I Vanda svenska församling hämtar folk matkassar eller så körs mat hem till personer i riskgruppen berättar diakon Heidi Salminen.
I Vanda svenska församling hämtar folk matkassar eller så körs mat hem till personer i riskgruppen berättar diakon Heidi Salminen.

Det finns ingen typisk grupp som behöver hjälp

vanda.

– Det finns ingen skam i att behöva hjälp, det gör vi alla ibland, säger diakon Heidi Salminen. Hon är med och organiserar mathjälp i Vanda.

19.5.2020 kl. 09:56

Mathjälp behövs, inte minst nu under undantagstiderna. Vandaförsamlingarna får mat att dela ut från verksamheten Gemensamt bord, ett samarbete mellan staden och församlingarna.

– Vi vet inte i förväg vilken slags mat vi får. Ofta är det fryskött, torrskaffning, bröd och hygienartiklar, säger Heidi Salminen som är diakon i Vanda svenska församling.

Maten förpackas på lämpligt sätt i församlingen.

– Vi gör färdiga paket till ensamförsörjare, barnfamiljer, par och ensamboende. Jag har också köpt lite extra matvaror, såsom ärtsoppsburkar, makaroner och ägg.

Det är riktigt bra mat i påsarna.

– Vi tittar noga igenom datumen och förvarar produkterna kallt.

Det finns ingen typisk grupp av människor som behöver hjälp utan det kan gälla vem som helst.

– Folk tror att alla vet om när man kommer och söker hjälp, och därför täcks man inte. Men ingen vet om att du kommer hit.

– Och det finns ingen skam i att behöva hjälp, det gör vi alla ibland. Just nu blir folk dessutom permitterade. Det är viktigt att inte bli ensam med sina svårigheter.

I Vanda svenska församling har man mottagningstid för mathjälp under torsdagar. De som behöver hjälp ringer ofta i förväg och får en tid när de kan komma och hämta maten.

– På det viset undviker vi köande och beaktar människors integritet.

Efter mottagningstiden kör Heidi Salminen och ytterligare några personer från församlingen ut matkassar till sådana som hör till riskgruppen.

– Då lämnar vi matkassen utanför dörren och ringer på.


Ökat behov

Behovet av mathjälp under coronakrisen har inte ökat enormt.

– Det har varit ganska lugnt, men litegrann har behovet ökat och vi har haft nya personer som tagit kontakt.

Heidi Salminen har också märkt en lite ökad oro bland klienterna.

– Speciellt bland dem som hör till riskgruppen. När man inte kommer ut känns ensamheten ännu värre.

Just nu är hembesök av frivilliga inte möjliga.

– Men det finns en stor iver att hjälpa inom frivilligverksamheten, även om vi just nu måste ha en paus.

Man får gärna också ta kontakt om man behöver prata.

– Man kan boka telefontid om man behöver få prata lite längre eller om man har ekonomiska bekymmer man behöver diskutera.

– Vi försöker hela tiden signalera: Håll hoppet uppe! Kyrkan är med alla människor nu.



TA KONTAKT

  • Om du behöver mathjälp kan du kontakta diakon Heidi Salminen på tfn 050 330 1828.
  • Om du behöver hjälp med butiks- eller apoteksärenden kan du kontakta Annakatri Aho på tfn 050 464 5068.
  • Om du behöver få prata med någon kan du kontakta Jarmo Juntumaa på tfn 050 537 4221.
Ulrika Hansson



Tvåspråkigheten berikar kyrkan och bör ses som något självklart, säger kanslichef Jukka Keskitalo. (foto: Johan Myrskog)

kyrkans språkstrategi. Kyrkomötet beslöt för en dryg månad sen att kyrkan ska följa regeringens linje i nationalspråkstrategin. Kyrkostyrelsen har ansvaret för projektet som tills vidare ligger i startgroparna. 10.1.2013 kl. 10:20
På VEPA-centret kan hemlösa komma in och få ett gratis mål mat, en kopp kaffe och socialt umgänge. Ingen är för illa däran för att platsa in. (foto: Johan Myrskog)

Hur gör man när man blir utsparkad hemifrån som tonåring och tvingas klara sig själv? Hur överlever man drogerna, våldet och kylan då man bor på gatan? KP har träffat två hemlösa män som berättar sina livshistorier. 3.1.2013 kl. 12:00
Christer Lönnqvist är en bekant syn bland hyllorna på Oravais Livsmedel. (foto: Johan Sandberg)

christer lönnqvist. Han gör långa arbetsdagar från att butiken öppnar tills den stängs. Arbetet har blivit en livsstil för Christer Lönnqvist. Det är intresset som driver mig, säger han. 3.1.2013 kl. 09:34
Kyrkans diakoni motiverar till medlemskap, anser finländarna.

När vi går in i 2013 är 76,3 procent av finländarna lutheraner. 31.12.2012 kl. 15:58
Amanda Audas-Kass började blogga redan 2005. På kyrkpressen.fi ska hon i januari temablogga om kvinnligt och manligt. 
(foto: Linus Mickelsson)

Kvinnlighet och jämlikhet ur kristet perspektiv är temat för Amanda Audas-Kass blogg  på Kyrkpressen.fi i januari. 30.12.2012 kl. 09:00
Zia Meral kämpar för religionsfrihet, men känner också i skinnet vad det kostar att byta tro.

Annandag jul är martyrernas dag. Dagens lidande kristna både glöms och glorifieras ansvarslöst, menar Zia Meral, själv en av dem. 26.12.2012 kl. 14:38
Ett hettitiskt hantverk från Antalya avbildar Sankt Nikolaus mot bakgrunden av ett kors.

Julgubben, tomten, Santa Claus. Han har många namn, och en brokig bakgrund. I den ryms en gnutta helgon också. 23.12.2012 kl. 09:00
Catarina Bärlund-Palm utanför sin arbetsplats, Matteus församling i östra Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

catarina bärlund-palm. Församlingen har varit som ett andra hem för henne ända sedan hon var barn. I dag arbetar hon i samma församling. Att måna om den egna andliga näringen är speciellt viktigt för församlingsanställda, tycker hon. 20.12.2012 kl. 09:00

Fontana Medias förra vd Marcus Henricson blir ledarskapskonsult på Ramboll Management Consulting Oy i januari. 19.12.2012 kl. 15:49
Julen är en kristen högtid som hör hemma i den finländska kulturen, heter det i direktiven till undervisningsstyrelsen. (foto: May Wikström/KP-arkivbild)

julfest i skolan. Ett mångkulturellt samhälle har två vägar att gå. Att försöka skapa en ny enhetskultur av det som blir kvar när man skalat bort olikheterna. Eller att gå in för att leva i ett samhälle där folk tolererar uttryck för olika övertygelser, säger teol.dr Jyri Komulainen om debatten kring skolans julfester. 20.12.2012 kl. 09:00
Kerstin Seliverstov skriver fortfarande gärna julkort.

KP:s serie med julkort har gett fascinerande berättelser. Kerstin Seiverstovs berättar om sin hälsning till pappan under kriget.  19.12.2012 kl. 10:28
Benita Forsman är glad över att den hundraåriga kortsamlingen har överlevt både krigen och evakueringen av Hangö.

För hundra år sedan skulle det vara både jul- och nyårskort. Benita Forsman har många i sin samling. 29.12.2012 kl. 10:00

Den norska serien Tornagenterna har premiär på julafton hos oss. 19.12.2012 kl. 10:08
Med facit i hand har Martin Glader levt ”ett slumpmässigt liv med få egna beslut”. (foto: Rolf af Hällström)

Han växte upp på en levande prästgård. Sin karriär har han gjort som företagsledare. Nu är Martin Glader kyrklig förtroendeman och talar för fler frivilliginsatser i församlingen och för att staten tar sitt kulturhistoriska ansvar för kyrkor och begravningsplatser. 13.12.2012 kl. 11:33
Lucia Julia Hanhikoski provar mössor. Allt lucia bär ska vara vitt – utom bältet förstås. (foto: Sofia Torvalds)

julia hanhikoski. Lucia Julia Hanhikoski tror att möten med medmänniskor ger henne kraft att orka med luciauppträdandena – som kan bli så många som nittio. 13.12.2012 kl. 11:25

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14