Det hela började hösten 2018 då Karl-Erik och Ulla-Brita Wikström bokade en fem veckors vistelse i Nerja 70 kilometer öster om Malaga. Då det handlade om så pass lång tid ville de ha någon sorts församlingsliv under tiden. Karl-Erik fick kontakt med svenska kyrkan i Fuengirola.
– De vill väldigt gärna att vi skulle bli medlemmar i församlingen, vilket vi också blev. De bjöd oss också in att hjälpa till. Jag berättade att vi brukar vara kyrkvärdar i Nykarleby och att jag sjunger solo ibland, säger han.
Redan den först resan fick han både sjunga solo och läsa texterna. Och de fick mersmak av kyrkan. Innan de återvände hem meddelade de att de kommer tillbaka om ett år som volontärer.
– Vi mötte en väldig värme och det kändes gott att vara där.
Senaste höst återvände de som planerat som volontärer. Två dagar i veckan arbetade de i kyrkans café. Ulla-Brita bakade och Karl-Erik sålde och stekte våfflor.
Cafét var en lågtröskelverksamhet som samlade svenskar i området.
– Det kom alla möjliga typer av svenskar dit. Kyrkoherden och de övriga anställda syntes i cafét varje dag så det var lätt att ta kontakt med dem. Gemenskapen var god. Vi kände oss behövda och uppskattade, säger Ulla-Brita.
I höstas hyrde de en lägenhet i Torreblanca, längs järnvägen mellan Malaga och Fuengirola.
– Vi tycker om att motionera så vi bytte tidigt ut den fyra minuters tågfärden mot en 40 minuters vandring längs strandpromenaden.
De har bokat in fem veckor nästa höst. Med sikte på att vara volontärer, ifall de behövs.
– Att vara volontär berikade resan så pass mycket att vi konstaterade att så bra resa har vi aldrig haft förr, säger Karl-Erik.
Det är uttryckligen kyrkan som drar dem tillbaka till Fuengirola
– Utan gemenskapen där skulle vi välja något annat resemål, säger Ulla-Brita.
Hon nämner också möjligheten att träffa nya människor och få ett meningsfullt avbrott i vardagen som det fina med att vara volontär.
– Man känner att man behövs och gör skillnad för någon annan. Även om man bara bakar, diskar och serverar. Det behöver inte vara märkvärdigare än så.
Kyrkan är en knutpunkt för de många skandinaver som vistas och bor på solkusten. Där ordnas olika typer av kurser, konserter och andra aktiviteter
– Den har mycket social verksamhet, dit kommer också uteliggare. Man kan inte ligga på stranden hela tiden och spriten är billig, säger Karl-Erik.
Kan man tillämpa några av era erfarenheter därifrån i Nykarleby?
– De har andra behov än vad vi har. Men vi kunde bli bättre på några förhållningssätt som till exempel vikten av medlemskapet i kyrkan. Här är det så lätt att lämna den för att man inte vill betala skatt. Där bygger verksamheten på medlemmarna och på närheten till dem. Kyrkan finns för folk mitt i livet och mitt i semestern. Vi kunde också som lekmän bli bättre på att finnas till hands för vår nästa och inte bara räkna med att de anställda gör allt, säger Ulla-Brita.