– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

Kyrkan uppmanar församlingarna att inte permittera sina anställda

permitteringar.

Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag.

23.3.2020 kl. 17:56

– Motiveringen är att ingen vet hur långvarigt det här blir. Låt säga att det varar en till två månader. Då kommer ekonomin givetvis att ansträngas ytterligare för de församlingar som har dålig ekonomi. Men jag tror inte att någon församling går under fastän det blir lite sämre ställt i ett par månader, säger Sixten Ekstrand, direktor på Kyrkostyrelsens svenska avdelning KCSA.

Han har förståelse för att församlingarna vill se över sin ekonomi och fatta snabba beslut för att minimera de ekonomiska skadorna.

– Samtidigt vet jag att Kyrkans arbetsmarknadsverk kommer att gå ut med en uppmaning till församlingarna att inte göra några panikartade permitteringar utan fundera på lite längre sikt.

Hur tror du det påverkar ekonomin på lång sikt. Om ett år eller två?

– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är. Det är en fråga som ingen har något svar på nu. Ingen vet hur det här utvecklas. Därför är permitteringar inom den offentliga sektorn inte det första man behöver tänka på. Det är annat inom den privata sektorn.

Innan coronakrisen slog till har förutsade du att församlingarna kommer att klara sig ekonomiskt ännu ett eller två år – innan det går neråt. Äter coronaviruset nu upp de goda åren?

– Det är en uppenbar risk att det går på det sättet. Ser vi på samhället i stort så ser vi att det stannar upp och att många företag permitterar. Det leder till mindre skatteintäkter till stat, kommun och kyrka. Hur man ska klara sig, inte bara nästa år utan också därefter, är en sak som församlingarna måste fundera på.

Men också kyrkan har ett stödsystem till ekonomiskt svaga församlingar genom Kyrkans centralfond.

– Jag är helt övertygad om att det här stödsystemet måste tas i bruk i efterdyningarna av den här krisen. Det är för tidigt att säga hur stora de här stöden blir och i vilken form de ges. Samma diskussion förs ju också på statligt håll, där man funderar på hur man ska stöda företag och kommuner som är i samma läge.

Hur mycket kan centralfonden stöda?

– Det är kyrkomötets sak att dra upp de stora linjerna i frågan om hur mycket man kan stöda för att reda upp det här. I det här läget vill jag vill inte spekulera i hur många miljoner som behövs. Ingen vet i dagsläget vilka följderna blir. Men det är klart att om samhällsekonomin går ner, vilket den nu gör till en följd av det här, så påverkar det också kyrkans framtida skatteintäkter. De intäkterna får man ju med ett till två års fördröjning. Den här processen ser vi slutet av först om några år.

Men de mest utsatta församlingarna kan räkna med ett stöd från kyrkans centralfond i det här läget?

– Jag har svårt att tro att kyrkomötet inte skulle gå in för att stöda församlingarna. Kyrkan vinner inget på att församlingarna blir konkursfärdiga.

Ekstrand har ingen helhetsbild över hur många församlingar som varslat om permitteringar.

– Men det har diskuterats. Därför går också Kyrkans arbetsmarknadsverk ut med rekommendationerna. Men församlingarna är ju självständiga och varje församling och samfällighet väljer ju själva.

Hur ska man sysselsätta alla församlingsanställda? Alla anställda är ju inte skickade att ha själavårdande samtal med församlingsmedlemmar.

– Nu har vi ju bara en vecka bakom oss och den mesta tiden har gått åt till att få verksamheten att fungera i den uppkomna situationen. Det är klart att det kommer att drabba vissa grupper hårdare än andra om det här pågår länge. Men om man tar ungdomsarbetet och konfirmandarbetet som exempel så har vi från Kyrkostyrelsen gått ut med att man inte ska inhibera sommarens skriftskolläger ännu. Nu gäller det att se hur det blir. Kan lägren inte hållas så finns samma möjlighet till distansundervisning som skolorna använder sig av och då finns det arbete för dem som jobbar inom den sektorn.

– Även om den normala verksamheten inte fungerar som hittills så finns det saker som ska göras inom diakonin, för kyrkomusiker och präster. Det ska hållas jordfästningar, dop och gudstjänster. Vi är mitt uppe i en process där vi får försöka hitta alternativa former för församlingsarbete och hur man ska agera under de här nya omständigheterna.

Johan Sandberg



Mäntyharju kyrka finns i Södra Savolax och är Finlands näststörsta träkyrka. Värmeelementen under kyrkbänkarna byggdes i gammaldags stil och i enlighet med musieverkets bestämmelser så att de skulle passa in i den övriga miljön. (foto: Senera oy)

Uppvärmning med jordvärme har blivit allt vanligare, också i våra kyrkor. – Inbesparingarna i energikostnader per år är 60–80 procent, säger Jussi Hirvonen som ser sig själv som en predikant för värmepumpar. 17.7.2014 kl. 08:00
Ida Bernas har jobbat ideellt inom Nykterhetsförbundet i 15 år innan hon blev förbundsordförande. (Foto: Christa Mickelsson)

I många situationer har Ida Bernas känt sig obekväm av den enkla anledningen att hon inte dricker alkohol. Det var varken familjetradition eller kristen övertygelse som gjorde att hon tidigt tog sitt beslut. 15.7.2014 kl. 10:20

Ärkebiskop Kari Mäkinen har bett om ursäkt för hur samhället och kyrkan har behandlat de sexuella minoriteterna. 15.7.2014 kl. 09:48
Kari Harju har mycket han vill diskutera med Gud den dag de träffas. (Foto: Johan Sandberg)

Han tar till begrepp ur statistiken när han försöker förklara den komplicerade verkligheten. Vi borde vara försiktiga med att uttala oss med bestämdhet i lärofrågor, anser Kari Harju. I ödmjukhet borde vi behålla något av residualen när vi försöker förstå oss på Gud. 10.7.2014 kl. 08:00
Joanna Nylund konfirmerade sig i vuxen ålder. (Foto: Christa Mickelsson)

Det har gått många år sedan den soliga försommardagen på kyrkbacken i Pojo då mina klasskamrater kom ut i sina vita albor och fick ta emot rosor och guldsmycken av stolta föräldrar och faddrar. 9.7.2014 kl. 14:39
Karl af Hällström hoppas på att bli vald igen. (Foto: Christa Mickelsson)

Valet om vem som ska bli den nya kontraktsprosten i Borgå domprosteri måste göras om. 7.7.2014 kl. 11:36

Den norske teologen Olav Fykse Tveit har enhälligt omvalts till generalsekreterare för Kyrkornas Världsråd. Tveit utsågs till generalsekreterare hösten 2009 och har tjänstgjort i drygt fem år. 7.7.2014 kl. 10:22
Maria Holmgård blev sjukskriven för sin utmattning. Idag tränar hon sig i förnöjsamhet. (Foto: Christa Mickelsson)

Det är inte allt det vi måste göra som gör oss stressade utan tanken på allt det vi tycker att vi borde göra. Under en lång period ville Maria Holmgård överträffa sig själv i allt. 3.7.2014 kl. 10:05
Peter Didrichsen visar upp sin favorit av konstnären Pauno Pohjolainens skapelser. Den heter Altarverk och står i Rantasalmi kyrka. (Foto: Michaela Rosenback)

På Helsingforsdagen den 12 juni slog Didrichsens konstmuseum åter upp dörrarna efter att ha hållit stängt i över ett år på grund av renovering. I höst väntar en utställning av Edvard Munch och efter det ställer den finska konstnären Pauno Pohjolainen ut sina verk. 3.7.2014 kl. 08:00
Charlotte Vainio säger att tanken om den mörka medeltiden speglar våra egna tankar om konflikten mellan samhälle och kyrka i dag. (Foto: Christa Mickelsson)

Kvinnor under medeltiden var aktiva i kulisserna men har skrivits ur historien. Charlotte Vainio forskar i den inbördes relationen mellan gifta män och kvinnor under senmedeltiden. 2.7.2014 kl. 09:49

jämlik äktenskapslag. – Resultatet är mycket tydligare än man hade väntat sig i förhandsbedömingen, skriver Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen på sin Facebooksida. 25.6.2014 kl. 10:26

kati niemelä. På tolv år har andelen präster som vill öppna upp för välsignelse av registrerade parförhållanden ökat från 24 till 60 procent. 24.6.2014 kl. 12:34

Om du under midsommaren lider av ångest, ensamhet eller andra svårigheter kan du alltid ringa kyrkans samtalsjour. Kyrkans själavårdare hjälper också på webben. 19.6.2014 kl. 14:39
Teodoros II är patriark och ledare för de ortodoxa i Afrika.

Patriarken av Alexandria, Teodoros II besöker Finland för första gången 23–30 juni. Under sitt besök träffar patriarken Finlands president Sauli Niinistö och kopternas påve Tawadros II som också han besöker Finland under midsommarhelgen. 19.6.2014 kl. 12:55

Domkapitlet i Borgå stift har blivit klart med sitt ”Handlingsprogram för bemötande och förebyggande av sexuella övergrepp och trakasserier i kyrkan.” 19.6.2014 kl. 11:02

musik. Mikael ”Mickus” Nyman skriver inget som inte har betydelse för honom. – Jag lägger normalt mer vikt vid texten än musiken. 24.5.2021 kl. 14:09
Vanda svenska församling har sin utrymmen i nya Dickursby kyrka.

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda Kristian Willis till kyrkoherde trots att Monica Cleve enligt beredningen var mer meriterad. Cleve kommer nu att föra frågan vidare till förvaltningsdomstol. 19.5.2021 kl. 14:20
– Skulle det blir så att majoriteten lägger sin röst på mig tror jag att det finns en välvilja att göra sitt bästa och en respekt för den demokratiska processen, säger Mia Anderssén-Löf.

val. – Jag har fört en inre kamp med frågan och kommit till en kallelse. Det känns att tiden är inne för mig att ta det här steget, säger Mia Anderssén-Löf, som nu är kyrkoherde i Nykarleby församling. 14.5.2021 kl. 14:50
Monica Cleve har lämnat in rättelseyrkande gällande valet av ny kyrkoherde till Vanda svenska församling.

kyrkoherdeval. I mitten av april valde församlingsrådet i Vanda svenska församling Kristian Willis till ny kyrkoherde i församlingen. Nu har Monica Cleve, som också sökte tjänsten, valt att lämna in ett rättelseyrkande till församlingsrådet. Inför valet konstaterades både i domkapitlets utlåtande och i beredningen av ärendet att Cleve ”i skicklighet och kunnande är mera meriterad”. 12.5.2021 kl. 19:46
Suvi West gjorde filmen om samernas kamp för överlevnad för att ge människor kunskap.
– Finländarna vet inte så mycket om samer.

DOKUMENTÄRFILM. När Suvi West växte upp var hon van vid att andra berättade om samernas liv på film. Nu regisserar hon dokumentärfilmer och får själv bestämma hur hennes folk skildras. 12.5.2021 kl. 12:52