Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.
Sommarens läger kommer att kräva mycket jobb i församlingarna, men för dem som deltar kan de bli ett minne för livet, säger biskopen.

"Ungdomarna kommer att minnas den här sommaren"

anvisningar.

Sommarens läger kommer att kräva mycket extrajobb i församlingarna, men biskop Bo-Göran Åstrand tror att det jobbet är värt att göras. – Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna.

8.5.2020 kl. 14:53

Nu har biskoparna kommit med mer detaljerade anvisningar om hur församlingarna ska tänka när de ordnar sommarens läger.

– Det första man kan konstatera är att det är ett helt nytt läge för oss allihop. Vi har levt i ett undantag, och nu ska vi göra en exit-plan, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

Han påpekar att församlingarna senare kommer att få ytterligare anvisningar från både regeringen och regionförvaltningsverket om lägerverksamheten, dessutom ska de vara i kontakt med de lokala hälsovårdsmyndigheterna.

– Mitt råd är att det lönar sig att ta tid på sig. De här veckorna i maj gäller det att hitta en mix som sitter i den egna församlingen. Man kommer att tvingas göra lokala lösningar, och det är helt okej, säger biskopen.

Vad tror du kommer att vara den största utmaningen?

– Säkerhetsavståndet! säger biskopen med erfarenhetens röst.

– Jag ser för min inre syn framför mig hur konfirmanderna, som varit ifrån andra jämnåriga en stor del av våren kommer, till ett läger där de äntligen får umgås. Kommer de att komma ihåg att hålla lite avstånd till varandra?

En annan utmaning är att anvisningarna slår fast att om det finns flera grupper på samma lägerområde ska de hållas åtskilda. Det kan hända att församlingarna måste anställa extra undervisningshjälp.

– Sedan är det måltiderna och rummen. Hur många kan man ha i ett rum, hur avgränsar man lägerområdet, så att konfirmanderna inte springer från hus till hus? Logistiken blir en utmaning som kräver mycket arbete.

Samtidigt påpekar biskopen att lägren faktiskt är viktiga.

– Den här sommarverksamheten är särskilt viktig nu med tanke på familjerna, barnen och ungdomarna. De har suttit hemma med distansundervisning, kanske med stressade föräldrar som haft mycket distansjobb, föräldrar som hotats av permittering eller blivit uppsagda. Det är ingen enkel mix för vilken familj som helst. Om församlingarna kan göra en insats för dem är det guld värt.

Den här sommarens läger kommer alltså att innebära mycket extrajobb för församlingarna, många kontakter till myndigheter och en hel del funderande på hur olika problem ska lösas. Men det finns andra lokala aktörer att diskutera med. Det är också viktigt att i tid överlägga med lägergårdens personal.

– Jag tror att det för alla gäller att hålla humöret uppe. Även om det blir en märklig sommar kommer konfirmanderna att komma ihåg den och berätta om den för barn och barnbarn nästan med något vått i ögonvrån: Vet du, den sommaren var det så att vi knappt fick röra vid varandra, vi delades in i små grupper …

– Också det här kan bli ett gott minne bara vi får allt att falla på plats. Sommaren är inte förstörd, den kan ändå bli något fint.

Saxat ur anvisningarna:

Samlande verksamhet innebär alltid en risk att coronviruset sprids. Säkerhetsriskerna ska kartläggas omsorgsfullt och lösas lokalt, eftersom omständigheterna varierar mellan församlingarna.

För varje läger görs ett skilt säkerhetsdokument. Med tanke på lägren rekommenderar Kyrkostyrelsen att församlingen kontaktar de lokala hälsovårdsmyndigheterna och går igenom lägersäkerheten tillsammans med dem. Stiften sköter kontakten till regionförvaltningsverken.

För barn, unga och familjer som hör till riskgruppen är det viktigt att erbjuda stöd och olika alternativ där man minimerar samlingar och möten ansikte mot ansikte.

Församlingarna överväger själva med hänsyn till lokala förhållanden hur de ordnar skriftskolans lägerperiod under sommaren 2020. Konfirmandläger kan genomföras om de ordnas på ett sådant sätt att konfirmandgruppen inte kommer i kontakt med utomstående personer. Man strävar också efter att personalen ska vara densamma under hela lägertiden.

Ifall flera konfirmand- eller andra grupper vistas samtidigt på en lägergård, ska programmet ordnas så att grupperna kan fungera skilt från varandra vid alla tillfällen. Man bör organisera användningen av matsal, undervisningsutrymmen och sanitetsutrymmen så att endast en grupp åt gången vistas där. I mån av möjlighet ordnas måltiderna skilt för varje lägergrupp antingen i egna utrymmen eller utomhus.

I logementen är det skäl att fästa uppmärksamhet vid allmänna hygienanvisningar och god städning under lägrens gång och innan en ny grupp anländer till lägergården. I synnerhet när grupper byts är det nödvändigt att anlita professionell städning. Inkvarteringsförhållandena varierar stort mellan lägergårdarna. Därför ska specifika anvisningar göras upp lokalt.

Eftersom det finns restriktioner för hur många som får samlas är det inte möjligt att ordna en besöksdag. Vi rekommenderar att även enskilda besök ska undvikas. Nödvändiga enskilda besök ska ske i avgränsade utrymmen utan kontakt till andra lägerdeltagare.
När det gäller ungdomar som hör till riskgrupper kan föräldrar vara i kontakt med den lokala hälsovården, som kartlägger smittorisken i verksamheten och ger råd när beslut om deltagandet ska fattas.

Ifall den unga inte kan delta i konfirmandundervisningens lägerperiod, ska det ordnas möjlighet för hen att delta i skriftskolan på annat sätt. Här kan till exempel en dagskriftskola komma i fråga. Även distansundervisning kan användas som stöd i skriftskolan.

Det är för tillfället inte möjligt att ordna en vanlig konfirmationsmässa på grund av de mötesrestriktioner som statsrådet har infört. Ifall konfirmationen inte kan flyttas till hösten ordnas konfirmationsmässan endast inom gruppen. Då rekommenderas det att mässan strömmas. Som alternativ kan gruppen konfirmeras i mindre grupper och då kan även anhöriga delta i konfirmationen.



Sofia Torvalds



religion. Så svarade Karen Armstrong på den göteborgska taxichaufförens kommentar att religionerna är ansvariga för alla krig i världen. 27.9.2016 kl. 11:47
– Den här gången är det redaktionens tur att glänta på dörren till sitt arbete, säger May Wikström.

Kyrkpressen. Kyrkpressen utlokaliserar sin redaktion till Åbo för att kunna vara med när alla Svenskfinlands präster träffas i Åbo i veckan. 26.9.2016 kl. 13:02
Det har nu gått över två år sedan olyckan, men Håkan Sunnliden har ännu sviter av den.

profilen. När Håkan Sunnliden slår upp ögonen vet han inte om han är levande eller död. Av jeepen eller av medresenärerna syns inte ett spår. Jeepen har störtat ner i ravinen. 23.9.2016 kl. 13:45

asylpolitik. De sex kyrkoherdarna i Esbo uttrycker i ett öppet brev till statsministern sin oro över hur bemötandet av asylsökande förverkligats i Finland. 22.9.2016 kl. 15:00

teater. Dennis Nylund gör en monolog som inte är någon enmansshow. 22.9.2016 kl. 14:09
Till bokens intressantaste kapitel hör Maria Antas kamp med sitt eget hår.

Bok. Håret kommer oss så nära. Vad är du redo att betala för ditt? Sofia Torvalds har läst Maria Antas bok om hår. 22.9.2016 kl. 10:57
 – Det finns mer populära berättelser av Astrid Lindgren än Mio min Mio, men Mio står mig särskilt nära, säger regissören Paul Olin.

teater. Aldrig tidigare, inte under 56 år, har det satts upp en pjäs av Astrid Lindgren på Unga teatern. 22.9.2016 kl. 08:00

Kyrka. Den nybildade rörelsen Feministinen kirkko (den feministiska kyrkan) har skrivit ett öppet brev till biskoparna. 20.9.2016 kl. 15:12
Om du talat oavbrutet i mer än en minut ska du ta en paus, rekommenderar Ilse Sand.

Samvaro. Vi har levt under ”de talandes tyranni” tillräckligt länge, nu är det dags att värdesätta tystnaden igen. Det säger den danska psykoterapeuten och prästen Ilse Sand. 15.9.2016 kl. 10:39

Svenskfinland. Personer med dåligt omdöme har ibland fattat felaktiga beslut. Det kan Lina Laurent och Annica Lindström sluta sig till i första numret av Amos arv. 6.9.2016 kl. 16:07
Peter Fellman besökte Helsingfors i samband med ett seminarium om de finlandsvenska dagstidningarna.

profilen. Journalistiken har tagit Peter Fellman till de stora arenorna. Han brinner för sitt jobb men vet att livet är så mycket mer än titlar.– Min tro hjälper mig att se saker i rätt perspektiv. 6.9.2016 kl. 15:34
Tuulia Eloranta gör huvudrollen som Anna i Saara Cantells film om häxförföljelserna på Åland.

film. Över de bländande vackra skärgårdslandskapen faller snart en mardrömslik ridå. Kyrkpressens recensent har sett filmen Djävulens jungfru. 6.9.2016 kl. 14:00

radio. Från och med den 1 september hörs inte längre klockringning på lördag klockan 18 i Radio Vega. 5.9.2016 kl. 13:18
Enligt Sari Dhima har människan behov av ”spirituella rum”. Om inte kyrkan fyller det behovet kanske ett museum gör det. På bilden konstmuseet Kiasma i Helsingfors.

Arkitektur. Enligt Sari Dhima präglas den moderna finska kyrkoarkitekturen av en viss ängslighet. 2.9.2016 kl. 15:21
Peter Sandström (1963) är född och uppvuxen i Nykarleby. Numera bor han i Åbo.

Bok. Kyrkpressens recensent Joanna Nylund har läst Peter Sandströms Laudatur. 2.9.2016 kl. 14:57

Antje Jackelén är Svenska kyrkans sjuttionde ärkebiskop, och den första kvinnan.

Svenska kyrkan. Klimatförändringarna kommer att påverka oss alla globalt och de kommer att väcka existentiella frågor. Ska vi då skicka in våra unga i en sådan tid utan att ge dem redskap? Det tycker jag är ett svek, säger Svenska kyrkans ärkebiskop Antje Jackelén. 2.3.2022 kl. 15:43
Tammerfors svenska församling brukar ordna högmässa i Gamla kyrkan i Tammerfors.

domkapitlet. Pastor Dennis Svenfelt avstängs fortsättningsvis från prästämbetet fram till den sista april, beslöt domkapitlet idag. Kyrkoherdetjänsten i Tammerfors ledigförklaras på nytt. 1.3.2022 kl. 16:15
Den som visar sitt motstånd mot kriget i Ukraina i Ryssland anses förråda fosterlandet. Den här bilden är från en demonstration i Jakobstad senaste lördag.

ryssland. – Jag är rädd för min kyrkas säkerhet och ärligt talat är jag trött på att vara rädd för min egen säkerhet. Jag kan inte säga att jag inte är rädd för Putin – han skrämmer ju hela världen. 1.3.2022 kl. 12:06
Kim Rantala har under sin prästkarriär lyssnat på många soldater och krigsveteraner.

krig. – I svåra situationer, när man inte kan se någon framtid, knäpper man sina händer och suckar uppåt även om man inte skulle vara så troende, säger kyrkoherde Kim Rantala, som varit präst inom de fredsbevarande styrkorna i Libanon och Bosnien. 1.3.2022 kl. 08:51
I två veckor hålls ljusen brinnande varje kväll framför ryska ambassaden.

Ukraina. Rabbe Tiainen och Anders Hedman är initiativtagare till en två veckor lång ljusdemonstration framför den ryska ambassaden i Helsingfors. – Ett väsentligt motiv är att vi vill uttrycka sorg över det som sker. 28.2.2022 kl. 19:36