Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.
Berndt Bergs förtjänstfulla arbete som kyrkoherde och kontraktsprost uppmärksammades när han i början av året fick ta emot Riddartecknet av I klass av Finlands Lejons Orden.

Han växte in i herderollen

korsholm.

Att vara präst är både ett arbete och en identitet. – Det blir en utmaning att ställa om, konstaterar Berndt Berg. Det känns konstigt att ta avsked i en tid när han inte får träffa församlingsborna.

22.4.2020 kl. 15:35

Under gymnasietiden växte kallelsen fram och en kväll vid aftonbönen klarnade beslutet att börja studera teologi.

Berndt Berg blev prästvigd år 1978 och hans första prästjobb var som t.f. kyrkoherde i Hammarland på Åland.

– Det var ganska häftigt att komma dit utan någon erfaranhet och utan desto mer kunskap om vad administration innebär.

Han är tacksam för förstående församlingsbor och förtroendevalda som ställde upp. När han hade frågor – som om hur man skriver ämbets-
betyg – kunde han ringa någon av sina åländska kyrkoherdekollegor.

– Man lär sig småningom och faller in i rollen, säger Berg.

Med åren har han blivit desto mer bekant med det administrativa arbetet och lärt sig tycka om det. Förutom en kort tid som församlingspastor i Esbo har han alltid arbetat som kyrkoherde. Sitt första ordinarie jobb fick han i Replot. Där blev han kvar nästan 17 år. Därefter gick vägen via Oravais församling – som sedan blev en del av Vörå – till Korsholms svenska.

– Det har blivit en vana att hålla på med det administrativa, trots att det jag mest tycker om att göra är gudstjänster, förrättningar – och människomöten överhuvudtaget.

De senaste åren har Berndt Berg vid sidan av kyrkoherdeskapet haft förtroendeuppdrag som kontraktsprost och prästassessor.

– Nu på slutet har det kanske varit lite väl intensivt. Jag har fått dela min tid mellan domkapitlet, prosteriet och församlingen.

Möten mellan människor är livsnödvändiga, anser Berndt Berg. Han värdesätter verksamhet som ger människor möjlighet att mötas och diskutera: från smågrupper till kyrkkaffet efter gudstjänsten.

Gudstjänsterna är ändå det centrala som definierar en kristen församling.

– De skiljer oss från andra organisationer i samhället. De är centrum i vår verksamhet och det som egentligen motiverar att vi finns till.

När han ser tillbaka på vad som förändrats mest i församlingsarbetet är det den digitala utvecklingen som sticker ut. När han började jobba skrev han på skrivmaskin – nu är prästens viktigaste arbetsredskap – vid sidan av Bibeln – datorn och telefonen.

Vad kommer du att sakna?

– Som präst går fritid och arbete in i varandra. Min identitet är präst, både i arbete och fritid, och det kommer att bli en stor förändring när arbetssidan faller bort. Det är nog med lite bävan jag ser fram emot pensioneringen. Mitt liv har till så stor del bestått av arbetet i församling och kyrka.

I huvudsak har han trivts med allt arbete, och att det varit så omväxlande. Det blir en utmaning att ställa om till livet som vanlig församlingsmedlem.

Finns det något du inte kommer sakna?

– Att det ibland kör ihop sig och blir så väldigt mycket datorarbete att man riskerar att försumma människomötena. Det har känts jobbigt när det ibland hotar att ta över helt och hållet.

Det allra svåraste i arbetet har varit att jordfästa barn och unga, och människor som dött i tragiska olyckor.

– Det har berört mig själv mycket starkt och de jordfästningarna och minnesstunderna har känts mycket tunga också för mig personligen, när jag delat den sorg som anhöriga och andra känt i den situationen.

De sista veckorna inför ledighet och pensionering blev annorlunda än Berndt Berg tänkt sig. Hans avskedspredikan är framflyttad från april till augusti och han hoppas att den kan bli ett ordentligt avslut.

– Det känns lite konstigt att sluta sitt aktiva arbete i en sån här tid, när jag inte egentligen får träffa mina församlingsbor. Det känns faktiskt lite sorgligt.

Emelie Wikblad



Kyrka. I dag är det viktigare än någonsin att bli rustas för den turbulenta tid vi lever i, säger Hans Weichbrodt, inspiratör för Oasrörelsen i Sverige och huvudtalare under Våroasen som ordnades i Jakobstad under helgen. 28.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Vad tycker jag, som redaktör för Radio Vegas Andrum, om det nya programmet Svängrum? Den frågan har jag fått så ofta att jag börjar tycka att det är tid för mig att samla mina tankar kring programmet. Inte minst eftersom flera undrar hur det känns ”med ett program som vill protestera mot Andrum”. 27.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. En stor ekumenisk Taizésamling för ungdomar och unga vuxna ordnas nästa år i Helsingfors. Den ordnas av Taizékommuniteten tillsammans med finländska kyrkor och församlingar, skriver Kotimaa24. 26.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Dialogpredikan och studentkör i vårens tv-gudstjänster. 25.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Musik- och symbol-arvet kring Jungfru Maria har inspirerat mosaikkonstnären Minna Floman och Novenakören till ett tvärkulturellt samarbete. 25.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Finlandssvenska gospelsångare ger passionsberättelsen nytt liv. ”7 dygn i Jerusalem” har engagerat över 100 korister och musiker i Österbotten. 24.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Biskop Björn Vikström tar avstånd till kampanjen Stå på dig! men vill inte heller sätta munkavle på folk. 24.3.2011 kl. 00:00

Människa. När Daniel Stephens var ung var skidåkning hans gud. Men så ledde Gud in honom på ett annat spår. 24.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Fader Guy Barbier, 89, har ett annorlunda jobb: att befria människor från onda andar. 24.3.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Häromdagen fick jag veta att julkortsfotona med leende ungar i tomtemundering kan väcka starka aggressioner hos den som är barnlös. Jag har själv, aningslöst, knäppt de där fotona år efter år, utan att reflektera över vilket budskap jag sänder ut. Vill jag skryta? Vill jag informera alla om hur mina barn ser ut, så att mina vänner kan hälsa på dem på gatan? 24.3.2011 kl. 00:00

Ledare. I huvudet på var och varannan just nu snurrar frågorna om vart världen är på väg. Jordbävningar och kärnkraftverksolyckor. Uppror med blodiga följder för civilbefolkningen i arabvärlden. Vart? Varför? 24.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Samtliga ordföranden för regeringspartierna vill bevara religionsundervisningen i skolorna, rapporterar Kyrklig tidningstjänst. 23.3.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att kyrkoherdar i första hand väljs genom indirekt val. 23.3.2011 kl. 00:00

Kultur. Hur ska morgonandakten Andrum sitta bättre i radioflödet? Det var en fråga som diskuterades under andaktsredaktörernas utbildningsdag. 23.3.2011 kl. 00:00

Samhälle. Ärkebiskop Kari Mäkinen uttryckte i går sitt stöd för de homosexuella, med anledning av tidningen Nuottas kampanj Älä alistu (Stå på dig). 23.3.2011 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00