämnet stadsteologi vid Helsingfors universitet. 30.6.2016 kl. 15:05
Raseborgs sommarteaters version av Sound of Music tjusar och berör.

musikal. Egentligen är berättelsen om den sjönsjungande Maria alldeles för omodern för dagens musikalpublik. Men det det struntar vi naturligtvis fullständigt i. 28.6.2016 kl. 11:16
Samisk kirkeråds generalsekreterare Tore Johnsen talar på Kyrkornas världsråds centralkommittés möte i Trondheim.

kyrkornas världsråd. Kyrkornas världsråd manar till solidaritet med urfolken och uppmuntrar kyrkor att göra motstånd mot rasism och stöda försoning. 28.6.2016 kl. 11:00

Petalax, Malax och Bergö församlingar ska bli en, tvåspråkig församling vid årsskiftet.

sammanslagning. Församlingarna i Malax, Petalax och Bergö dras in vid årsskiftet och i stället grundas en ny, tvåspråkig församling, meddelar domkapitlet. 9.3.2022 kl. 12:04

LEDIGA TJÄNSTER. Tjänsten som stiftssekreterare för personalvård vid domkapitlet i Borgå stift har lockat fyra sökande. 7.3.2022 kl. 17:41
Samfälligheten i Helsingfors har tappat principen. Den ska vara en stödfunktion till församlingarna, anser Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå.

Helsingfors. Det blir fel när Helsingfors samfällighet fortsätter ha den lägsta kyrkoskatten i landet och samtidigt lägger ett massivt sparprogram på sina församlingar. Det anser lagfarne assessorn Lars-Eric Henricson vid domkapitlet i Borgå stift, som bevakar den svenska minoritetens intressen. 7.3.2022 kl. 10:43
– Ingen annan än jag hade sett den mörkare sidan. Vem skulle tro på mig? Jag började också tvivla på mina egna minnen och mitt eget psyke eftersom ingen annan såg det som hände eller bekräftade det, berättar Fredrika.

NÄRSTÅENDEVÅLD. – Misshandel sker bland höginkomsttagare och låginkomsttagare, bland alla yrkesgrupper, religioner och minoriteter. 4.3.2022 kl. 08:36
Ulrika Mylius utbildar sig inom vården och vill bemöta patienter så som hon själv velat bli bemött.

LEVA. Livet har ljusnat för Ulrika Mylius. Men vägen dit har varit lång och slingrig. Hon berättar om självskadebeteende och självmordsförsök, men också om orubblig vänskap och om hur den där viljan att leva kan återvända. 3.3.2022 kl. 00:00