De förkastade rösterna skulle inte ha ändrat på valutgången, uppger Linus Stråhlman som är notarie vid Borgå domkapitel.

De 31 förkastade rösterna i assessorsvalet berodde på ostämplade valsedlar

Valförrättning.

Att 31 röster förkastades i valet av prästassessor berodde på ostämplade röstsedlar i Pedersöre prosteri. Men de underkända rösterna skulle inte ha förändrat valresultatet.

15.5.2020 kl. 16:27

I valet av prästassessor där Monica Heikel-Nyberg blev vald förkastades 31 röster. En enskild röst samt 30 röster från Pedersöre prosteri. Rösträtt har alla präster och itjänstvarande lektorer i stiftet.

– I alla kyrkliga val är det valordningen och kyrkoordningen som bestämmer hur det ska gå till, bland annat ska röstsedlarna stämplas vid valtillfället, säger Linus Stråhlman som är notarie vid domkapitlet.

– Det var ett helt prosteri där röstsedlarna inte var stämplade. Det står tydligt i valordningen hur det ska göras, och det har stått tydligt i det informationspaket som har gått ut från domkapitlet till prosterierna. Vi följer till punkt och pricka det som står i valordningen. På de grunderna förkastades ett helt prosteris röster, säger Linus Stråhlman som är notarie vid domkapitlet.

Men de förkastade rösterna skulle inte ha ändrat på valresultatet.

– Det preliminära resultatet stämde nog, Monica Heikel-Nyberg blev vald och Anders Lindström blev god tvåa. Resultatet är tydligt.

Mia Anderssén-Löf, kontraktsprost i Pedersöre prosteri, beklagar det inträffade.

Den här gången brast jag i rutinerna och det kan jag bara beklaga. På grund av epidemin såg valförrättningen inte ut som normalt. Det kan ha bidragit till att ett arbetsmoment glömdes bort. Till all lycka verkar det inte ha påverkat valets utgång. Ändå är det förstås förargligt.

En röst förkastades också på grund av att den röstberättigades namn inte framgick.

Motsvarande har hänt också i tidigare assessorsval.

– Det är inte första gången det här händer. Vid förra assessorsvalet för ett år sedan förkastade vi också ett helt prosteris röster. Vid ett assessorsval står det uttryckligen att man skriver namnet på kandidaten, det finns inga kandidatnummer. Den gången hade de i ett prosteri skrivit bara nummer, säger Linus Stråhlman.

Finns det något ni kan göra för att förhindra att motsvarande händer i framtiden?

– Det går ut ett tydligt brev där det finns kortfattat beskrivet hur man ska gå till väga, vi har en protokollsbotten för dem som frågat efter det, vi ordnar kontraktsprostsamling och ger råd om någon ringer. Jag vet inte vad vi mer kan göra. Vi kan inte handgripligen vara på plats i varje prosteri, säger Stråhlman.

Valdeltagandet för ett assessorsval var normalt, konstaterar Stråhlman.

Utöver Monica Heikel-Nyberg är Johan Westerlund också prästassessor, båda från Helsingfors och också från samma församling, Johannes församling.

– Nu har vi haft Berndt Berg från Korsholm, så det har varit bra att ha en geografisk spridning. Det är en så specifik utbildning som ger behörighet för uppdraget, så det är inte så många som har avlagt högre pastoralexamen. Och många av dem som har avlagt högre pastoralexamen har en tjänst eller ett uppdrag som gör att de inte är valbara i det här valet. Det är ett lite intressant läge för Borgå stift.


En prästassessor väljs för tre år och sköter tillsammans med de övriga medlemmarna i domkapitlet den kyrkliga administrationen och verksamheten i stiftet, bland annat genom att delta i visitationer, hålla kurser för nyanställda i stiftet och bereda frågor för domkapitlets möten.

Ulrika Hansson



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24