Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

De skapade skriftspråket för samburu

bibelöversättning.

Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk.

13.1.2020 kl. 11:53

I december var det fest bland samburufolket i de mellersta delarna av Kenya. Då samlades 2 500 personer i staden Maralal för att fira att Nya testamentet utkommit på deras eget språk. Det var en milstolpe både för folket men och för översättarna Magnus och Anna Dahlbacka.

Upplagan på 5 000 exemplar såldes slut på mindre än två timmar

– Det vart helt otroligt. Vi hade begärt att man undantagsvis skulle trycka upp 10 000 exemplar. Men det vågade man inte göra för det hade man aldrig gjort tidigare, säger Magnus Dahlbacka.

Hedersgästen William Ruto, Kenyas vicepresident, rår delvis för åtgången.

–I sitt tal sade han att ingen som vill ha ett NT får gå härifrån och säga att jag inte hade råd att köpa ett. Priset 150 shilling – det motsvarar 1,5 euro – var redan väldigt lågt. Ruto köpte upp hela upplagan för 700 000 shilling och sade att idag kostar NT 10 shilling, alltså 10 cent. Det kan jämföras med att ett ägg kostar 15 cent.

Många som räknade med att de inte skulle ha råd att köpa boken fick plötsligt det. Andra som beställt den på förhand måste nu vänta på den andra upplagan som ska tryckas upp.

– Det är svårt att beskriva hungern och törsten efter Guds ord som folket hade. Det är ett starkt vittnesbörd.

Samma dag på stadens marknad kunde man se försäljare som satt och läste. Upplagan skulle ha sålt slut även om den kostat 150 shilling.

Samtidigt gavs också en ljudinspelning av Nya testamentet ut för dem som inte kan läsa samt en ordbok. Men de hamnade i skymundan i uppståndelsen.

Samburufolket är ungefär lika många som finlandssvenskarna, cirka 300 000. Men de ökar i antal.

– De är ett kusinfolk till massajerna och skillnaderna mellan deras språk är som mellan svenska och norska. Hittills har de läst massaj-översättningen av Bibeln. Men varje vers har problem som gör den svårförstådd, framför allt ord som har olika betydelse.

Dahlbackas har varit utsända av Svenska lutherska Evangeliföreningen från 2004 till 2017 då de flyttade hem till Kronoby. Därifrån fortsätter Magnus att översätta Gamla testamentet.

Arbetet görs inom ramen för Wycliffe Bible Translators och deras underavdelning BTL, Bible Translation and Literacy i Kenya.

– Jag vet inte hur länge det kommer att ta att översätta Gamla testamentet. Projektplanerna görs stegvis. Inom två år ska vi ha Första och Andra Mosebok samt Ruts bok och delar av Psaltaren klara, säger han.

Magnus Dahlbacka är konsult för översättningen och har huvudansvaret för den. Rent konkret kollar han igenom texterna översättarna skrivit och diskuterar dem.

– Framför allt ställer jag frågor om texten för att kolla upp att den inte får en annan betydelse än grundtexten.

Själva översättningsarbetet görs av ett team från olika kyrkosamfund med samburu som modersmål.

– Vi som kommer utifrån kommer vi aldrig upp till deras kunskapsnivå.

Samburu är ett tonalt språk där man skiljer på subjekt och objekt genom tonen på uttalet. Det var en stor utmaning att skilja på betoningen i skriftspråket.

– Det är lite krångligt att översätta Bibeln om man inte vet vem som gör vad. Är det Gud som älskar världen eller världen som älskar Gud? Vi ville markera subjektet med en accent. Men det upplevde folket som att det måste lära sig läsa på nytt. Då markerade vi subjektet med ett kolon framför ordet. Det användes redan av andra stammar i närheten.

De började sitt arbete 2004 i Australien genom att lära sig hur man ska översätta till ett språk som inte är nedskrivet och där man måste själv skriva grammatiken och ljudläran. Anna har ansvarat för utvecklingen av skriftspråket medan Magnus ansvarar för översättningen.

När de kom till Kenya 2005 bosatte de sig i en liten by vid namn Ngilai.

– Där fanns inget telefonnät. Varje gång vi behövde ringa måste vi gå en timme ut i ödemarken till ett träd där det av någon anledning fanns täckning. Av logistiska orsaker flyttade vi därför till Maralal efter ett år.

Året i Ngilai beskriver han som en av de finaste tiderna.

– Det var en enspråkig samburumiljö och ypperlig för oss. Vår enda uppgift var att umgås med människorna där för att lära oss språket. Vi etablerade kontakter och knöt vänskapsband i samhället.

De deltog i byns vardagsliv och fick också vara med om att dra upp en död elefant på sju ton ur floden där alla tog sitt dricksvatten.

Johan Sandberg
Albert Häggblom



Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44
Robert Lemberg är kaplan i Agricola svenska församling.

vikariat. Robert Lemberg kommer att vikariera stiftsdekan Magnus Riska från augusti 2020 till augusti 2022. 21.4.2020 kl. 15:37
Vuxenskriftskolan genomförs som samtal med en präst.

livsfrågor. Det är aldrig för sent att gå skriftskolan, och man behöver inte vara säker på att man vill bli konfirmerad för att börja. Konformationsundervisningen från vuxna utgår från konfirmandens frågor och livssituation. 22.4.2020 kl. 00:01

Göra gott. Coronaviruset kom i vägen för Petrus församlings godhetshelg. I stället uppmuntrar de oss alla att sprida godhet till människor i vår närhet under hela våren. 22.4.2020 kl. 00:01
Henrik Östman och Johanna Häggblom framför bilderna som ska hjälpa konfirmanderna att memorera trosbekännelsen. Häggbloms kollega Ella-Mari Esselström har tecknat bilderna.

Konfirmander. Lägren kan inte ske på distans, säger biskop Bo-Göran Åstrand. 17.4.2020 kl. 12:37
Sommarlägerstämning  i Pieksämäki 2013. Årets läger skjuts nu upp med ett år.

sommarläger. Det blir inget sommarläger i Pieksämäki i år. Det beslöt styrelsen för förbundet Kyrkans Ungdom, KU, i går. 16.4.2020 kl. 16:03
Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt tjänsten som kaplan i Kyrkslätt.

kyrkslätt. Peter Blumenthal, Karl af Hällström och Fred Wilén har sökt den lediga kaplanstjänsten i Kyrkslätts svenska församling. 14.4.2020 kl. 18:04
Therese Almén säger att många sagt till henne att hon är tuff och stark. Det är adjektiv hon inte själv skulle beskriva sig med: – Det handlar om kärlek från min sida. Kärlek till barn. Kärlek till människor överlag, kärlek till livet.

längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00
Mia Anderssén-Löf upplevde en stämningsfull och glad jul i Ramallah medan staden var i blockad. 

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00
Med hjälp av sånger och böcker förmedlar Jonas och Malin Forsblom påskens budskap till barnen Johannes och Emma. 

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16
Frivilliga från Pargas IF får kundens köplista av församlingen, sedan packar de ner varorna och kör dem till rätt adress.

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00