Ditte Sandholm och Marlen Talus träffades regelbundet och ringde otaliga samtal när Ditte mådde dåligt.

Hon blev sedd och överlevde

Bekräftelse.

Andas in, andas ut. Det har ungdomsarbetsledare Marlen Talus sagt till Ditte Sandholm under otaliga nattliga samtal. Ditte hade så svår ångest att hon ville dö. – Om inte du hade funnits hade jag inte levt i dag, säger Ditte till Marlen.

11.5.2020 kl. 19:20

Marlen Talus och Ditte Sandholm har en lång historia och en grundmurad relation. Ditte växte upp i Esbo, och började i högstadieåldern följa med kompisar till församlingens ungdomsträffar i Grankulla. Där jobbade Marlen, eller Maami som hon kallas.

– Jag minns dig jättebra, säger Marlen och ser på Ditte.

– Jag såg att du mådde jättedåligt. Du var inåtvänd och ville inte möta min blick. Jag lät dig vara en tid, frågade ibland: Hur mår du? Du blängde på mig, knyckte på nacken och ville inte svara.

Marlen försökte vänta in Ditte. Men inget hände. Då tvingade Marlen fram en vändpunkt.

– Jag hade bestämt mig att nu är det slut på tystnaden, säger Marlen. Jag minns precis var vi stod när det hände. Vi hade nu kommit så långt att du mötte min blick. Jag tog dig hårt i armen, för att kolla om du hade öppna sår av självskadebeteende, och du sa aj på ett sätt så jag visste. Jag sa: Nu kommer du och träffar mig privat. ”Okej då, om jag måste”, sa du.

Ditte säger att folk lätt ger upp med sådana som mår riktigt dåligt.

– Du var den första som inte gav upp.

– Du var den första som inte gav upp, säger hon till Marlen.

Det blev många träffar på tumanhand.

– Jag minns att jag satt i soffan med en stor kudde i famnen som skydd, säger Ditte.


Längre ner än botten

– Jag har haft så många negativa erfarenheter av att prata om mitt mående, antingen har jag inte blivit hörd eller inte blivit tagen på allvar, säger Ditte.

Hon har också lång erfarenhet av vård som inte fungerat. Redan som 13-åring fick hon remiss till ungdomspsykiatrin.

– Jag gick där i ett halvt år, men pratade inte alls för att det inte funkade med den personen, jag hade inget förtroende för henne.

Hon säger att det är svårt att förklara hur hon mått när hon mått som sämst.

– Man tror sig vara på botten och sedan sjunker man ännu längre ner.

– Man tror sig vara på botten och sedan sjunker man ännu längre ner. Det är en känsla av hopplöshet, av att inte duga, en ångest som man inte vet varifrån den kommer. Och en konstant huvudvärk som läkarna inte har någon lösning på.

Marlens betydelse för Ditte har varit avgörande.

– Skulle inte Maami finnas skulle jag inte leva mera.

– Jag håller med dig, några gånger om, säger Marlen. Och många gånger när jag lagt på luren efter våra samtal har jag inte varit säker på om du kommer att vakna på morgonen.

– Maami hör redan på min andning hur jag mår.

Ofta gick deras samtal ut på att de helt enkelt andades tillsammans.

– Du var speciell på det viset att det gick inte att prata dig ur det. Jag var tvungen att hitta din sinnesstämning och komma dit, säger Marlen.

Ditte säger att det är mycket från tiden när hon mådde som sämst som hon inte kommer ihåg.

– Jag minns till exempel inte att du hälsat på mig på sjukhuset när jag varit intagen.

De konstaterar att det inte är lätt att få vård, även om man är i akut behov.

– Till henne sa jag: Du är personligen ansvarig för Dittes liv.

– Jag minns en gång när du ringde från sjukhuset och de inte skulle ta in dig. Jag sa: Ge luren till sköterskan! Till henne sa jag: Du är personligen ansvarig för Dittes liv. Sedan blev hon intagen.

Det har funnits många bra personer inom vården som hjälpt Ditte, och hon har bland annat gått tre år i psykoterapi, men ofta har hon också bemötts av en häpnadsväckande oförståelse. Marlen har ofta följt med till olika mottagningar som stöd.

– Det är skrämmande att många ungdomar inte har någon att ta med sig. När man inte blir tagen på allvar är det svårt att stå på sig och säga: Men jag behöver hjälp!

Marlen säger att ungdomar ofta har sitt eget språk där man måste läsa mellan raderna.

– När man frågar ”Hur mår du?” och får svaret ”ganska skit” så måste man bena ut svaret, för det kan betyda att personen vill hoppa under tåget.

Många sådana samtal fick Marlen också under de fem år hon jobbade som ungdomsarbetsledare i Stockholm.

– En ungdom kunde ringa mig och säga: Nu sitter jag på spåret och väntar på nästa tåg. Då gäller det att på nolltid hitta deras sinnesstämning. Ibland har jag blivit arg och sagt: Nu går du till sidan så jag får prata klart, sedan får du sätta dig igen om du vill.

Ingen av de ungdomar som ringde henne dog där och då.

I stället för att förfäras över allt illamående som finns bland ungdomar säger Marlen:

– Människan är en överlevare. Tänk så många som mår riktigt dåligt och ändå överlever.

Marlen betonar hur viktigt det är att man lyssnar till varje ungdom, ser dem och vågar möta deras mörker.

– Vi får inte se det bara som tonårsångest, tänka att alla mår lite dåligt som unga. Visst, de kanske växer ur det, men de måste överleva under tiden.


Hur orkar man?

Marlen har haft och har många ungdomar som behöver henne samtidigt. När Ditte mådde som sämst hade Marlen dessutom en liten fosterson med specialbehov, ändå var hon oftast anträffbar.

Hur mycket kan en ungdomsarbetsledare förväntas klara av?

– Det är en livsstil det här jobbet. Jag älskar människor helt enkelt. Men visst är det en balansgång att hinna och orka med både jobb och privatliv.

Kraften har hon hämtat på olika håll.

– Jag sover! Och tidigare när jag hade badkar låg jag där i timmar, säger hon och skrattar.

Marlen säger att det är en självklarhet för henne att Gud finns och ständigt är med henne. När Ditte mådde dåligt var det inte Gud de pratade om i första hand, då var det mera andning och överlevnad de koncentrerade sig på.

– Gud har vi pratat om när jag mått bra. Men jag vet att du har bett för mig, säger Ditte.

– När Ditte mådde dåligt och sa att jag orkar inte tro sa jag: det gör inget att du inte tror på Gud för Gud tror på dig.

De tror inte att föräldrar är medvetna om hur mycket stöd deras ungdomar kan ha i en ungdomsarbetsledare. Och det är okej så, tycker de.

– Men det de borde veta är att kyrkans ungdomsarbetsledare är en resurs att räkna med, säger Marlen.

– Jag hade inte kunnat berätta allt för mina föräldrar som jag berättade för dig, säger Ditte.

– Och därför behövs andra, säger Marlen.

Våga möta känslor

Det finns många föräldrar och vänner som grubblar över hur de bäst kan stöda sina unga.

– Våga ta emot känslor.

– Våga ta emot känslor, säger Marlen. Och du behöver inte lösa problemen åt dem, men du kan vara en backup och låta personen själv komma fram till en lösning.

Ditte konstaterar att många är rädda för att verkligen möta någon som mår dåligt.

– Många tänker: Men om jag inte kan hjälpa då? Och det kan du högst antagligen inte, men du kan finnas till, lyssna, bekräfta och ge den som mår dåligt en liten kick vidare. Jag har fått mycket hjälp när jag mått dåligt, men största jobbet har jag gjort själv, säger hon.

Ditte säger att det är viktigt att inte förminska eller förringa en annans känslor.

– I stället för att säga till ett litet barn ”Sluta gråta, det är inte så farligt”, kan man säga ”Jag ser att du är ledsen och det är okej.”

Ditte tror mycket på att jobba proaktivt redan i riktigt ung ålder.

– Det är lättare att fostra hela unga, än att reparera söndriga.

– Jag har alltid varit osäker på mig själv och haft svårt att uttrycka mina känslor. Ju tidigare man hade börjat jobba med det, desto enklare tror jag det blivit. Det är inte sagt att jag hade sluppit min depression ändå, men jag hade fått en bättre grund för att komma ur den.

Ditte har nyss flyttat ihop med sin pojkvän, hon skriver på sin pro gradu-avhandling för att bli speciallärare och ett jobb väntar från hösten. Ibland dyker gamla tankemönster upp, men hon känner numera igen dem och vet var och hur hon kan få hjälp om hon behöver det.

– Jag skulle säga att jag mår bra, så där som man ska må. Vissa dagar är dåliga, de flesta är helt okej och ibland har jag speciellt bra dagar, säger hon.

Ulrika Hansson



SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26

fotboll. I slutet av augusti deltar Borgå stift för första gången med ett eget lag i den kyrkliga fotbollsturneringen Gloria Patri. Lagledare Kristian Willis säger att laget är starkt och balanserat. Bland spelarna finns en tidigare ligaspelare. 7.8.2024 kl. 19:24

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet