"De som kommer är glada till kaféet, och vi kan förgylla deras dag"

pargas.

VÄSTÅBOLAND. Kaféet förgyller dagen i Pargas. – Jag får en jätteboost av energi av att ordna vårt kafé.

17.3.2020 kl. 08:30

Det började egentligen med en Cable-kurs, som hade som mål att samla frivilliga i Borgå stift och hjälpa dem hitta sina styrkor och intressen. I Pargas deltog ett tiotal personer, och de fick en idé: Även om du kanske har pengar så kostar det en hel del att gå ut och dricka en kopp kaffe – och har du inte pengar är det omöjligt.

– Så vi tänkte: Vad kan vi göra? berättar Monica Hedström-Järvinen, en av de frivilliga som sedan ett par år varit med och arrangerat församlingens gemenskapskafé ”Tillsammans – Yhdessä”.

Till en början var kaféet ett samarbete med stadens socialsektor och de båda församlingarna i Pargas. Men i höst flyttade det till församlingshemmet i Pargas, och hålls i församlingarnas regi. Det har betytt att utrymmet är större och gästerna fler.

– För var vi tio–femton, nu är vi mellan tjugo och trettiofem personer. När gästerna kommer står bordet dukat och de som kommer tycker det är trevligt att själva få plocka det de vill ha på sina smörgåsar.

Tänk om allt skulle kastas!

Den mat som serveras kommer från tre av ortens mataffärer, som ger av sitt matsvinn. De som kommer till kaféet får kaffe, smörgås och oftast också kaffebröd, och dessutom får de plocka med sig varor hem.

– Samarbetet med affärerna har fungerat jättebra. När jag ser på allt som står framme tänker jag: Tänk om allt det här skulle kastas i soporna! När vi har ett bord fullt med bröd och grönsaker och mjölkprodukter, och ett kylskåp fullt med varor.

Gästerna är alla slags människor, ungefär hälften talar finska och andra hälften svenska. Kaféet är inte riktat till någon speciell grupp.

Vad har det betytt för dig själv att vara med och organisera kaféet?

– För mig betyder det väldigt mycket. Klart att det tar energi också, när matvarorna ska hämtas från affärerna, allt ska plockas fram och sedan delas ut. Och man måste vara lite sträng ibland så det räcker åt alla. Men jag får en jätteboost av energi. Jess! Vi kan hjälpa, de som kommer är glada och nöjda, vi förgyller den dagen och kanske dagen därpå. När de som kommer får mat och bröd i kassen klarar de sig åtminstone den veckan till slut. Det ger en också positiv känsla av att vi på vårt sätt minskar på matsvinnet.

När de startade hade de några motton.

– Vi sa: Det här ska inte ta slut efter en termin, det ska vara låg tröskel och alla ska bli sedda. Det är många som behöver det.

Kaféet har inget andligt program, men pastorskansliet ligger precis intill och ofta är det någon präst som sticker sig in för att prata med folk.

– Alltid är det någon som då och då rycker en anställd i ärmen och står och pratar. Jag tror att det är mycket lättare att närma sig prästen på kaféet än att gå till pastorskansliet, säger Monica Hedström-Järvinen.

Text: Sofia Torvalds



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13