Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.
Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.

Han växte in i herderollen

korsholm.

Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna.

22.4.2020 kl. 15:35

Under gymnasietiden växte kallelsen fram och en kväll vid aftonbönen klarnade beslutet att börja studera teologi.

Berndt Berg blev prästvigd år 1978 och hans första prästjobb var som t.f. kyrkoherde i Hammarland på Åland.

– Det var ganska häftigt att komma dit utan någon erfaranhet och utan desto mer kunskap om vad administration innebär.

Han är tacksam för förstående församlingsbor och förtroendevalda som ställde upp. När han hade frågor – som om hur man skriver ämbets-
betyg – kunde han ringa någon av sina åländska kyrkoherdekollegor.

– Man lär sig småningom och faller in i rollen, säger Berg.

Med åren har han blivit desto mer bekant med det administrativa arbetet och lärt sig tycka om det. Förutom en kort tid som församlingspastor i Esbo har han alltid arbetat som kyrkoherde. Sitt första ordinarie jobb fick han i Replot. Där blev han kvar nästan 17 år. Därefter gick vägen via Oravais församling – som sedan blev en del av Vörå – till Korsholms svenska.

– Det har blivit en vana att hålla på med det administrativa, trots att det jag mest tycker om att göra är gudstjänster, förrättningar – och människomöten överhuvudtaget.

De senaste åren har Berndt Berg vid sidan av kyrkoherdeskapet haft förtroendeuppdrag som kontraktsprost och prästassessor.

– Nu på slutet har det kanske varit lite väl intensivt. Jag har fått dela min tid mellan domkapitlet, prosteriet och församlingen.

Möten mellan människor är livsnödvändiga, anser Berndt Berg. Han värdesätter verksamhet som ger människor möjlighet att mötas och diskutera: från smågrupper till kyrkkaffet efter gudstjänsten.

Gudstjänsterna är ändå det centrala som definierar en kristen församling.

– De skiljer oss från andra organisationer i samhället. De är centrum i vår verksamhet och det som egentligen motiverar att vi finns till.

När han ser tillbaka på vad som förändrats mest i församlingsarbetet är det den digitala utvecklingen som sticker ut. När han började jobba skrev han på skrivmaskin – nu är prästens viktigaste arbetsredskap – vid sidan av Bibeln – datorn och telefonen.

Vad kommer du att sakna?

– Som präst går fritid och arbete in i varandra. Min identitet är präst, både i arbete och fritid, och det kommer att bli en stor förändring när arbetssidan faller bort. Det är nog med lite bävan jag ser fram emot pensioneringen. Mitt liv har till så stor del bestått av arbetet i församling och kyrka.

I huvudsak har han trivts med allt arbete, och att det varit så omväxlande. Det blir en utmaning att ställa om till livet som vanlig församlingsmedlem.

Finns det något du inte kommer sakna?

– Att det ibland kör ihop sig och blir så väldigt mycket datorarbete att man riskerar att försumma människomötena. Det har känts jobbigt när det ibland hotar att ta över helt och hållet.

Det allra svåraste i arbetet har varit att jordfästa barn och unga, och människor som dött i tragiska olyckor.

– Det har berört mig själv mycket starkt och de jordfästningarna och minnesstunderna har känts mycket tunga också för mig personligen, när jag delat den sorg som anhöriga och andra känt i den situationen.

De sista veckorna inför ledighet och pensionering blev annorlunda än Berndt Berg tänkt sig. Hans avskedspredikan är framflyttad från april till augusti och han hoppas att den kan bli ett ordentligt avslut.

– Det känns lite konstigt att sluta sitt aktiva arbete i en sån här tid, när jag inte egentligen får träffa mina församlingsbor. Det känns faktiskt lite sorgligt.

Emelie Wikblad



Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27
Biskop Bo-Göran Åstrand vill poängtera att församlingen finns där för alla medlemmar som behöver den.

coronaepidemin. Kyrkliga förrättningar sköts nu med undantagsarrangemang: högst tio kan delta. Till gudstjänst samlas församlingen inte fysiskt. – Men vi har inte släckt lamporna, säger biskop Bo-Göran Åstrand och hoppas på fungerande tekniska lösningar ute i församlingarna 16.3.2020 kl. 21:06
Kyrkorna stängs för gudstjänstgemenskap, men hålls öppna för stillhet och bön.

undantagstillstånd. Nu råder undantagstillstånd i Finland. Gudstjänsterna fortsätter, men utan att församlingen är närvarande i kyrkorummet. 16.3.2020 kl. 19:21
Anita Ismark bar korset vid ingångsprocessionen.

biskopsvisitation. Coronavirusets effekter slog till med full kraft under helgens biskopsvisitation i Korsnäs. Stora delar av det program som planerats fick inhiberas och kvar blev bara biskop Bo-Göran Åstrands träff med förtroendevalda samt söndagens högmässa och påföljande visitationsstämma som ”bakades ihop” till en programpunkt. 15.3.2020 kl. 15:15
Petrus församlings kyrkoherde Daniel Björk och Pedersöre församlings kyrkoherde Kaj Granlund har båda varit tvungna att pausa mycket av verksamheten i sina församlingar.

coronaepidemin. En stor del av församlingarnas verksamhet tar paus under den närmaste tiden. Gudstjänster och förrättningar sköts, men i något anpassad form för att minska risken för smittspridning. Både i Pedersöre församling och i Petrus församling i Helsingfors betonar man att församlingen fortfarande finns till för den som behöver den. 13.3.2020 kl. 11:49
Biskop Bo-Göran Åstrands visitation i Korsnäs församling blir mycket avskalad.

epidemi. I helgen gör biskop Bo-Göran Åstrand biskopsvisitation i Korsnäs, som planerat – men i mycket avskalad form. – Nu om någonsin ska vi hålla ihop, och jag tänker att tillsammans och med Guds hjälp kommer vi igenom också det här, säger biskopen. 13.3.2020 kl. 10:02
Kyrkostyrelsen uppmanar nu alla i kyrkan att jobba på distans, om bara möjligt.

coronaepidemin. Inga resor, inga möten, jobba hemma, rekommenderar Kyrkostyrelsen i anvisningar till församlingarna och stiften med anledning av coronaviruset. 13.3.2020 kl. 09:19
Philip Teir är uppvuxen i Jakobstad men bor sedan länge i Helsingfors.

roman. Philip Teir ville skriva en roman han bottnade i, en roman som lyfte känslor som han själv känt. 12.3.2020 kl. 15:38
Tomas Ray, Emma Audas, Robert Lemberg och Stina Lindgård vill bli vikarie för stiftsdekanen.

vikariat. Fyra personer har sökt vikariatet som stiftsdekan i Borgå stift. Stiftsdekanen har det övergripande ansvaret för fortbildning och utbildning i stiftet. 11.3.2020 kl. 14:59
– Nu kan vi kombinera församligens lokala informationsbehov med den större utblick som Kyrkpressen ger, säger Boije.

Kyrkpressen. – Vår strategiska tanke har länge varit att gå i den här riktningen – att göra en tidning som är närmare församlingen, säger Hans Boije. 10.3.2020 kl. 17:12
Församlingsanställda uppmanas till god handhygien och att i sin verksamhet speciellt beakta riskgruppen, dit äldre och långtidssjuka hör.

Corona. På grund av Coronaviruset har man från Kyrkostyrelsen skickat ut ett cirkulär där man avråder församlingsanställda från handskakning, uppmanar till god hand- och hosthygien och betonar församlingarnas ansvar att tillhandahålla andlig vård vid krissituationer. 9.3.2020 kl. 11:31
Tapio Luoma, ärkebiskop, Evangelisk-lutherska kyrkan i är en av dom de nordiska kyrkoledarna som har undertecknat uttalandet.

europa. Nordiska kyrkoledare har undertecknat ett uttalande där dom uttrycker sin oro. 10.3.2020 kl. 13:26
Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01

Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07