Covid-19 påminner om att livet inte kan kontrolleras – men alla drabbas inte på samma sätt.

Vårt fokus på nyttan gör livet till ett projekt

Nyttotänk.

Milja Sarkola skrev en roman om pengar och nyttotänk som används för att försöka kontrollera livet och våra känslor – och vår rädsla för döden.

6.5.2020 kl. 15:13

I Milja Sarkolas debutroman möter vi en kvinna som blir fixerad vid värde, nytta och pengar. Hon tar ett banklån för att köpa en bostad, fondsparar och skriver om värdeökningar i en dagbok.

– Jag hade en längre tid velat skriva en bok om min egen klassbakgrund som någon sorts övre medelklass, och om borgerliga ideal. Jag började också göra iakttagelser bland annat om hur våra jämställdhetsideal står i konflikt med våra konsumtionsvanor och investeringsval.

Vad är det som skapar den konflikten?

– I vårt ekonomiska system är det väldigt svårt för den enskilda individen att inte låta det ekonomiska tänkandet påverka det sociala och själsliga livet.

Systemet lär oss att vi för att ha det bra måste tänka krasst och nyttobetonat när vi gör våra val.

– Välfärdssamhället ger kanske inte längre möjlighet att leva ett liv där man inte behöver samla på hög. Det har blivit osäkrare med sociala bidrag och man ska gärna till exempel ha privata hälsoförsäkringar enligt den amerikanska modellen.

Konflikten mellan de olika värderingarna är något som var och en hanterar men som vi inte alltid talar högt om.

– Den värdegrund vi har i Finland är ju kristen på många sätt och står helt i konflikt med det kapitalistiska samhällssystemet.

Sarkola känner igen sig i berättaren i Mitt kapital.

– Men för att jag ska kunna skriva om någonting behöver jag ha fått en viss distans till det själv. Jag skriver om saker jag redan lyckats bearbeta i mitt eget liv.

Berättaren är ett exempel på en person som blir fångad av sina rädslor. Hon försöker kontrollera livet genom att investera sina pengar, men också genom att fundera över hur hon investerar sin tid. Hon funderar över vilka sociala kontakter det lönar sig att odla – vilka kontakter hon kan ha nytta av i framtiden.

– Hon använder nyttotänkandet som ett sätt att kontrollera sina känslor. Hon försöker paketera in något som inte går att paketera in.

Berättarens åttaåriga son påverkas också. Han känner oro över att han tänker för mycket på att livet går för fort.

– Det finns redan hos honom ett försök att få ut så mycket som möjligt av livet. Det är inte stunderna i sig som är värdefulla, utan livet blir ett projekt.

Huvudpersonen är precis som Milja Sarkola teaterregissör. Hon brottas med en rädsla för att hennes yrkesliv ska vara misslyckat och meningslöst.

Prestationssamhället skapar en rädsla hos många av oss för att det vi gör inte är tillräckligt viktigt, tror Sarkola. Framgången mäts i ekonomiska termer, i popularitet, i antalet sålda biljetter.

– Det behöver inte vara ett sämre sätt att mäta än något annat. Men huvudpersonen i Mitt kapital har problem med att hon styrs för mycket av vinstmaximeringen. Mottagaren blir siffror och kvantitet, den stora massan i stället för individen.

Trygghet eller passion?

Det finns flera orsaker till att Sarkola blev intresserad av att skriva om sin klassbakgrund.

– Delvis beror det på att borgerlighetens och konstens ideal hamnar i konflikt med varandra. Borgerligheten står för att upprätthålla och förstärka samhället som det är, medan konsten utmynnar från ett ifrågasättande.

Sarkola har genom sin släkt och sin uppväxt en bakgrund både i det borgerliga och bland kulturarbetarna. Deras ekonomiska verkligheter ser helt olika ut.

– Dels har jag kulturarbetarna som ofta är frilansare med stor osäkerhet när det gäller framtiden och arbetet, dels den borgerliga kretsen med trygga inkomster.

De ser på världen och ekonomin på helt olika sätt.

– Gör man sina stora livsval med den ekonomiska tryggheten som ett av de viktigaste värdena, eller väljer man enligt konstnärlig passion?

Hon upplever att hon lever i båda sammanhangen – inte alltid samtidigt, men parallellt. Det leder ibland till en inre konflikt.

– I borgerliga kretsar kan jag känna mindervärdeskomplex på grund av mina inkomster. I de konstnärliga kretsarna kan jag känna skam över den välfärd jag lever i, att jag har regelbundna inkomster som är helt okej.

Covid-19 blottar vår dödsskräck

Även om den senaste tidens undantagstillstånd berör alla drabbar det oss ändå olika, mycket beroende på var i världen vi lever – och vilken klass vi tillhör.

– Det finns en klassaspekt i vem som kan ta avstånd från omvärlden och vem som är tvungen att gå på jobb utanför hemmet och riskerar att smittas.

Sarkola säger att hon skrev Mitt kapital delvis för att hon bearbetat sin dödsrädsla.

– Ur det perspektivet upplever jag att hypokondrin och virusskräcken i samhället har varit påtagliga den senaste tiden.

Hon ser dem som symptom på att många människor inte blivit du med sin rädsla för döden.

– Möjligheten att dö i en sjukdom kommer som en överraskning för många.

Rädslan står inte i proportion till risken, och Sarkola drar paralleller till den rädsla för terrorism som svepte över väst efter 11 september.

– Den var också ett symptom på hur världsfrånvänt västerlänningarna fortfarande kan leva. Som om människor inte skulle leva i fara och risk hela tiden, inte bara just nu.

Mycket gott har ju också kommit, mycket gemenskap har uppstått. Men i dödsskräcken märks det att vissas död är värre än andras.

– Det hänger också ihop med att smittan spridits från turisternas priviligierade omständigheter. Det är därför det blir så skrämmande för alla priviligierade människor som inte förväntar sig att bli utsatta för sånt när de är på skidsemester.

Erika Rönngård



LIKABEHANDLINGSFRÅGOR. Sedan 2021 har Borgå stift haft två kontaktpersoner för jämställdhets- och likabehandlingsfrågor. Sini Aschan är en av dem. 1.10.2024 kl. 10:00

kyrkostyrelsen. Upp till 40 av 190 anställda i kyrkans centralförvaltning kan få sluta inom de närmaste åren. Ge över jobbet med material- och idéstöd till stiften först av allt, föreslår en kritisk rapport. 30.9.2024 kl. 10:00

SANKT OLAV OSTROBOTHNIA. Arbetet med att utveckla pilgrimsleden Sankt Olav Ostrobothnia har inte tagit slut, även om biskop Bo-Göran Åstrand nu invigt både leden och pilgrimscentret i Trefaldighetskyrkan i Vasa. 28.9.2024 kl. 18:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Borgå stift kommer att få två nya präster i slutet av oktober. Bland annat det meddelar domkapitlet i Borgå stift. 27.9.2024 kl. 17:51

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Jan Nygård blir ny tillförordnad kyrkoherde i Larsmo. Domkapitlet har förordnat Nygård att efterträda Max-Olav Lassila som går i pension. 27.9.2024 kl. 17:26

KYRKHELG NORD. Kyrkhelg Nord är kaffe, glass och vänner. Men också Ray Baker som både ursäktar och uppmuntrar konservativa kristna. Det övergripande temat under årets kyrkhelg kan sammanfattas som ”anpassa er inte”. 26.9.2024 kl. 11:05

podcast. Bröllopskollektivet varvar snack om estetik och fix med reflektioner kring relationer. – Att man bråkar betyder inte att man har ett dåligt förhållande, utan att man har ett förhållande, säger Saara Schulman. 25.9.2024 kl. 17:10

KYRKHELG NORD. Då Ray Baker tar till orda under inledningsmötet av Kyrkhelg Nord ger han kängor åt såväl Mark Levengood som bibeltrogna konservativa kristna. 20.9.2024 kl. 21:10

HAVSNÄRA. Äventyrslusten och kärleken till havet har fått Mikael Hagman att korsa Kvarken i sin öppna båt när han pendlar till jobbet i Umeå. – Jag tycker om spänning i livet och sommartid är arbetsresorna mina utflykter, säger han. 19.9.2024 kl. 13:40

kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsens tjänstemän fick rapp: Uppmanades snabba på omställningen för att banta ner gruppen av dyra centrala ämbetsverk inom kyrkan. Esbobiskopen Kaisamari Hintikka övervakar arbetet. 18.9.2024 kl. 16:20

mat. När Thomas Lundin är utmattad lagar han mat. – När jag är helt slut gör jag ett långkok på två timmar. Då kan jag inte störas med jobbsamtal. Jag är i stunden, jag lyssnar på musik. Jag hör ju hur provocerande det här låter! 18.9.2024 kl. 11:58

orgel. Elis Helenius tog sig an Ekenäs kyrkas orgel för ett och ett halvt år sedan. Trots sin unga ålder har han spelat i tolv olika kyrkor – och uppträtt på konsertsalorgeln i Musikhuset i Helsingfors. 17.9.2024 kl. 18:24

kyrkostyrelsen. Konsulten Eero Laesterä föreslår att Kyrkostyrelsen om fem år har ett enklare uppdrag. Upp till 40 jobb kan bli överflödiga. Borgå stift och kyrka på svenska är inte undantagna. 17.9.2024 kl. 13:39

LATINAMERIKA. I Sydamerika är de lutherska kyrkorna försvinnande små. Men de har sin plats i samhällen som genom årtiondena har förblivit turbulenta. Kyrkpressen talade med ”presidenterna” för kyrkorna i Venezuela och Bolivia. 17.9.2024 kl. 10:00

gospel. Vem är du? Jepa Lambert är ett av de stora namnen i finländsk popmusik, fast på scenen mest som backvocal i bakgrunden. Nu leder hon också en gospelkör. 16.9.2024 kl. 13:00

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

I samarbete med Kyrkans central för det svenska arbetet