I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

Minska modeutsläppen

ekofasta.

Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben.

26.2.2020 kl. 00:01

Marthaförbundets ekorådgivare Anita Storm säger att den största anledningen till klädindustrins höga miljöpåverkan är att den kräver stora mängder resurser.

– Vi har ökat vår klädkonsumtion oerhört mycket.

Snabbmodet bidrar också till det här eftersom det stora antalet nya kollektioner också slukar resurser.

– Kläderna reser ofta mer innan de hamnar i våra shoppingkassar än när vi har dem på oss. Ofta kan det vara så att bomullen odlas i ett land, färgas i ett annat, sys upp till plagg i ett land och kanske skickas vidare till ytterligare ett land för att få dragkedjor och knappar.

Produktionen av kläder flyttar till de länder där det är billigast att producera dem. Det här är problematiskt inte bara med tanke på de långa transporterna, utan också på grund av att produktionsländerna inte har samma lagstiftning som vi. Frånvaron av stränga miljö- och arbetsskyddslagar leder till att den lokala miljön och de människor som arbetar med att tillverka kläderna saknar skydd.

– Det handlar också om produktionen av textilierna. Bomullen växer på torra platser vilket betyder att bomullskläderna tar av andra människors dricksvatten.

Vi försöker köpa lycka

Storm säger att vi kunde odla lin och fiberhampa i Finland, men att odlingen inte är lönsam eftersom vi inte är beredd att betala vad det kostar.

Kläderna säljs på en global marknad, vilket betyder att vi som köper de billiga kläderna bidrar till att upprätthålla systemet.

– Vi stirrar oss blinda på priset, men vi borde fundera på priset per användning. Sånt vi verkligen använder varje dag borde få kosta en del.

Storm säger också att många använder shopping som belöning eller för att pigga upp sig själva.

– Många försöker köpa lycka genom att shoppa en tröja, men lyckoruset när man köper en ny tröja varar i fem minuter.

Anita Storm är ekorådgivare på Marthaförbundet. Foto: Karin Lindroos

Vad ska man då göra om man vill styra sin klädkonsumtion i en mera hållbar riktning?
– Det första är att man ska tänka över vilka kläder man verkligen behöver – inte bara utgå från begär utan från vad man verkligen har användning för. Försök köpa kläder som är hållbara och undvik slit och släng.

För att få en fingervisning om kvaliteten på ett plagg tipsar Anita Storm om att man kan vända det ut och in och granska sömmarna.

– Är plagget väl sytt är kvaliteten ofta bättre, har man satsat på sömmarna har man också oftast satsat på tyget.

Den hållbaraste garderoben är också den man redan har. Reparera det som gått sönder eller lämna in plaggen till reparation.

– Det är ett klimatsmart drag att förlänga plaggens livslängd. Ju mer vi använder ett plagg, desto bättre.

Längtar du ändå efter att få något nytt och spännande i din garderob? Då kan lösningen vara att gå på klädbytardag.

– Det är bättre att cirkulera det som redan finns än att producera nytt. Ett plagg som tvättats några gånger innehåller också mindre kemikalier.

Någon annan kan få upp ögonen för plagget som du aldrig riktigt trivdes i – kanske blir det någons nya favorit?

Klädbytardag på Ode i Helsingfors 9.3

  • Som en del av årets Ekofasta ordnar Helsingfors församlingar i samarbete med Fida, Marthaförbundet och centrumbiblioteket Ode en klädbytardag måndagen den 9 mars. Klädbytardagen arrangeras i Kuben som finns på Odes andra våning. Här hittar du klädbytardagens facebook-event.
  • Inlämning av kläder och accessoarer kl. 17–18.
  • Klädbyte kl. 18–20.
  • Ta med dig högst 10 plagg i gott skick som du tror att någon annan kan ha glädje av. För varje plagg du lämnar in får du en biljett med vilken du sedan kan byta till dig ett annat plagg.
  • Ekofasta är Evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön. År 2020 arrangeras Ekofastan för nionde gången och genomförs som ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen,
  • Finlands svenska Marthaförbund, Finska missionssällskapet och Domkapitlet i Borgå stift. Temat är hållbar klädkonsumtion.
  • Läs mer om ekofasta och hållbar klädkonsumtion på www.ekofasta.fi/

Familjecaféer med klädbytardagar i Ekenäs

  • Både barn- och vuxenkläder.
  • tisdag 10.3 kl. 10–12.30 i Tenala församlingshem/klubbutrymmet
  • onsdag 1.4 kl. 9.30–11.30 i Ekenäs församlingshem/klubbutrymme
  • fredag 3.4 kl. 9.30–11.30 i Österby församlingshem
  • fredag 3.4 kl. 10–12 i Snappertuna prästgård
Erika Rönngård



Stiftsdekanen ansvarar för stiftets personalutbildning. Arbetsrummet finns i domkapitelshuset i Borgå. 
FOTO: KP-ARKIV/christa mickelsson

Kaplan Magnus Riska kommer att söka tjänsten som stiftsdekan, kyrkoherde Anders Laxell och domprosten Mats Lindgård överväger. 20.6.2013 kl. 15:00
De bägge missionärerna i mitten på bilden kommer inte att arbeta med församlingsuppgifter i Kambodja utan vara direkt underställda FMS. FOTO: May Wikström

Missionärsparet som lever i registrerat parförhållande får inga uppgifter i kyrkan i Kambodja. De kommer att arbeta med biståndsarbete direkt underställda FMS. 20.6.2013 kl. 09:00
urgamla pelare från romartempel på Forum delar in kyrkorummet i tre skepp. FOTO: COLOURBOX

Kyrkpressens kyrkbongare är i farten igen – den här gången har hon rest till Rom. I vår nya artikelserie presenteras en rad kyrkor från 300 till 500-talet. 16.6.2013 kl. 12:00
Illustration: Malin Aho

Hur ska vi i dag som moderna människor förstå berättelsen om Adam och Eva och syndafallet i Bibeln? Hur går arvsynden ihop med evolutionsläran? Vi ställde frågorna till Eva-Lotta Grantén som forskar i nutida luthersk teologi och etik. 15.6.2013 kl. 12:00
Sommarjobbarnas uppgifter på kyrkogården är bland annat att kratta gångarna och klippa gräs. FOTO: Johan Myrskog

I Ingå har man medvetet satsat på församlingens egna ungdomar då man anställt sommarjobbare. Den första dagen på jobbet är stekhet och intensiv. 14.6.2013 kl. 15:18
Tor Löjtlin tar också hand om gravgården i Ingå så ofta han kan. FOTO: Johan Myrskog

Tor Löjtlin brinner för Ingå kyrka och att arbeta med praktiska saker. Han jobbar inte längre som vaktmästare men det hindrar honom inte från att hoppa in då och då. Ingen känner till Ingå kyrka lika bra som han. 14.6.2013 kl. 09:47
Jeppe Karlsson och Maria Lundström skulle gärna läsa fler texter av unga finlandssvenska dramatiker. I februari har Kaj Korkea-ahos roman Gräset är mörkare på andra sidan premiär på Viirus. FOTO: Sofia Torvalds

På scenen får både himlen och helvetet rum. En teaterbiljett är dyrare än en biobiljett, men för priset kan man i bästa fall köpa sig en existentiell upplevelse och en stor dos kollektiv beröring. 13.6.2013 kl. 15:18
Markus Saarinen har trivts i Sideby prästgård, men den har känts stor för en ensam präst. Nu ska Sideby prästgård säljas. FOTO: JOHAN EKLÖF

Både präster och lekmän känner att prästers boendeskyldighet är ett system som hör det förgångna till. I Svenskfinland verkar två prästgårdar till nu förlora sin präst: den i Sideby och den i Saltvik. 13.6.2013 kl. 09:45

Finska Missionssällskapets årsfest avslutades med historisk missionärsvälsignelse. 9.6.2013 kl. 16:16
Marianne Sundroos och Antti Kuokkanen planerar sommarens storsatsning: En kyrkoopera i Kimiti Kyrka. FOTO: KP-arkiv

De som vill uppleva annorlunda musik i kyrkorummet ska i sommar styra stegen mot Kimitoön. Här kommer både opera och folkvisor att eka mellan stenpelarna. 9.6.2013 kl. 12:00
Från vänster Johan Storgårds, Maria Sundblom Lindberg och Ralf Saxén som tog initiativet till en skrivargrupp för män. FOTO: Tomas von Martens

En skrivargrupp för män i församlingens regi gav viktiga insikter berättar två av deltagarna. Initiativet till att starta skrivargruppen kom från en av männen. 8.6.2013 kl. 15:00
Illustration: Malin Aho

Kan människan uppleva Gud? De flesta kristna är överens om att det är möjligt. Det finns otaliga berättelser om en känsla av närvaro eller direkta uppenbarelser av det gudomliga. C.S. Lewis mötte Glädjen, men det gjorde också Karl Ove Knausgård. 8.6.2013 kl. 12:00
Tidningen Sändarens chefredaktör Annika Ahlefelt och Sändarens redaktion besökte Helsingfors i slutet av maj.

Baptistsamfundet, Metodistkyrkan och Missionskyrkan i Sverige har äntligen fått ett namn för sitt gemensamma kyrkosamfund. 7.6.2013 kl. 13:46
Jeanette Ljungars har varit Oravaisbo sedan tonåren. Fjärdsändan är ett av landmärkena i den forna kommunen som numera är en del av Vörå.

Om inte kärleken får styra ledarskapet så styr rädslan.  Rädslan för att någon annan ska göra jobbet bättre än jag. Jeanette Ljungars tror på samarbete, inte konkurrens. Även inom företagsvärlden. 7.6.2013 kl. 10:14
Enligt det förslag som kyrkomötet röstat ja till kliver kyrkoherden ner från ordförandeposten i församlingsrådet. ILLUSTRATION: WILFRED HILDONEN

Kyrkomötet röstade ja till en ändring av församlingsrådstrukturen: kyrkoherden ska inte längre automatiskt vara ordförande. En del tror att det leder till problem. Andra tycker det blir perfekt. 6.6.2013 kl. 09:00

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29
– Ingen orkar om man hela tiden måste vara missnöjd med sig själv, säger Anna Korkman Lopes.

vanor. Nya vanor behöver övas för att sätta sig i hjärnan. De här tipsen gör det lättare att komma igång. 29.12.2020 kl. 17:21
Elefteria Apostolidou är församlingspastor i Borgå svenska domkyrkoförsamling.

Kolumn. "Jag tror mig förstå hur det kändes för folk som avvisade Maria och Josef från sina härbärgen." 17.12.2020 kl. 08:29
Zacharias Topelius i hemmet på Björkudden julen 1897, den sista julen han levde.

Julpsalm. När Zacharias Topelius i oktober
1887 skrev dikten Julvisa hade han sannolikt ingen aning om att han skrivit en av våra mest älskade julpsalmer, Giv mig ej glans. Det är inte ens sagt att Topelius tänkt sig en melodi till den. 21.12.2020 kl. 09:46
– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00