I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.
I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

I år liknar påsken vardagen

Påsktraditioner.

Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt.

7.4.2020 kl. 10:00

Äggrullning är en tradition i Tobias Zilliacus släkt och familj när de samlas på sommarstället i Korpoström för att fira påsk och säsongsöppning.

– Vi brukar färga äggen på påskaftonen med hjälp av gamla tyglappar. Under många år gav morfars gamla slipsar och flugor mest färg ifrån sig och var dyrgripar bland oss som färgade.

Sedan bygger man en bana, ofta utomhus, rullar äggen nerför den och försöker krocka med de andras ägg. De äldsta börjar, och lyckas man krocka med ett ägg får man det.

– De vuxna brukar rulla chokladägg, barnen gillar att krocka med dem.

Den här påsken får de ändå tänka om och fira påsk hemma.

– Jag har tänkt bygga någon sorts äggrullningsbana på vår gård i Helsingfors för att hålla fast vid traditionen lite.

För honom brukar påsken vara ett avbrott från vardagen när han får tillfälle att tillbringa extra mycket tid med familjen.

– I år blir det nog inte så stor avvikelse från vardagen.

Zilliacus har spelat Jesus på scen i Viirus uppsättning av Mästaren och Margarita år 2017. I pjäsen varvades två tidsplan – Moskva under Sovjettiden och Jerusalem för 2 000 år sedan, där Jesus i pjäsen förde diskussioner med Pontius Pilatus.

– Det var intressant att gestalta, det handlade ganska mycket om Pontius Pilatus beslut, vad som ledde fram till att han bestämde att Jesus skulle korsfästas.

Tobias Zilliacus är inte troende men ser på Jesus som en historisk person.

– Jag kan tänka mig att Jesus funnits som person och predikat kärlek. Mycket av det som berättas kan jag omfatta, däremot kan jag inte tro på den himmelska aspekten.

Men att träda ut på scenen i rollen som Jesus skilde sig ändå från de flesta andra av hans roller.

– Det fanns en tyngd i det. Det var också vetskapen om att Jesus kan ha en större och viktigare betydelse för många av dem som ser föreställningen än för mig personligen. Jag undrade: har jag mandat för det här? Jag har alltid haft stor respekt för andras rätt till sin tro.

Sveket från den man litat på

Tobias Zilliacus spelar huvudrollen i pjäsen Morfars mauser, en pjäs som nu ligger på is på grund av undantagstillståndet. Pjäsen handlar om en vuxen man som ser tillbaka på sin uppväxt som var starkt präglad av mobbning.

– I pjäsen finns en slags Judasfigur som sviker. Huvudpersonen har en kompis som ibland är kompis, ibland ställer sig på mobbarnas sida. Det är det som känns värst och svårast i mobbningssituationen.

Här gör Zilliacus en koppling till påskens berättelser.

– Judas svek är ju det mest kända av alla svek. Vi fördömer och förbannar honom men liksom för karaktären Henrik i vår pjäs var det säkert högst mänskliga faktorer som drev honom till att förråda sin vän och läromästare. Saker har alltid många sidor och onda handlingar kan ha sitt ursprung i personlig misär och tillkortakommanden.

Att pjäsen ställdes in bara ett par dagar efter premiären var väldigt frustrerande, men han hoppas att begränsningarna har effekt och att folk följer uppmaningarna att undvika sociala kontakter.

– Jag hoppas som många andra att man tar lärdom av det här. Inte bara hur man ska tackla en pandemi, utan också ser de goda sidor situationen medför. Världen får repa sig lite och klimatet tackar när vi inte reser och konsumerar.

– Man märker hur fruktansvärt sårbar världsekonomin är, när man stannar upp några veckor blir det en fullständig katastrof. Så borde det inte behöva vara. Jag hoppas att konsumtionssamhället skulle få en lärdom när vi återgår till det normala livet, eller snarare: till det nya normala.

Erika Rönngård
Foto: Sofia Torvalds



Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40
Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00
Maryna Vilkhoryk visar upp den ärvda folkdräkten som hon fick med sig vid flykten från Ukraina.

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

pris. John Vikström tilldelas Svenska Akademiens Finlandspris för år 2023. Prisbeloppet är 100 000 kronor. 21.12.2023 kl. 19:01
Under namnet Mindyjoysbokhylla inspirerar Mindy till läsning på Instagram och Facebook.

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21
Intervju med Kateryna Dunjak utanför Kiev i december 2019. Här besöker Dunjak döttrarnas grav. Anna-Lena Laurén till vänster.

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26
Några av Mark Levengoods livs mest meningsfulla jular var när han arbetade på långvården med gamla människor.

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58
Som en del av försoningsprogrammet tar Musalaha deltagarna ut på utfärder i öknen. Den här bilden är från ett tidigare år.

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00