Bob van Rinj har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. Här hjälper han en 25-årig funktionhindrad kvinna och hennes mormor.
Bob van Rinj har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. Här hjälper han en 25-årig funktionhindrad kvinna och hennes mormor.

”Jag är inte rik på pengar, jag är rik på liv”

Thailand.

Bob van Rijn hjälper fattiga i den thailändska djungeln – utan lön. Han missionerar inte, fast han är kristen. – Folk behöver först mat och kläder.

13.2.2020 kl. 12:00

– Det är vinter nu, eller torrperiod, säger Bob van Rijn och rattar sin jeep mot djungeln bort från dom stora motorvägarna i Cha-am som ligger ungefär tre timmar från Bangkok, Thailands huvudstad.

Vinter betyder den här dagen 33 grader. Han har vant sig med hettan och tycker om den. 63-årigen har bott tio år i Thailand.

– När jag var ung drömde jag om att jobba med att hjälpa människor. Och jag drömde också om att jobba i djungeln. Nu har drömmarna gått i uppfyllelse. Det är så vår Gud jobbar.

Bob van Rinj har bott i Thailand i tio år. Han har grundat en stiftelse, Asia Care Foundation. (Foto: Christa Mickelsson)

Han var en vanlig nederländsk man som jobbade med logistik. Sen kom han till tro i medelåldern. Via den evangeliska kyrkan och en vän som hade hjälpt änkor i Thailand, tillhörande folkslaget karen, besökte van Rijn Thailand.

Det var 2006. 2010 sålde han sitt hus i Nederländerna. För pengarna ville han hjälpa fattiga människor. Han grundade en stiftelse, Asia Care Foundation.

– Jag behöver ingen lön, men människor i Nederländerna via min kyrka donerar pengar till bland annat mat till dem som jag hjälper. Jag får också till exempel pengar av tyska ambassaden. Dom tyckte att jag gjorde så bra jobb.

Jeepen, som han behöver för att ta sig fram i djungeln, har han köpt själv.

– Här i Thailand kostade den ungefär 30 000 euro. I Nederländerna skulle den ha kostat 70 000 euro.

Vägarna i djungeln är dåliga. Nu när det är torrperiod är dom hyfsade. Men på sommaren svämmas dom över av regnvatten.

– För några år sen var det massor av översvämningar också på torrperioden i södra Thailand. Människor förlorade allt. Jag var där och hjälpte ad hoc. Jag köpte till exempel skoluniformer till 70 barn. Jag tycker om att hjälpa så.

Han missionerar inte.

– Folk behöver först mat och kläder.

Vi närmar oss djungeln. På dom asfalterade vägarna ligger det massor av elefantbajs. Vi svänger av till en smal väg som ska tas oss till en liten bibelskola, driven av karen-folket, mitt i djungeln.

Karen är ett etnisk folkslag som lever i Burma och Thailand. Huvuddelen har sin hemvist i Burma där deras antal uppgår till 9 miljoner människor. Cirka 400 000 lever i Thailand. En liten del av dom är kristna, tack vare amerikanska missionärer som kom och vittnade för nästan 200 år sen.

Bob van Rijn kommer med ris hit en gång i månaden.

– Bibelskolan för sedan ut mat till dom fattiga.

Vi hoppar i jeepen, för vi ska längre in på den lilla buckliga vägen.

– Jag hjälper en 25-årig kvinna och hennes mormor. Flickan är gravt handikappad, och jag kommer med blöjor till henne en gång i månaden.

Mormorn tar emot oss och van Rijn och hon byter några ord på thailändska. Flickan, som heter Ais, blir märkbart glad han stiger in i det rum som hon ligger i.

– Sawadee kaa! hälsar han och sätter sig på sängen.

Ais har fått rullstolarna av en stiftelse som reparerar gamla rullstolar och ger dom åt fattiga. Foto: Christa Mickelsson

Vi hoppar in i bilen igen. Nästa anhalt: ett barnhem med tjugofem karenbarn. Följande anhalt: En familj som har en tvåårig flicka som har blivit blind och döv av vattenskalle.

Det börjar skymma, och snart syns den stora fullmånen på himlen. Vi kör längs vägen hem. Bob van Rijn är en lycklig man.

– Jag är inte rik på pengar, jag är rik på liv.

Men han har bara ett bekymmer.

– Jag borde snart pensionera mig. Jag är frisk, men man vet inte hur länge. Jag måste ha backup snart. Det är mitt enda problem.

Christa Mickelsson



Tua och Frank Mäenpää säger att deras relation idag bygger på att de aktivt arbetade med att förlåta och bygga 
ny tillit.

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37
Patricia Högnabba har en förmåga att lyfta fram unga och inspirera dem, heter det i motiveringarna till utmärkelsen.

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29
– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat, säger ekobonden Mats Björklund.

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53
Charlotte Steffansson-Myrskog är hemma med dottern Alice, 8 månader, i höst. Hennes favoritplats i stan är Gammelstaden.

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30
Björn Wallén har varit direktor på Lärkkulla sedan början av april 2014. Han var också lärare och utbildningschef på Lärkkulla under åren 1986-1998.

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01
Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00