I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

Minska modeutsläppen

ekofasta.

Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben.

26.2.2020 kl. 00:01

Marthaförbundets ekorådgivare Anita Storm säger att den största anledningen till klädindustrins höga miljöpåverkan är att den kräver stora mängder resurser.

– Vi har ökat vår klädkonsumtion oerhört mycket.

Snabbmodet bidrar också till det här eftersom det stora antalet nya kollektioner också slukar resurser.

– Kläderna reser ofta mer innan de hamnar i våra shoppingkassar än när vi har dem på oss. Ofta kan det vara så att bomullen odlas i ett land, färgas i ett annat, sys upp till plagg i ett land och kanske skickas vidare till ytterligare ett land för att få dragkedjor och knappar.

Produktionen av kläder flyttar till de länder där det är billigast att producera dem. Det här är problematiskt inte bara med tanke på de långa transporterna, utan också på grund av att produktionsländerna inte har samma lagstiftning som vi. Frånvaron av stränga miljö- och arbetsskyddslagar leder till att den lokala miljön och de människor som arbetar med att tillverka kläderna saknar skydd.

– Det handlar också om produktionen av textilierna. Bomullen växer på torra platser vilket betyder att bomullskläderna tar av andra människors dricksvatten.

Vi försöker köpa lycka

Storm säger att vi kunde odla lin och fiberhampa i Finland, men att odlingen inte är lönsam eftersom vi inte är beredd att betala vad det kostar.

Kläderna säljs på en global marknad, vilket betyder att vi som köper de billiga kläderna bidrar till att upprätthålla systemet.

– Vi stirrar oss blinda på priset, men vi borde fundera på priset per användning. Sånt vi verkligen använder varje dag borde få kosta en del.

Storm säger också att många använder shopping som belöning eller för att pigga upp sig själva.

– Många försöker köpa lycka genom att shoppa en tröja, men lyckoruset när man köper en ny tröja varar i fem minuter.

Anita Storm är ekorådgivare på Marthaförbundet. Foto: Karin Lindroos

Vad ska man då göra om man vill styra sin klädkonsumtion i en mera hållbar riktning?
– Det första är att man ska tänka över vilka kläder man verkligen behöver – inte bara utgå från begär utan från vad man verkligen har användning för. Försök köpa kläder som är hållbara och undvik slit och släng.

För att få en fingervisning om kvaliteten på ett plagg tipsar Anita Storm om att man kan vända det ut och in och granska sömmarna.

– Är plagget väl sytt är kvaliteten ofta bättre, har man satsat på sömmarna har man också oftast satsat på tyget.

Den hållbaraste garderoben är också den man redan har. Reparera det som gått sönder eller lämna in plaggen till reparation.

– Det är ett klimatsmart drag att förlänga plaggens livslängd. Ju mer vi använder ett plagg, desto bättre.

Längtar du ändå efter att få något nytt och spännande i din garderob? Då kan lösningen vara att gå på klädbytardag.

– Det är bättre att cirkulera det som redan finns än att producera nytt. Ett plagg som tvättats några gånger innehåller också mindre kemikalier.

Någon annan kan få upp ögonen för plagget som du aldrig riktigt trivdes i – kanske blir det någons nya favorit?

Klädbytardag på Ode i Helsingfors 9.3

  • Som en del av årets Ekofasta ordnar Helsingfors församlingar i samarbete med Fida, Marthaförbundet och centrumbiblioteket Ode en klädbytardag måndagen den 9 mars. Klädbytardagen arrangeras i Kuben som finns på Odes andra våning. Här hittar du klädbytardagens facebook-event.
  • Inlämning av kläder och accessoarer kl. 17–18.
  • Klädbyte kl. 18–20.
  • Ta med dig högst 10 plagg i gott skick som du tror att någon annan kan ha glädje av. För varje plagg du lämnar in får du en biljett med vilken du sedan kan byta till dig ett annat plagg.
  • Ekofasta är Evangelisk-lutherska kyrkans fastekampanj som lyfter fram omsorg om miljön. År 2020 arrangeras Ekofastan för nionde gången och genomförs som ett samarbete mellan Kyrkostyrelsen,
  • Finlands svenska Marthaförbund, Finska missionssällskapet och Domkapitlet i Borgå stift. Temat är hållbar klädkonsumtion.
  • Läs mer om ekofasta och hållbar klädkonsumtion på www.ekofasta.fi/

Familjecaféer med klädbytardagar i Ekenäs

  • Både barn- och vuxenkläder.
  • tisdag 10.3 kl. 10–12.30 i Tenala församlingshem/klubbutrymmet
  • onsdag 1.4 kl. 9.30–11.30 i Ekenäs församlingshem/klubbutrymme
  • fredag 3.4 kl. 9.30–11.30 i Österby församlingshem
  • fredag 3.4 kl. 10–12 i Snappertuna prästgård
Erika Rönngård



DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

Inom kyrkans familjerådgivning är efterfrågan större än utbudet.

KYRKANS FAMILJERÅDGIVNING. I Finland upprätthåller kyrkan 37 familjerådgivningscentraler. En av dem finns i Jakobstad. Där minskar finansieringen med hälften samtidigt som efterfrågan på tjänsterna ökar. 10.1.2024 kl. 10:55
Jenni Johansson beundrar stadsdelen Skata och Strengbergsporten som hon ofta passerar.

SÅNGARE. Hon kom från Kajanaland till Jakobstad för att lära sig svenska och studera musik. I Jakobstad blev Jenni Johansson en aktiv kyrkobesökare och -sångare. Nu ska hon delta i årets Voice of Finland. 10.1.2024 kl. 09:48
Daniel Asplund är gift med Heidi, har barnen Noomi, 13, Inez,11, Elin, 7 och ett barn på väg i maj.

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27
Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58