Erik Nyström jobbar för tillfället i Helsingfors i stället för i Uganda.

Den som behöver hjälp är inte hjälplös

solidaritet.

– Människor i svåra situationer är ofta väldigt handlingskraftiga. Medan utrikesnyheterna vanligen fokuserar på problem och katastrofer lyfter Erik Nyström vid Kyrkans Utlandshjälp fram den normala vardagen och den positiva utvecklingen.

16.6.2020 kl. 00:01

Om inte coronaviruset dragit in över världen skulle Erik Nyström ha tillbringat försommaren i Uganda. Under de senaste två åren har han arbetat för Kyrkans Utlandshjälp, till största delen i Östafrika.

Nyström har studerat journalistik med specialisering på krig och konflikter. Han jobbade tidigare som journalist, men eftersom han länge varit intresserad av globala frågor sökte han jobbet som informatör för Kyrkans Utlandshjälp. I dag ansvarar han för organisationens internationella kommunikation.

– Det är inte alltid som journalister kan göra långa utlandsresor och -vistelser och se saker med egna ögon. Som journalist byter man också ämne väldigt ofta. Det kändes attraktivt att få jobba med en större helhet.

Utrikesnyheterna fokuserar i allmänhet på det som är avvikande – det är ofta konflikter, katastrofer och andra negativa händelser som blir nyheter. I arbetet som informatör är det mer relevant att berätta om det som är normalt, och det normala är enligt Nyström ofta den positiva förändring som pågår.

– Det är klart att det sker negativa händelser, men människorna däromkring har ju en normal vardag oberoende. Livet där är normalt liksom det är hemma i Finland. Det kretsar kring samma frågor: utbildning, arbete, vänkretsen, familjen och barnen.

Solidaritet över gränserna

Hans arbete för honom ofta till områden där man har erfarenhet av tidigare epidemier, till exempel av ebola. Det kan man ta lärdom av när det gäller återgången till ett normalare liv i afrikanska länder efter coronapandemin. Där lyfter han fram vikten av att öppna skolorna.

– Under ebolaepidemin var skolorna stängda en längre tid i bland annat Sierra Leone och man såg att det ökade risken för att barnen skulle börja arbeta för att försörja familjen. Det är också viktigt att den småskaliga affärsverksamheten fortsätter eftersom den gör det möjligt för människor att få en utkomst.

Mycket hjälp kommer att behövas i regionen, men Nyström poängterar att vi måste se regionens befolkning som aktiva i att förändra sin situation.

– Människor i sådana här kontexter är väldigt handlingskraftiga. De är inte i en passiv nödsituation, utan är väldigt måna om att kunna hjälpa sig själva.

Han hoppas att den här perioden kommer att lära oss vikten av solidaritet och att länderna lär sig att se utanför sina egna gränser, eftersom det är till allas fördel att hela världen kan ta sig ur den här situationen.

– I vardagen i Finland ser vi just nu att människor upplever stor solidaritet med varandra – och samma sak gäller i Kampala. Det som vi känner lokalt kunde vi utsträcka till det globala, så att länder kunde hjälpa varandra.

Nu sker arbetet för hans egen del på distans och han håller kontakt med de lokala kontoren via exempelvis WhatsApp.

– I Uganda har vi till exempel startat upp en del nya insatser i anknytning till coronakrisen. Via skolorna når vi tiotusentals personer i flyktingbosättningarna, och vi har bland annat delat ut tvål och vattenbehållare.

Omständigheterna har förändrats, men det finns fortfarande mycket att göra. Eftersom skolorna stängdes handlar en stor del av arbetet om att stöda distansundervisning.

– Utbildning är också katastrofhjälp. Det finns många lösningar som gör att barn och unga kan hålla kontakt med skolan. Därför har vi arbetat med distansutbildningsmaterial och delat ut soldrivna radioapparater så att de allra mest utsatta hushållen ska ha tillgång till både information om coronan och distansundervisning.

På annat håll i världen, i Myanmar, har Kyrkans utlandshjälp ordnat utbildning i hur man syr ansiktsmasker för kvinnor som normalt jobbar som skräddare men blivit utan arbete när textilfabrikerna stängt.

Jämlika trots olika förutsättningar

Nyström återkommer till att vi inte borde tala om de mindre privilegierade som om de skulle ha mindre kapacitet.

– På många håll talar man nu om partnerskap, inte om givande eller utveckling. Det här är en positiv utveckling som vi ser också nu när Finland håller på att skapa en ny partnerskapsstrategi med Afrika.

Han önskar att vi kunde se alla som jämlikar även om vi har olika förutsättningar och talar om de projekt som han följt i Östafrika.

– Förändringen görs inte av oss som reser dit från Finland eller andra länder, utan av människorna som är därifrån, allt från våra egna lokala anställda till de personer som är i en svår situation och som vi arbetar med.

Hans Finlandsvistelse som egentligen skulle ha blivit av i augusti började långt tidigare.

– Jag försöker se det positiva i att kunna vara här och ta ett ordentligt sommarlov.

Sommaren har varit svårare att planera än vanligt, men vissa saker består trots allt.

– Så länge jag hittar en hängmatta och något att läsa och kan koppla bort från nätet och coronanyheterna ett tag är jag nöjd.

Erika Rönngård



Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

film. Amanda Jansson blev känd för stora de massorna som den kristna polisen Sara i den svenska succéserien Tunna blå linjen. Nu är hon aktuell med huvudrollen i filmatiseringen av Stormskärs Maja. 10.1.2024 kl. 17:11

evangelikala kristna. Donald Trump återvänder som president i USA i januari. Evangelikala och konservativare kristna hoppas på en ny internationell våg av ”gammal, god bibeltrogen kristendom” under hans styre. Men inte alla. 11.12.2024 kl. 13:49

Julgran. Biologi- och geografiläraren Torbjörn Granberg har grundat en annorlunda julgransfirma. Granarna som hyrs ut får en chans att överleva och återanvändas. 9.12.2024 kl. 19:16

UNGDOMAR I KYRKAN. Felicia Bodaxell flyttade från Sverige till Jakobstad för att jobba med unga. – Det jag fått ta emot vill jag ge vidare, säger hon. 4.12.2024 kl. 17:15

julkalender. En del har på sociala medier uttryckt bestörtning över texterna bakom luckorna i årets julkalender, som sänds till församlingsmedlemmar i bland annat Helsingfors, Vanda, Esbo och Grankulla. 3.12.2024 kl. 13:15

adventskalender. I den här veckans Kyrkpressen får du en adventskalender: varsågod! Texterna bakom årets luckor är skrivna av essäisten, författaren Antti Nylén. – Jag tar mina läsare på allvar och kräver mycket av dem, säger han. 26.11.2024 kl. 12:47