Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

Alla behöver gemenskap

gemenskap.

Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser.

16.1.2020 kl. 00:01

– Gemenskapen hör till människans biologiska natur. Vi har ett behov av att känna att världen vi lever i är verklig, och att få dela samma upplevelse med andra människor bekräftar det, säger Mikko Lagerspetz, professor i sociologi vid Åbo Akademi.

– Gemenskap kan vara det som uppstår när en grupp människor äter en måltid tillsammans – men det är inte sagt att den gör det. Det avgörande är känslan av att vi möts, att man får vara del av något och får bli sedd, säger Benjamin Sandell, församlingspastor i Petrus församling.

– I kyrkan säger vi ofta att vi hör till samma familj, men sedan sitter vi och tittar varandra i nacken under gudstjänsten. Om vi är Guds familj behöver vi leva ut det i praktiken, säger Sandell.

Som exempel nämner han en av församlingens grupper där en av medlemmarna på grund av en livskris behövde flytta. De andra medlemmarna ställde självmant upp och ordnade flytten åt honom, och mannen fick uppleva deras vilja att hjälpa honom.

Moderniseringen av samhället har enligt Mikko Lagerspetz gjort att vi under många möten med andra människor visar upp oss själva i avgränsade roller.

– På sätt och vis gör det oss friare när vi inte behöver ta hänsyn till annat än det uppdrag som är aktuellt. Men vi betalar ett pris för friheten i och med att den gör oss mer isolerade från andra människor.

Men moderniteten har också gett oss möjligheten att känna gemenskap med fler människor.

– Det finns också dåliga gemenskaper, de som leder till mobbning eller till att man börjar lyssna för mycket på den som säger: det där kommer aldrig att lyckas. En sak som kan motverka detta är att ha bredare nätverk – prata med fler människor, säger Lagerspetz.

Till vänster Benjamin Sandell (foto: Emelie Wikblad) som är församlingspastor i Petrus församling och till höger Mikko Lagerspetz (foto: Else Lagerspetz) som är professor i sociologi vid Åbo Akademi.

Enligt Benjamin Sandell är gemenskap mindre självklart i dag än den var för några generationer sedan när många levde i storfamilj.

– Jag tror att det är något vi tappat och fortfarande längtar efter.

Därför erbjuder Petrus församling inte bara gudstjänstgemenskap utan också hemgrupper som kan vara lite som en utvidgad familj.

Samma upplevelse på olika plats

I dag ingår många i en gemenskap över nätet – kanske med andra som spelar samma spel eller som diskuterar ett gemensamt intresse.

– Gemenskapen på nätet måste alltid bottna i en delad erfarenhet, man känner inte gemenskap bara genom att man kopplas samman av tekniken, säger Lagerspetz.

Han tror ändå att det alltid är något som uteblir i en gemenskap på nätet jämfört med den som uppstår ansikte mot ansikte. Men gränsen är inte solklar. Man kan också känna en gemenskap med människor som till exempel sett samma film som en själv, även om man sett den vid olika tillfällen.

– Det är lätt att känna nostalgi och tänka att precis allt var bättre förr. Men allt var säkert inte bättre förr, och det går hur som helst inte att vända tillbaka till den tiden. Vi måste i stället utgå från den tid vi lever i och se vad som går att återskapa nu.

Benjamin Sandell tror att vi småningom börjar lära oss att vi inte måste klara allt på egen hand.

– När jag ser på dem som är yngre än mig märker jag att sårbarhet har fått ett större värde. Man märker det också på våra superhjältehistorier, det är ingen av dem som har allt på det klara längre utan alla har någon form av inre demoner de kämpar med.

Erika Rönngård



Tua och Frank Mäenpää säger att deras relation idag bygger på att de aktivt arbetade med att förlåta och bygga 
ny tillit.

parrelation. Tua Mäenpääs man Frank hade i flera år varit otrogen mot henne. Idag präglas Frank och Tua Mäenpääs relation av lugn och trygghet, men vägen till ett nytt liv tillsammans har varit lång. 1.10.2020 kl. 10:08
Malena Björkgren är flyktingkoordinator i Åbo svenska församling. Hon vet hur ensam en människa kan vara, och vad kontakt betyder.

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37
Patricia Högnabba har en förmåga att lyfta fram unga och inspirera dem, heter det i motiveringarna till utmärkelsen.

Utmärkelse. Församlingspastorn Patricia Högnabba i Matteus församling i Helsingfors har beviljats Kyrkans förtjänsttecken för barn och ungdomsverksamhet. Priset delades ut idag vid Forum för kyrkans fostran. 30.9.2020 kl. 15:29
– Det är egentligen konstigt att vi inte har en jättestark kristen miljörörelse, för i princip är det ju vårt uppdrag som människor att förvalta det som Gud har skapat, säger ekobonden Mats Björklund.

jordbruk. För Mats Björklund handlar jordbruket om att anpassa sig till vädret och naturen, om att odla det som andra ska äta – och om att förvalta Guds gåvor. 30.9.2020 kl. 11:53
Charlotte Steffansson-Myrskog är hemma med dottern Alice, 8 månader, i höst. Hennes favoritplats i stan är Gammelstaden.

vardagsbön. "Öppna varsamt upp det mina fingrar krampaktigt håller tag om i onödan." 30.9.2020 kl. 10:30
Björn Wallén har varit direktor på Lärkkulla sedan början av april 2014. Han var också lärare och utbildningschef på Lärkkulla under åren 1986-1998.

Lärkkulla. Lärkkulla-stiftelsens direktor Björn Wallén avgår på egen begäran från och med årsskiftet för att övergå till andra arbetsuppdrag. 29.9.2020 kl. 17:01
Vid sidan av musik är navigation och båtliv ett stort intresse för Yngve Svarvar. Han har också byggt några småbåtar.

kvevlax. Över 30 år undervisade han i musik i grundskolan. Men också efter pensioneringen är musiken ett heltidsjobb för Yngve Svarvar. Hans engagemang som kör- och orkesterledare ser inte till församlingsgränser 30.9.2020 kl. 12:40
Mari Valjakka har återvänt till hemtrakterna i Ivalo.

samiska. Mari Valjakka gläds över att som samepräst kunna bidra till att de samiska språken går vidare till en ny generation – något som inte var självklart när hon själv växte upp. 21.9.2020 kl. 13:16
Biskop Bo-Göran Åstrand och Johan Bärlund, professor i nordisk rätt, kommenterar HFD:s beslut för Kyrkpressen.

äktenskapssyn. I dag kom beslutet från Högsta förvaltningsdomstolen – Uleåborgs domkapitel hade rätt att utfärda en varning till präst som vigt ett samkönat par. Rättsväsendet griper inte in för att hjälpa kyrkan fatta beslut om äktenskapssynen – men kyrkan måste enligt biskop Bo-Göran Åstrand bestämma sig snart. 18.9.2020 kl. 16:15

Borgå stift. Se alla nyheter från domkapitlet i Borgå inne i artikeln. 18.9.2020 kl. 12:25
I skogen hittar Nina Lindfors tröst och frid.

diakoni. I många år kunde Nina Lindfors andas ut bara om veckosluten – då kom ingen post, och hon slapp högarna av obetalda räkningar och indrivningsbrev. Utan stöd från församlingens diakoniarbetare Taina Sandberg hade hon inte orkat. De brukar mötas på Ninas favoritplats: i skogen. 17.9.2020 kl. 15:20
Finland har handlat proaktivt, och det är bra, säger Peter Strang, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet.

coronaepidemin. Peter Strangs forskning visar att covid-19-döden var svårast för de unga och starka. Han ger Finland goda poäng för proaktivt handlande då coronaepidemin bröt ut. 16.9.2020 kl. 15:45
Ulrika Hansson är redaktör på Kyrkpressen. Jaktlaget är hennes första bok.

romandebut. En måsinvasion, civil olydnad och lojalitet. Förankrad i hembygdens landskap ställer Ulrika Hanssons debutroman frågan: Vad får man vara tacksam för? 16.9.2020 kl. 18:30
Katarina Gäddnäs har varit präst i två år. 
– Men jag började läsa teologi genast efter gymnasiet med inriktning på att bli sjukhuspräst.

döden. Förr höll man nästan alltid en visning av en död anhörig före begravningen. 15.9.2020 kl. 20:12
Helene Liljeström tycker att citatet vid domkyrkan
är väldigt väl valt. På svenska lyder motsvarande bibelställe: ”Jag skall ge er en framtid och ett hopp.”

hopp. Det är okej att vi oroar oss, men Gud har lovat oss ett hopp och en framtid. De orden tröstar Helene Liljeström som tar över som kyrkoherde i Matteus församling en höst när det är svårt att planera för framtiden. 16.9.2020 kl. 00:01

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00