Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

De heliga platserna tillhör oss alla

Modernitet.

Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende.

18.3.2020 kl. 12:43

– Man kan gnälla över moderniteten, men då glömmer man den enorma frihet som den fört med sig.

Mikael Kurkiala har skrivit boken När själen går i exil – Modernitet, teknologi och det heliga där han bland annat undersöker vad moderniteten har gjort med det samhälle vi lever i. Hans slutsats är att moderniteten har gjort oss både friare och mer hemlösa.

Hemlösheten handlar om att vi rycks upp från det som han kallar våra lokala livsvärldar och att vi blir ganska utbytbara jämfört med hur det är att leva i mindre samhällen.

– Vi tänker oss allt mer att världen hålls samman av mekaniska naturlagar och att det är människan som är den som skapar mening. Den här tankemodellen gör människor till gudar – och vi är inte särskilt bra på att vara det.

Kurkiala föddes i Sverige men flyttade till Finland som spädbarn och har vuxit upp bland annat i Helsingfors och Jakobstad.

– I Jakobstad hittade jag hemkänslan. Jag studerade i Vasa fram till 1984 när jag flyttade till Sverige för att studera kulturantropologi, som då inte fanns att läsa i Finland.

Kulturantropologi är läran om människan som kulturell varelse. Kurkiala säger att en del av hans modernitetskritik bottnar i att han genom att han är kulturantropolog har sett vad som gått förlorat genom modernitetens intåg.

– I dag tillmäter man individens valfrihet en alldeles för stor roll. Vi glömmer att vi redan från början är begränsade av det samhälle vi föds in i. Vi är beroende av en teknologi som vi egentligen inte har någon möjlighet att välja bort.

Kan man göra motstånd, eller finns det inga alternativ till att dras med på gott och ont?

– Fastan är ett exempel på motstånd. Genom att fasta tar man aktivt kontroll över sin konsumtion. Fastan lär oss skilja mellan vad som är melodi i livet och vad som är bakgrundsbrus.

Moderniteten och informationssamhället är inget vi kan skaka av oss, men som all ny teknik behöver den bemästras. Kurkiala jämför med tiden när de första bilarna kom och vi varken hade hastighetsbegränsningar eller säkerhetsbälten.

– Vi behöver nog någon form av säkerhetsbälten också i informationssamhället. Vi ser redan nu att unga är kritiska mot sociala medier.

Vi har redan en plats

Den världsvida klimatrörelsen ger honom hopp, och han tror att den också kan vara en motrörelse i en tillvaro där vi lever allt för mycket på informationssamhällets villkor. Men kyrkan har också potential att bidra till motståndsrörelsen.

– Det kristna budskapet om en villkorslös kärlek från Gud riktad till människan är ett radikalt budskap. Samhällets budskap är att vi måste prestera tillräckligt för att bli godkända, men det kristna exemplet visar oss att vi redan har en plats.

Kyrkans förkunnelse handar inte bara om ord utan också om icke-verbal förkunnelse.

– I den ingår musik, dofter och liturgi. Styrkan ligger i att den tar hela människan i anspråk.

Han tycker att de kristna berättelserna är väldigt starka.

– Jesus arbetade egentligen helt och hållet genom konkreta handlingar och berättelser, inte genom teorier. Med olika liknelser som han ger till människorna inbjuder han dem till att tänka kreativt kring sina liv.

Sökandet efter ett existentiellt språk

Att religionen tillhör alla och inte enbart dem som bekänner sig som troende är något som han flera gånger återkommer till i boken.

– Det där är viktigt för mig. Jag kommer inte från en kristen familj och jag har aldrig haft en frälsningsupplevelse på ett konfirmationsläger. Men jag har hela mitt liv saknat ett existentiellt språk.

Han upplevde att den religiösa världen var stängd för honom. Kyrkan och de kristna traditionerna tillhörde de andra, inte honom.

– Jag var en långhårig miljökämpe långt till vänster. Men genom livet har jag graviterat mot kyrkorummet, tagit mig in i det och till nattvarden.

I boken finns ett kapitel som handlar om hans resa till faderns dödsbädd i Vasa. Efter döden samlas de närmaste i kapellet runt faderns döda kropp. De sjunger psalmen Härlig är jorden, och efteråt läser Mikael Kurkiala välsignelsen.

– Där kände jag att välsignelsens ord inte längre tillhör de andra utan även mig.

Det gjorde honom förvånad. Han hade alltid trott att han måste kvala in för att få rätt till orden.

– Men kyrkan och de heliga platserna tillhör oss, vi kan stiga in där med det bagage vi har med oss. När Notre Dame stod i brand samlades Parisbor spontant på gator och torg för att sjunga hymner till katedralen.

Han kallar böner, psalmer och liturgi för existentiella resurser.

– Då och då hamnar vi i en situation där vi trevar efter ett gemensamt språk för något som inte går att uttrycka i ord. Det är svårt att uttrycka det här behovet utan det existentiella språket, det blir lätt platt.

Hur ska kyrkan nå ut till dem som kanske behöver den utan att förstå att de gör det?

– Det första är att kyrkan ska göra det som kyrkan ska göra, och göra det bra. Ha gudstjänster och fira mässa. Kyrkan måste bottna i en större tillit, det är inte vi själva som måste bära den hela vägen. Vi bärs av något större, vi behöver inte jaga efter uppmärksamhet.

– I Sverige är vi nog på väg i en riktning där kyrkan kommer att tappa mark den närmaste framtiden. men jag hoppas att kyrkan kommer att finnas kvar som en varm glöd som kan flamma upp. Jag tror att vi kommer att behöva den.

Erika Rönngård



Säg din åsikt!

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54

I Esbo som med närmare 15 000 medlemmar är landets största svenska församling – blir det inget församlingsval i höst.

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32
Hanna Jensen har skrivit två böcker om minnessjukdomar, en om sin pappa och en om sin mamma. – Efter första boken tänkte jag att jag aldrig mer ska skriva om ämnet, men jag kände att jag hade något att säga som kunde hjälpa andra.

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15
Teemu Laajasalo och Irja Askola.

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09
Julie Yu-Wen Chen har som Taiwanfödd professor en knepig sits att leda ett Beijingfinansierat institut vid Helsingfors universitet.

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37
Karl XI:s kyrkolag var stomme för kyrkan i Finland till mitten av 1870-talet. I dag stadgar Kyrkoordningen sedan 1994 om ett synodalmöte som ska hållas vart sjätte år.

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16