Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

Tänk om kyrkan sa: Du ska inte avguda ditt äktenskap

doktorsavhandling.

Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

16.1.2020 kl. 10:51

Emma Audas dedikerar sin doktorsavhandling till kyrkan. Hon vill visa att det finns andra sätt att närma sig äktenskapsfrågan teologiskt än de vanligaste argumenten, som nu lett till låsta positioner i den utdragna diskussionen om huruvida kyrkan ska viga samkönade par eller inte.
– Ett problem med diskussionen idag är att de mest högljudda rösterna antingen kallar sig konservativa eller liberala. I båda grupperna finns det folk som säger att frågan är enkel. Min utgångspunkt är att frågan inte kan vara enkel, då skulle vi inte sitta här idag.

Vad hon vill säga är att bra äktenskapsteologi inte kan vara konservativ eller liberal. Så fort vi identifierar oss som konservativa eller liberala kommer vi att säga saker för att stärka vår grupptillhörighet.
– Men vår grupptillhörighet ska vara att vi är kristna. Om vi i stället tar ett kyrkocentrerat perspektiv, då ställer vi oss mitt i dopets vatten, och med de glasögonen på oss kan vi se helt nya saker och hitta helt nya svar.

Men sin avhandling, Det heliga äktenskapet, vill hon bjuda in till samtal och utmana mycket av det vi tror oss veta om äktenskapet.
– Vad kyrkan har för äktenskapssyn är en helt annan fråga än vad kyrkan säger om ett visst sexuellt uttryck. Vi behöver ställa stora frågor om varför kyrkan välsignar äktenskap och tycker att äktenskap är en bra sak, varför äktenskapet är något som får oss att växa som kristna.

Hon har fått många aha-upplevelser på vägen. Man brukar säga att män och kvinnor kompletterar varandra, och att detta är en traditionell kristen syn på människan. Men den tanken är i själva verket modern, och talet om att könen kompletterar varandra dyker upp i äktenskapsteologin först under 1900-talet.
– Många tänker att det kyrkan idag säger om förbundet mellan en man och en kvinna skulle vara väldigt enkelt: så här har kyrkan alltid sagt, det här är kyrkans lära. Men de facto har äktenskapet alltid varit ett samspel mellan kyrkans lära och olika influenser från samhället och andra kyrkor.

Audas har koncentrerat sig på tre stora teman: kärlek, kön och familj. Hon har velat studera äktenskapet ur ett kyrkocentrerat perspektiv och fråga sig vilka konsekvenser det får att kyrkan i någon mening är kallad att utmana sin omvärld. Vad är ett kristet äktenskap? Vad är det kyrkan säger om äktenskap som ingen annan säger?
– Nu har den stora frågan blivit om kyrkan ska viga samkönade par eller inte. Men jag menar att kyrkan – till skillnad från andra – skulle kunna säga: Du ska inte avguda ditt äktenskap. Du ska inte tro att det är där din lycka garanteras, du ska inte tro att det är där din yttersta trygghet eller din primära identitet finns. Den finns i relation till Gud.

Ta första Korinthierbrevets trettonde kapitel, Kärlekens lov, som ofta läses vid bröllop.
– Det är inget fel med det så länge man minns att det här är skrivet till en församlingsgemenskap om hur kristna ska älska varandra. De här orden kan läsas vid bröllop om man placerar in äktenskapet i kyrkans gemenskap. Här i församlingen ska jag formas till att lära mig kärlek, och äktenskapet är ett sätt att formas till att bli bättre på att älska och att se mina egna brister.

Hon menar att kyrkan ofta faller i gropen av själv predika en alldeles för romantisk kärlekssyn.
– Där är tvåsamheten väldigt inåtvänd och självcentrerad, och där överför man egenskaper från den kristna Guden till kärleken. Man säger att kärleken självklart är evig och villkorslös och osjälvisk. Sånt som vi har sagt om Gud har vi börjat säga om våra parrelationer.

Men det är inte vår partner som ska ansvara för vår lycka. Det är inte där vi ska ha vår trygghet.
– Det talar tidiga kyrkofäder mycket om. Deras kritik mot äktenskap och familjeliv handlar långt om ett varnande för illusionen om att man kan bli odödlig via sina barn eller att man kan bli tryggad genom sin familj. Det här gör ju att de som inte har en biologisk familj står utan samma skyddsnät. Så kan det inte vara i kyrkan.

Hon skulle önska att kyrkan också vågade säga att äktenskap kan handla om ganska konkreta saker.
– Kanske kyrkan vid vigselsamtalen skulle våga pusha lite och till exempel säga att vi tror på ett delat ekonomiskt ansvar. Kyrkan kunde utmana den romantiska tanken där bara känslor och parförhållande räknas, där det blir lite fult att tala om sådant som pengar innan man ska gifta sig.

En annan fråga som hon tar upp är uppdelningen mellan begärande och tjänande kärlek, och tanken att det på något vis ska gå att skilja åt sexualitet och kärlek också i ett äktenskap.
– Jag tror att många som har erfarenhet av att leva i en parrelation inte har så lätt att säga att det här hör till kärleken och det här hör till sexualiteten. Uppdelningen väcker frågor, och där kommer motsägelser fram. När är ett uttryck ett sexuellt uttryck? Kärleken mellan makar blir ju inte sexuell först i stunden man har sex.

Det har varit en aha-upplevelse för henne själv att inse att det att man känner längtan till sin partner inte är teologiskt irrelevant.
– Längtan och dragningen till en annan människa handlar djupast sett om vår längtan till Gud, lär de gamla kyrkofäderna. Vi kan känna en sund längtan till andra människor så länge vi vet att vår djupaste längtan får sitt svar i Gud.

Hon har också reagerat på det självklara upphöjandet av kärnfamiljen. Familjen relateras ganska sällan till en annan gemenskap, till kyrkans gemenskap.
– Familjen ska liksom leva för sig själv och kyrkan ger råd på avstånd. Målet är inte att vi ska sitta där, en massa lyckliga familjer sida vid sida i kyrkbänken. Om vi tar evangeliets radikalitet på allvar ska familjerna och församlingens gemenskap tjäna varandra. Det betyder att vem som hör ihop med vem blir mindre viktigt. I kyrkan är alla systrar och bröder.

Hon menar att det är viktigt att kyrkan aldrig bidrar till att någon som inte är en del av en kärnfamilj känner sig utanför. Det är en grundläggande trovärdighetsfråga.
– Om en frånskild, en änkling eller en ensamstående inte känner sig hemma i en församling är det ett stort problem.

Sofia Torvalds



Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02
Punsar bönehus

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

Äktenskap. Efter fredagens omröstning blev det tumme ner för ändringarna i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan. 13.5.2023 kl. 20:23
Barn och ungdomar planterar eucalyptus och grevillea i Rukongo, Kenya.

KLIMATFÖRÄNDRING. Från och med i år får varje konfirmand i Vasa svenska församling ett eget träd i Kenya. Skolungdomar i Miriu, Kenya planterade i april 140 trädplantor för årets konfirmander. Trädplantering är ett viktigt och effektivt sätt att bromsa klimatförändringen eftersom träden binder koldioxid ur atmosfären. 11.5.2023 kl. 08:59
Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40
Rune Lindblom bor i Vasa, men är född i Pojo och uppvuxen i Karis.

PRÄSTSKJORTA. Rune Lindblom har upplevt en del obekväma situationer i prästskjorta, både i Jerusalem och här hemma. Och konfirmander har inte varit övertygade om att han är präst över huvudtaget. 5.5.2023 kl. 10:00
Enkäten kan besvaras under tiden 2.5-23.5.

ENKÄT. Biskop Bo-Göran Åstrand har tillsatt en arbetsgrupp för att ta fram en strategi för Borgå stift. Arbetsgruppen har utarbetat en enkät som man kan besvara under tre veckors tid. 3.5.2023 kl. 11:54
Rök och sot finns överallt – men inget värdefullt har skadats.

BRAND. Vi är tacksamma att branden stannade på sakristians sida, kyrksalen i Pernå kyrka är ju ovärderlig, säger Stina Lindgård, kyrkoherde i Agricola svenska församling. 2.5.2023 kl. 14:12

– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00