Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.
Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

De skapade skriftspråket för samburu

bibelöversättning.

Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk.

13.1.2020 kl. 11:53

I december var det fest bland samburufolket i de mellersta delarna av Kenya. Då samlades 2 500 personer i staden Maralal för att fira att Nya testamentet utkommit på deras eget språk. Det var en milstolpe både för folket men och för översättarna Magnus och Anna Dahlbacka.

Upplagan på 5 000 exemplar såldes slut på mindre än två timmar

– Det vart helt otroligt. Vi hade begärt att man undantagsvis skulle trycka upp 10 000 exemplar. Men det vågade man inte göra för det hade man aldrig gjort tidigare, säger Magnus Dahlbacka.

Hedersgästen William Ruto, Kenyas vicepresident, rår delvis för åtgången.

–I sitt tal sade han att ingen som vill ha ett NT får gå härifrån och säga att jag inte hade råd att köpa ett. Priset 150 shilling – det motsvarar 1,5 euro – var redan väldigt lågt. Ruto köpte upp hela upplagan för 700 000 shilling och sade att idag kostar NT 10 shilling, alltså 10 cent. Det kan jämföras med att ett ägg kostar 15 cent.

Många som räknade med att de inte skulle ha råd att köpa boken fick plötsligt det. Andra som beställt den på förhand måste nu vänta på den andra upplagan som ska tryckas upp.

– Det är svårt att beskriva hungern och törsten efter Guds ord som folket hade. Det är ett starkt vittnesbörd.

Samma dag på stadens marknad kunde man se försäljare som satt och läste. Upplagan skulle ha sålt slut även om den kostat 150 shilling.

Samtidigt gavs också en ljudinspelning av Nya testamentet ut för dem som inte kan läsa samt en ordbok. Men de hamnade i skymundan i uppståndelsen.

Samburufolket är ungefär lika många som finlandssvenskarna, cirka 300 000. Men de ökar i antal.

– De är ett kusinfolk till massajerna och skillnaderna mellan deras språk är som mellan svenska och norska. Hittills har de läst massaj-översättningen av Bibeln. Men varje vers har problem som gör den svårförstådd, framför allt ord som har olika betydelse.

Dahlbackas har varit utsända av Svenska lutherska Evangeliföreningen från 2004 till 2017 då de flyttade hem till Kronoby. Därifrån fortsätter Magnus att översätta Gamla testamentet.

Arbetet görs inom ramen för Wycliffe Bible Translators och deras underavdelning BTL, Bible Translation and Literacy i Kenya.

– Jag vet inte hur länge det kommer att ta att översätta Gamla testamentet. Projektplanerna görs stegvis. Inom två år ska vi ha Första och Andra Mosebok samt Ruts bok och delar av Psaltaren klara, säger han.

Magnus Dahlbacka är konsult för översättningen och har huvudansvaret för den. Rent konkret kollar han igenom texterna översättarna skrivit och diskuterar dem.

– Framför allt ställer jag frågor om texten för att kolla upp att den inte får en annan betydelse än grundtexten.

Själva översättningsarbetet görs av ett team från olika kyrkosamfund med samburu som modersmål.

– Vi som kommer utifrån kommer vi aldrig upp till deras kunskapsnivå.

Samburu är ett tonalt språk där man skiljer på subjekt och objekt genom tonen på uttalet. Det var en stor utmaning att skilja på betoningen i skriftspråket.

– Det är lite krångligt att översätta Bibeln om man inte vet vem som gör vad. Är det Gud som älskar världen eller världen som älskar Gud? Vi ville markera subjektet med en accent. Men det upplevde folket som att det måste lära sig läsa på nytt. Då markerade vi subjektet med ett kolon framför ordet. Det användes redan av andra stammar i närheten.

De började sitt arbete 2004 i Australien genom att lära sig hur man ska översätta till ett språk som inte är nedskrivet och där man måste själv skriva grammatiken och ljudläran. Anna har ansvarat för utvecklingen av skriftspråket medan Magnus ansvarar för översättningen.

När de kom till Kenya 2005 bosatte de sig i en liten by vid namn Ngilai.

– Där fanns inget telefonnät. Varje gång vi behövde ringa måste vi gå en timme ut i ödemarken till ett träd där det av någon anledning fanns täckning. Av logistiska orsaker flyttade vi därför till Maralal efter ett år.

Året i Ngilai beskriver han som en av de finaste tiderna.

– Det var en enspråkig samburumiljö och ypperlig för oss. Vår enda uppgift var att umgås med människorna där för att lära oss språket. Vi etablerade kontakter och knöt vänskapsband i samhället.

De deltog i byns vardagsliv och fick också vara med om att dra upp en död elefant på sju ton ur floden där alla tog sitt dricksvatten.

Johan Sandberg
Albert Häggblom



I Hawaii jobbar Samuel Snellman bland annat med barn som deltar i efter-skolan-programmet Ulu Pono. Han uppskattar ansvaret och utmaningarna volontärjobbet ger.

frivilligarbete. En nekad studieplats ledde Samuel Snellman till andra sidan jorden och en ny relation med Gud. Nu jobbar han med utsatta människor i surfarnas paradis och drömmer om att berätta om Jesus på nya platser. 5.7.2017 kl. 13:53
De träffades i början av 90-talet. Sirkka-Liisa Kiveläs bakgrund som professor och forskare i geriatrik hjälper henne i vården av minnessjuka Mauri Akkanen.

MINNESSJUKDOM. På hösten 2011 märkte Sirkka-Liisa Kivelä att något inte stod rätt till med hennes man Mauri Akkanen. Han hade svårt att komma ihåg saker och han gick inte som han brukade. 4.7.2017 kl. 15:50

barn och unga. Barnkonsekvensanalysen skulle få kyrkan att lyssna på barnen, men hur väl fungerar den i praktiken? Församlingarna upplever det som viktigt men svårt att genomföra i vardagen. 22.6.2017 kl. 13:00
Hemma i Pyttis har Harriet Sillanpää två hundar och en liten hönsgård.

profilen. Hur stor kan tomheten efter ett lägerområde vara i en familjs hjärta? Stor, säger Harriet Sillanpää, som ordnar midsommarmöten vid sommarstugan för att förvalta det andliga arv som byggts upp på Fiskartorp i Sundom. 20.6.2017 kl. 10:01

bistånd. 2016 fördubblade Kyrkans utlandshjälp antalet projekt med målet att öka tillgången till högklassig utbildning för barn och unga. 20.6.2017 kl. 11:04
"Hundratals år av historia att låsa upp" är Juliana Sfeirs uttryck om jämställdhetsarbetet i den arabisktalande världen.

Kvinnoarbete. En kvinna i Mellanöstern möter både fördomar och juridiska hinder för jämlik behandling. Teveproducenten Juliana Sfeir jobbar för förändring. 15.6.2017 kl. 17:25

politik. Jiska Gröhn vill att Kristdemokraterna tar emot utbrytargruppen "Nytt alternativ". 15.6.2017 kl. 11:26
Albanus väntar på pilgrimernas ankomst från vandringen utanför Sottunga.

pilgrimsvandring. Om två år ska förlängningen av Sankt Olofsleden från Åbo till Trondheim vara klar som certifierad pilgrimsväg. Den första provseglingen av den vattenburna leden St Olav Waterway är nu gjord. 13.6.2017 kl. 11:30

film. Kyrkans mediestiftelse har beviljat produktionsstöd till sammanlagt sjutton projekt i sin vårutdelning. 12.6.2017 kl. 13:26
Leif Salméns bok ”Det orientaliska rummet” innehåller idé- och litteraturhistoriska funderingar.

Bok. Europas kristna har valt kristendom framom mänsklighet, menar Leif Salmén. Svante Lundgren har läst Salméns bok Det orientaliska rummet. 15.6.2017 kl. 08:58

polisutredning. Flera anställda på fastighetskontoret vid Helsingfors kyrkliga samfällighet misstänks för brott. De misstänkta förflyttats från sina uppgifter medan polisutredningen pågår. 12.6.2017 kl. 08:47

kyrkoherdeval. Mikael Forslund, kaplan i Vasa svenska församling, valdes i går till församlingens nya kyrkoherde. Han fick 56,9 procent av rösterna. 11.6.2017 kl. 22:39

Gudsbevis. Det är kanske lite enklare att tro på Gud i början av juni än i gråa november. 1.6.2017 kl. 00:00

sommar. Cirka 260 vägkyrkor från norr till söder öppnar sina dörrar igen till glädje för sommarresenärerna. 9.6.2017 kl. 09:06

litteratur. Patrik Hagman, Sofia Torvalds, Björn Vikström och Amanda Audas-Kass ger ut böcker på Fontana Media till hösten. 5.6.2017 kl. 15:08

– Skjut upp avverkning och skapa blandskogar som gör skogen stresståligare, råder kyrkomötesombudet och skogsforskaren Anna Lintunen.

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00
Doris Ståhl gillar att pyssla med blommor.

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27
- Vi har precis skyddat 14 hektar skog, säger förvaltningsdirektör Anne Jokela i Karleby

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59
– Behovet av bostäder för ukrainare är ofantligt stort, säger diakonichef Katri Valve i Vanda.

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38
– Jag tror inte det är en slump att vi är här. Det finns något för oss alla, säger Elina Sagne-Ollikainen.

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15