Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

De heliga platserna tillhör oss alla

Modernitet.

Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende.

18.3.2020 kl. 12:43

– Man kan gnälla över moderniteten, men då glömmer man den enorma frihet som den fört med sig.

Mikael Kurkiala har skrivit boken När själen går i exil – Modernitet, teknologi och det heliga där han bland annat undersöker vad moderniteten har gjort med det samhälle vi lever i. Hans slutsats är att moderniteten har gjort oss både friare och mer hemlösa.

Hemlösheten handlar om att vi rycks upp från det som han kallar våra lokala livsvärldar och att vi blir ganska utbytbara jämfört med hur det är att leva i mindre samhällen.

– Vi tänker oss allt mer att världen hålls samman av mekaniska naturlagar och att det är människan som är den som skapar mening. Den här tankemodellen gör människor till gudar – och vi är inte särskilt bra på att vara det.

Kurkiala föddes i Sverige men flyttade till Finland som spädbarn och har vuxit upp bland annat i Helsingfors och Jakobstad.

– I Jakobstad hittade jag hemkänslan. Jag studerade i Vasa fram till 1984 när jag flyttade till Sverige för att studera kulturantropologi, som då inte fanns att läsa i Finland.

Kulturantropologi är läran om människan som kulturell varelse. Kurkiala säger att en del av hans modernitetskritik bottnar i att han genom att han är kulturantropolog har sett vad som gått förlorat genom modernitetens intåg.

– I dag tillmäter man individens valfrihet en alldeles för stor roll. Vi glömmer att vi redan från början är begränsade av det samhälle vi föds in i. Vi är beroende av en teknologi som vi egentligen inte har någon möjlighet att välja bort.

Kan man göra motstånd, eller finns det inga alternativ till att dras med på gott och ont?

– Fastan är ett exempel på motstånd. Genom att fasta tar man aktivt kontroll över sin konsumtion. Fastan lär oss skilja mellan vad som är melodi i livet och vad som är bakgrundsbrus.

Moderniteten och informationssamhället är inget vi kan skaka av oss, men som all ny teknik behöver den bemästras. Kurkiala jämför med tiden när de första bilarna kom och vi varken hade hastighetsbegränsningar eller säkerhetsbälten.

– Vi behöver nog någon form av säkerhetsbälten också i informationssamhället. Vi ser redan nu att unga är kritiska mot sociala medier.

Vi har redan en plats

Den världsvida klimatrörelsen ger honom hopp, och han tror att den också kan vara en motrörelse i en tillvaro där vi lever allt för mycket på informationssamhällets villkor. Men kyrkan har också potential att bidra till motståndsrörelsen.

– Det kristna budskapet om en villkorslös kärlek från Gud riktad till människan är ett radikalt budskap. Samhällets budskap är att vi måste prestera tillräckligt för att bli godkända, men det kristna exemplet visar oss att vi redan har en plats.

Kyrkans förkunnelse handar inte bara om ord utan också om icke-verbal förkunnelse.

– I den ingår musik, dofter och liturgi. Styrkan ligger i att den tar hela människan i anspråk.

Han tycker att de kristna berättelserna är väldigt starka.

– Jesus arbetade egentligen helt och hållet genom konkreta handlingar och berättelser, inte genom teorier. Med olika liknelser som han ger till människorna inbjuder han dem till att tänka kreativt kring sina liv.

Sökandet efter ett existentiellt språk

Att religionen tillhör alla och inte enbart dem som bekänner sig som troende är något som han flera gånger återkommer till i boken.

– Det där är viktigt för mig. Jag kommer inte från en kristen familj och jag har aldrig haft en frälsningsupplevelse på ett konfirmationsläger. Men jag har hela mitt liv saknat ett existentiellt språk.

Han upplevde att den religiösa världen var stängd för honom. Kyrkan och de kristna traditionerna tillhörde de andra, inte honom.

– Jag var en långhårig miljökämpe långt till vänster. Men genom livet har jag graviterat mot kyrkorummet, tagit mig in i det och till nattvarden.

I boken finns ett kapitel som handlar om hans resa till faderns dödsbädd i Vasa. Efter döden samlas de närmaste i kapellet runt faderns döda kropp. De sjunger psalmen Härlig är jorden, och efteråt läser Mikael Kurkiala välsignelsen.

– Där kände jag att välsignelsens ord inte längre tillhör de andra utan även mig.

Det gjorde honom förvånad. Han hade alltid trott att han måste kvala in för att få rätt till orden.

– Men kyrkan och de heliga platserna tillhör oss, vi kan stiga in där med det bagage vi har med oss. När Notre Dame stod i brand samlades Parisbor spontant på gator och torg för att sjunga hymner till katedralen.

Han kallar böner, psalmer och liturgi för existentiella resurser.

– Då och då hamnar vi i en situation där vi trevar efter ett gemensamt språk för något som inte går att uttrycka i ord. Det är svårt att uttrycka det här behovet utan det existentiella språket, det blir lätt platt.

Hur ska kyrkan nå ut till dem som kanske behöver den utan att förstå att de gör det?

– Det första är att kyrkan ska göra det som kyrkan ska göra, och göra det bra. Ha gudstjänster och fira mässa. Kyrkan måste bottna i en större tillit, det är inte vi själva som måste bära den hela vägen. Vi bärs av något större, vi behöver inte jaga efter uppmärksamhet.

– I Sverige är vi nog på väg i en riktning där kyrkan kommer att tappa mark den närmaste framtiden. men jag hoppas att kyrkan kommer att finnas kvar som en varm glöd som kan flamma upp. Jag tror att vi kommer att behöva den.

Erika Rönngård



församlingssammanslagning. Gemensamma kyrkofullmäktige i Pedersöre kyrkliga samfällighet vill ha en gemensam svensk församling för Jakobstad, Pedersöre, Esse och Purmo. Det blev beslutet i går kväll efter en ytterst jämn omröstning där rösterna föll 19-19. Det innebär att ordförande Rainer Karvonens röst avgjorde. 9.5.2019 kl. 11:23
Ärkebiskop Tapio Luoma.

kyrkomöte. Ärkebiskop Tapio Luoma öppnade kyrkomötet i Åbo på tisdag morgon. I sitt öppningstal efterlyste Luoma en konstruktiv syn på nationalism. 7.5.2019 kl. 13:26
Vid Snoan.

retreat. Tyst retreat. Hur fungerar det? Vad gör man hela dagarna? Ska vi faktiskt vara tysta i nästan två dygn? Får jag alls ha min telefon? Nyfikenheten ledde en retreat-nybörjare till Snoan. 6.5.2019 kl. 11:21
Påve Franciskus anklagas för heresi i ett 20 sidor långt brev.

påven. En grupp katolska intellektuella anklagar påven för heresi, alltså irrlärighet. 3.5.2019 kl. 09:02
Orden är viktiga för Ester Miiros; hon skriver för att reflektera och förstå sig själv och bär med sig psalmer och bibelverser.

profilen. Hennes resa gick från en sträng tonårstro till en tid utan kyrkan, tills hon landade i tillit. På vägen har hon mött sorg, kärlek och underbara tillfälligheter. Ester Miiros har kommit till att dörrarna öppnas när tiden är rätt. 24.4.2019 kl. 12:18
Gud är inte småsint, säger Tuija Tiihonen. Man får komma till honom och gnälla även om man inte höll tät kontakt när allt gick bra.

sjukdom. För knappt två år sedan fick Tuija Tiihonen veta att hon lider av obotlig cancer. Sedan dess har hon börjat måla, blogga och be. Gud har inte gjort henne frisk, men Han har gjort henne hel. 18.4.2019 kl. 14:05

Påsktraditioner. Vilka traditioner hör påsken till? Hur kan påskfirande se ut i Esbo, Karleby och Senegal? Vi diskuterade med tre personer. 17.4.2019 kl. 14:20
Att fira påsk tillsammans med familjen känns viktigt för Merete Mazzarella.

Minnen. Påsken är Merete Mazzarellas favorithögtid. Den är både mörker och ljus. Hon minns allt från hemlagad memma till en ensam påsk som tolvåring. Och hon brukade älska påskalamm, men det fick ett abrupt slut. 17.4.2019 kl. 00:00

pressmeddelande. Styrelsen för Fontana Media meddelar idag att May Wikström avgår som företagets vd och chefredaktör för Kyrkpressen. 15.4.2019 kl. 12:19

sammanslagning. Domkapitlet föreslår nu att de tre församlingarna i Pedersöre ska bli en medan Jakobstads svenska församling fortsätter självständigt som tidigare. 11.4.2019 kl. 16:05
Bo-Göran Åstrand är ny Biskop i Borgå stift.

biskopsval . Det blev Bo-Göran Åstrand som segrade i biskopsvalets andra omgång. Han fick 309 röster och motkandidaten Sixten Ekstrand fick 265 röster. 10.4.2019 kl. 14:09
Glada miner inför biskopsvalets andra omgång.

biskopsval. Snart klarnar det om det är Bo-Göran Åstrand eller Sixten Ekstrand som blir nästa biskop i Borgå stift. 10.4.2019 kl. 12:58
Dagens styrkeövning är knäböj. Ralf Bergholm har lastat vikter på skivstången.

reportage. Kan det vara diakoni att svettas och lyfta vikter? Ja, tycker Heidi Salminen i Vanda svenska församling. Församlingen ser till människan som en helhet och kompletterar mathjälp och själavård med knäböj och axelpressar. 10.4.2019 kl. 09:00
Mia Bäck är kyrkoherde i Åbo svenska församling.

kyrkoherde. Mia Bäck är kyrkoherde och gift med Anna. Ibland måste hon gå in i sammanhang där hon vet att det finns människor som tycker att hennes familj – det finaste Gud gett henne – är ”avskyvärd”. 4.4.2019 kl. 13:36
Ulla-Maj Wideroos

förtroendevald. När Ulla-Maj Wideroos inte ställde upp i riksdagsvalet för fyra år sedan ville hon i stället engagera sig i lokalsamhället i Närpes. Men att det engagemanget skulle vara i församlingen hade hon inte tänkt. 3.4.2019 kl. 07:00

När saker är svåra att greppa kan humorn ha en viktig uppgift, anser Alfred Backa.

KOMIKER. Komikern och författaren Alfred Backa räds inte utmaningar. När han fick frågan om han vill underhålla Borgå stifts alla präster med en show blev svaret naturligtvis ja. 10.11.2022 kl. 16:08
Krångligt att sålla fram "våra viktigaste psalmer", ansåg kyrkomötet.

psalmbok. Nej, kyrkan ska inte slå fast vilka psalmer som hör till finländsk allmänbildning. Kyrkomötet i Åbo röstade ner initiativet direkt. 9.11.2022 kl. 16:33
Förhandsröstningen avslutas lördagen den 12 november.

FÖRSAMLINGSVAL. Igår började förhandsröstningen i församlingsvalet. Valdagen är den 20 november. 9.11.2022 kl. 12:21
Hedvig Långbacka har jobbat med radioandakter i sexton år.

radio. – Radions styrka är att berätta sådant människor inte visste de vill veta, säger Hedvig Långbacka. 22.11.2022 kl. 09:00
Regissören Klaus Härö säger att vi lever i en tid där vi är tvungna att lära oss tacksamhet.

film. Kyrkpressen har mött regissören Klaus Härö i en pratstund om åldrande, kärlek och hur man ska lyckas balansera mellan bitterhet och tacksamhet. I höst är han aktuell med filmen My Sailor, My Love. 9.11.2022 kl. 09:00