– Hur vi har behandlat skapelsen visar hur vi föraktat Gud som skapare, säger Peter Halldorf.

Våra val är viktiga – de påverkar hur vi ser på världen

Klimathot.

Peter Halldorfs närläsning av Jeremias bok i Gamla testamentet fick honom att ta klimatnyheterna på större allvar. Det resulterade i boken Därför sörjer jorden, en bok som handlar om klimathot, ansvar och hopp.

21.5.2020 kl. 07:00

År 2012 inledde Peter Halldorf en långvarig fördjupning i profeten Jeremias bok i Gamla testamentet. Under sex års tid läste han Jeremia nästan dagligen.

– Den satte sig i min kropp och jag hade svårt att skaka den av mig. Det ledde till att jag började lyssna mer uppmärksamt på vad forskarna hade att säga om hotet mot klimatet, och det i sin tur fick mig att återvända till Bibelns texter om ekologi och eskatologi.

Han upptäckte hur profeterna i Gamla testamentet, allra tydligast Jeremia, på ett påtagligt sätt ser och ringar in den ekologiska synden.

– Det finns en lidelsefull solidaritet med marken, miljön och djuren. Orden mullrar som om de vore uttalade under dagens klimatkris.

Kyrkan är inte utan skuld till den klimatkris vi nu befinner oss i. Halldorf menar att kyrkan legitimerat en råare form av kapitalism.

– Det är ingen tillfällighet att det finns många klimatförnekare i kristna kretsar.

Historiker beskriver ett paradigmskifte i samband med reformationen och upplysningen. Det skedde inte över en natt, utan under många år.

– Man rörde sig från en kultur som prioriterat det onyttiga – som konst och andra kulturyttringar – till en kultur som prioriterar nyttan. Det här får stora konsekvenser. Nyttan blir en stark drivkraft och naturen och miljön blir något som finns till för att vi ska dra nytta av den.

Hellre präst än förvaltare

Kristna kan inte rycka på axlarna åt klimatförändringen och åt att arter dör ut i en allt snabbare takt med hänvisning till att den här jorden ändå ska gå under så småningom.

– Om man synar ”himmel och jord ska brinna”-teologin märker man att den alltid präglas av ambivalens. Bakom den finns en kristologi som befinner sig på ett sluttande plan.

Men eftersom Jesus i allt delar vår mänsklighet innebär det att han också är en del av skapelsen.

– När Gud själv har gjort sig till en del av skapelsen är det otänkbart att Gud skulle vända sig mot skapelsen för att ödelägga den.

I stället menar Halldorf att den nya himmel och den nya jord som ska komma syftar på en transfigurerad skapelse, en skapelse som återupprättats.

– Det betyder inte att den gamla människan utplånas och att det kommer en helt ny människa.

När vi talar om att konsumera oss ur krisen beter vi oss som om Bergspredikan skulle sakna relevans i praktiken.

– Vi fortsätter att legitimera tillväxtlogiken som satt sig så djupt även i oss kristna. Att vi kan legitimera den samtidigt som vi läser Bergspredikan ställer saken på sin spets.

Halldorf betonar att ingen av oss kan ställa oss vid sidan om och peka finger.

– Vi är alla insnärjda i den rika världens konsumtionsexcesser.

Kritiken mot det brutala sättet att tala om skapelsen ökar, och det gör att en annan syn växer fram: Den som ser människan som skapelsens förvaltare.

– Den utesluter varje tanke på och föreställning om människans äganderätt till skapelsen.

Men även synen på människan som förvaltare har sina brister. Halldorf skulle hellre se att vi talar om människan som skapelsens präst.

– Som förvaltare relaterar människan till skapelsen genom det hon gör, men som präst relaterar hon till skapelsen genom det hon är.

– Prästen är någon som tar världen i sina händer och bär fram den till Gud. Det här är precis det som sker varje gång vi firar nattvard, och nattvarden kan ses som den händelse i gudstjänsten när vi övar oss i vårt förhållningssätt till skapelsen.

Coronakrisen har fått oss att stanna upp och snabbt förändrat vårt sätt att leva. Kan den hjälpa oss att göra de förändringar som krävs för att rädda klimatet?

– Förhoppningsvis kan vi delvis gå mot en annan värld. Men det finns en risk att vi bara glider tillbaka in i de gamla mönstren.

Coronaviruset och dess följder är en kris som kommit över oss hastigt. Men klimatkrisen är en smygande kris.

– Det gör att vi kan intala oss att det inte är så farligt och gå in i de lögnerna.

Är coronakrisen början på jordens undergång?

– Jag tror man ska vara väldigt försiktig med den typen av spekulationer. Det är inte för inte som Jesus varnar för det spekulativa.

Åsikten att coronaviruset är naturens sätt att slå tillbaka står mera i samklang med profeterna i Gamla testamentet.

– Det är väldigt mycket i de termerna som Jeremia och Amos uttrycker sig. De beskriver hur jorden sörjer; jorden ligger svartklädd. Naturen blir Guds allierade.

Därför sörjer jorden är inte en bok med konkreta tips på hur vi kan göra val som är bättre för skapelsen. Men ett undantag finns: Halldorf nämner att vi kan hjälpa de pollinerande insekterna genom att odla sommarblommor som erbjuder dem näring – istället för att odla F1-hybrider med intensiv blomsterprakt men utan näring för humlor och bin.

Spelar våra enskilda val någon roll?

– Att göra val där vi inte drivs av nyttan, utan där vi i stället drivs av vördnad, förundran, omtanke och kärlek är oerhört viktigt. Sådana val gör något med oss på djupet, de bidrar till att forma oss till det vi är skapade till. När vi går med lätta fötter på jorden kan vi se allt skapat som råvaror till sakrament.

Vi lever i en tid när vi är vana att bedöma våra handlingar utifrån det resultat de ger.

– Men när Jesus talar om tidens slut handlar frågorna inte om resultat. Han ställer frågan: Har du gjort det du ska? Att fokusera på att göra det vi ska ger ett helt annat sätt att förhålla sig till världen.

Erika Rönngård



Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58