Diakonin hjälper den som är ensam eller behöver prata om och få hjälp med sina problem.

Diakonin hjälper i stort och smått

diakoni.

Diankoniarbetarna hjälper där det behövs. Ibland genom att lyssna, ibland genom att ge mathjälp,
följa med till FPA eller hälsa på den som ligger på sjukhus.

11.3.2020 kl. 00:01

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling och hennes arbete handlar om att hjälpa människor.

Ofta börjar hjälpen genom ett samtal.

– Man behöver inte ha stora problem, ibland kan det handla om att man vill prata med någon om det som tynger ens hjärta.

Vem som helst kan vända sig till diakonin och man behöver inte höra till kyrkan.

Mötet med diakonen kan också leda till att man får konkret hjälp med problem i sitt liv.

– Vi gör en check up hos oss först, funderar på om vi kan hjälpa genom diakonin eller om vi kan hänvisa personen vidare. Jag kan hjälpa genom att ta reda på vart hen ska vända sig och vid behov följa med, till exempel till FPA.

Ensamhet och ekonomi

Det finns vissa situationer som hon möter oftare än andra. Till dem hör personer som har det ekonomiskt svårt.

– Det kan handla om unga som inte får stadigvarande jobb på heltid och har så liten lön att den knappt räcker till mat och hyra.

Riitakorpi möter också många ensamförsörjande föräldrar, oftast mammor men också pappor.

– När barnen är riktigt små brukar situationen vara hanterlig, men när de börjar skolan och kommer upp i tonåren blir kraven på unga allt större. Man ska ha mobiltelefon och delta i fritidsintressen som kräver dyr utrustning.

Carita Riitakorpi är diakoniarbetare i Matteus församling. Foto: Erika Rönngård

Diakonin har till exempel gett mathjälp till personer med ekonomiska problem.

– Då kan de betala räkningarna i stället för att köpa mat.

Diakonin kan också hänvisa till församlingens ekonomiska rådgivning där man kan få hjälp med att se över sin ekonomiska situation i grunden.

Carita Riitakorpi möter många människor som är sjuka eller som inte kommer in i arbetslivet igen efter en långvarig sjukskrivning.

Ofta handlar det också om äldre, ensamma människor.

– Vi har pigga pensionärer som är med i församlingens program, men de som blir bortglömda är de som är äldre och kanske inte har barn eller släktingar.

Diakoniarbetarna kan besöka den som är intagen på sjukhus, men Riitakorpi säger att sekretessbestämmelserna kan göra det svårt att få reda på var personen som behöver besök finns.

Diakonin är grundläggande för kyrkan.

– Utan diakonin finns kyrkan inte, för kyrkan kan inte existera utan att tänka på sin nästa. Vi behöver bara tänka på hur Jesus uppmaade oss att ta hand om den som är hungrig eller utan kläder.

Hon påminner om att man inte behöver vara diakoniarbetare för att kunna hjälpa någon annan.

– Älska din nästa.

Diakoni på svenska i Helsingfors

Matteus församling: Diakoniarbetarna Carita Riitakorpi (carita.riitakorpi[at]evl.fi) tel. 09-2340 7328 / 050-380 3986 och Mari Johnson (mari.johnson[at]evl.fi).

Johannes församling:
Diakoniarbetarna Karin Salenius (karin.salenius[at]evl.fi) tel. 050-380 0867, Gunvor Frände (gunvor.frande[at]evl.fi) tel. 050 380 1872 och Nenne Lappalainen (nenne.lappalainen[at]evl.fi) tel. 050 469 8127.
Petrus församling:
Diakoniarbetarna Gunilla Riska (gunilla.riska[at]evl.fi) telefonmottagning vardagar kl 9-10 tel. 050-576 8643, 09-2340 7125 och Bodil Sandell (bodil.sandell[at]evl.fi) vardagar kl 8-9 tel. 050-380 3925, 09-2340 7227.

Erika Rönngård



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24