– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Under fredagen diskuterades bland annat unga och församlingsval på UK.

UK 2014. Ett av de konkreta förslagen i diskussionen om församlingsvalet på UK kom av Ida-Maria Sola. Hon lyfte fram att ett alternativ kunde vara att ordna röstningsmöjlighet i gymnasier och yrkesskolor. 24.1.2014 kl. 17:21

UK. På fredag morgon valdes Ylva Vikström från Åbo till ordförande för Ungdomens kyrkodagar. 24.1.2014 kl. 10:09
Anna-Mari Kaskinen, Monica Vikström-Jokela, Elina Warsta och Lena Frölander-Ulf hör till dem som medverkat till de finländska bidragen i bibeln.

I dag utkom en ny barnbibel på fem nordiska språk samtidigt. 23.1.2014 kl. 15:43

Jutta Urpilainen. Urpilainen uppmanar finländarna aktivera sig för att få till stånd mer rättvisa i det marknadsekonomiska systemet. 22.1.2014 kl. 12:56

konsumtion. Uppriktigt förbryllad över allt det hon köpte utan att behöva det började Katarina Bjärvall undersöka vilka krafter det är som upprätthåller vår konsumistiska livsstil. 17.1.2014 kl. 13:34

Kaplanen varnas och kyrkoherdetjänsten i Johannes lediganslås att sökas senast den 17 ferbuari. Valet blir historiskt eftersom församlingsrådet för första gången får välja kyrkoherde. 16.1.2014 kl. 16:28

Domkapitlet hör de tre sökande till kyrkoherdetjänsten i Karleby personligen. Det är av allt att döma första gången som domkapitlet i Borgå stift intervjuar sökande till en kyrkoherdetjänst. 16.1.2014 kl. 17:55

Kyrkoherden i Saltvik, Peter Blumenthal, har sagt upp sig. Han lämnar sin tjänst den 31 augusti. Tills dess är han tjänstledig. 16.1.2014 kl. 16:55

Johanna Södö. Den senaste att sälla sig till skaran av präster i Borgå stift är Johanna Södö. Men som kvinna med laestadiansk bakgrund var prästvigning inte ett självskrivet mål. – Jag har ändå alltid fått ett starkt stöd och uppmuntran hemifrån. 16.1.2014 kl. 14:38

Kari Mäkinen. Ärkebiskop Kari Mäkinen med sällskap träffar påven Franciskus för första gången under en privat mottagning den 17 januari 2014 i Rom. 16.1.2014 kl. 13:35

mariehamn. Kent Danielsson och Monica Heikel-Nyberg har sökt tjänsten som kyrkoherde i Jomala församling. 16.1.2014 kl. 13:34
Cilla Eriksson tar cykeln genom USA för att sprida Guds kärlek och hjälpa offer för sextrafficking.

Från Vancouver i Kanada till Tijuana i Mexico på cykel. Det äventyret planerar Cilla Eriksson i oktober. 10.1.2014 kl. 14:09

kyrkostyrelsen. Församlingarna har fått nya direktiv om hur de kan bedöma sin verksamhet och sina beslut ur barnens synvinkel. En bedömning av ”barnkonsekvenser” är ett material som utarbetats av Kyrkostyrelsen. Församlingarna får ge feedback på det.– Hur ska kyrkan inredas? Börjar julandakten just då barnen brukar sova på dagen? Får barn och unga delta i planeringen av verksamheten? Församlingarna fattar dagligen beslut som påverkar barnens delaktighet, säger Pekka Asikainen vid Kyrkostyrelsen. 10.1.2014 kl. 14:06
Sedan tre år tillbaka arbetar Markus von Martens som kyrkoherde i Kropps församling i Sverige

markus von martens. Det sägs att en katt har nio liv. Kyrkoherde Markus von Martens omväxlande livshistoria tyder på att samma princip också kan gälla för människan. 9.1.2014 kl. 00:00

Studentmissionen firar sitt 50-årsjubileum i år genom att satsa på arbetet bland de studerande i Jakobstad. I vår satsar föreningen lika mycket i Jakobstad som på andra de andra finlandssvenska studieorterna. 8.1.2014 kl. 07:00

tro. Ibland är patienten mycket svag, sedan piggnar den till. Tua Forsström och Sofia Torvalds möttes i ett samtal om hur deras tro klarat av sorg och uteblivna bönesvar. 2.4.2021 kl. 07:24

Kristinestad. Vad är öramössor och ”mörksondagan”? Annina Ylikoski berättar om folkdräkter och om hur påskens traditioner vuxit fram. 31.3.2021 kl. 14:01
Man kan ju inte förstå påsken, men jag har kunnat sätta in den i ett sammanhang, säger Sören Lillkung.

Påsk. – Som människa och sångare har jag upplevt en enorm rikedom genom att ta del av påskens musikverk, säger Sören Lillkung. 31.3.2021 kl. 13:05
Patrik Hagman är teolog och författare.

Påsk. – Att jag gör en liten sak som att hålla upp dörren för någon kan genom den så kallade fjärilseffekten leda till att någon kan komma på lösningen på klimatkrisen. Den sortens samband finns men vi har inte möjlighet att ha koll på dem – men det är väl det vi tror att Gud har. 31.3.2021 kl. 00:00

pedersöre. Medan Hilkka Nygård arbetade som lärare i Edsevö skola – Edsevön koulu dekorerade hon skolan inför påsk. Då utvecklade hon ett kors av björkris. 31.3.2021 kl. 09:50