I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.
I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

I år liknar påsken vardagen

Påsktraditioner.

Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt.

7.4.2020 kl. 10:00

Äggrullning är en tradition i Tobias Zilliacus släkt och familj när de samlas på sommarstället i Korpoström för att fira påsk och säsongsöppning.

– Vi brukar färga äggen på påskaftonen med hjälp av gamla tyglappar. Under många år gav morfars gamla slipsar och flugor mest färg ifrån sig och var dyrgripar bland oss som färgade.

Sedan bygger man en bana, ofta utomhus, rullar äggen nerför den och försöker krocka med de andras ägg. De äldsta börjar, och lyckas man krocka med ett ägg får man det.

– De vuxna brukar rulla chokladägg, barnen gillar att krocka med dem.

Den här påsken får de ändå tänka om och fira påsk hemma.

– Jag har tänkt bygga någon sorts äggrullningsbana på vår gård i Helsingfors för att hålla fast vid traditionen lite.

För honom brukar påsken vara ett avbrott från vardagen när han får tillfälle att tillbringa extra mycket tid med familjen.

– I år blir det nog inte så stor avvikelse från vardagen.

Zilliacus har spelat Jesus på scen i Viirus uppsättning av Mästaren och Margarita år 2017. I pjäsen varvades två tidsplan – Moskva under Sovjettiden och Jerusalem för 2 000 år sedan, där Jesus i pjäsen förde diskussioner med Pontius Pilatus.

– Det var intressant att gestalta, det handlade ganska mycket om Pontius Pilatus beslut, vad som ledde fram till att han bestämde att Jesus skulle korsfästas.

Tobias Zilliacus är inte troende men ser på Jesus som en historisk person.

– Jag kan tänka mig att Jesus funnits som person och predikat kärlek. Mycket av det som berättas kan jag omfatta, däremot kan jag inte tro på den himmelska aspekten.

Men att träda ut på scenen i rollen som Jesus skilde sig ändå från de flesta andra av hans roller.

– Det fanns en tyngd i det. Det var också vetskapen om att Jesus kan ha en större och viktigare betydelse för många av dem som ser föreställningen än för mig personligen. Jag undrade: har jag mandat för det här? Jag har alltid haft stor respekt för andras rätt till sin tro.

Sveket från den man litat på

Tobias Zilliacus spelar huvudrollen i pjäsen Morfars mauser, en pjäs som nu ligger på is på grund av undantagstillståndet. Pjäsen handlar om en vuxen man som ser tillbaka på sin uppväxt som var starkt präglad av mobbning.

– I pjäsen finns en slags Judasfigur som sviker. Huvudpersonen har en kompis som ibland är kompis, ibland ställer sig på mobbarnas sida. Det är det som känns värst och svårast i mobbningssituationen.

Här gör Zilliacus en koppling till påskens berättelser.

– Judas svek är ju det mest kända av alla svek. Vi fördömer och förbannar honom men liksom för karaktären Henrik i vår pjäs var det säkert högst mänskliga faktorer som drev honom till att förråda sin vän och läromästare. Saker har alltid många sidor och onda handlingar kan ha sitt ursprung i personlig misär och tillkortakommanden.

Att pjäsen ställdes in bara ett par dagar efter premiären var väldigt frustrerande, men han hoppas att begränsningarna har effekt och att folk följer uppmaningarna att undvika sociala kontakter.

– Jag hoppas som många andra att man tar lärdom av det här. Inte bara hur man ska tackla en pandemi, utan också ser de goda sidor situationen medför. Världen får repa sig lite och klimatet tackar när vi inte reser och konsumerar.

– Man märker hur fruktansvärt sårbar världsekonomin är, när man stannar upp några veckor blir det en fullständig katastrof. Så borde det inte behöva vara. Jag hoppas att konsumtionssamhället skulle få en lärdom när vi återgår till det normala livet, eller snarare: till det nya normala.

Erika Rönngård
Foto: Sofia Torvalds



Rigmor Holst undervisade om bön under Kyrkans Ungdoms familjeläger i Pieksämäki. – Jag tror att vi måste vara raka och öppna om våra svårigheter och be mycket för varandra.

profilen. Hennes egen tonårstid var mörker och depression. – När jag möter tonåringar i dag försöker jag få dem att förstå att de inte kommer att vara i mörkret för evigt, att det finns en väg ut. 2.8.2017 kl. 08:28
Andreas Häger är kritisk till hur termen ”bibelbältet” används.

språk. För fromt för ett kulturcampus och så konstigt att det kallats ”landet annorlunda”. Andreas Häger, docent i religionssociologi, skriver om den makt ett ord kan ha över ett landskap. I det här fallet Österbotten. 3.8.2017 kl. 07:16

Purmo församling. Finländarnas församlingsaktivitet har kartlagts för första halvan av 2017. 31.7.2017 kl. 14:01
En husförsäljning som slutade i katastrof gjorde att Catarina Nylund-Wentus plötsligt hade skulder upp över öronen.

profilen. När pengarna tar slut eller blir berg av skulder blir det tungt. Fråga bara Catarina Nylund-Wentus. 26.7.2017 kl. 16:01
I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26
Leif Salméns bok ”Det orientaliska rummet” innehåller idé- och litteraturhistoriska funderingar.

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58