Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Maxa glädjen och minimera besvikelsen

Familjejul.

Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg.

19.12.2019 kl. 00:01

Julen. Varför är den så komplicerad? Så härlig och ofta också så utmanande? Varför har vi så stora förväntningar på just den här högtiden?

Jag frågar Maria Sundblom Lindberg, som är präst och familjeterapeut. Hon säger att det är svårt att ge ett enkelt och kort svar på den frågan, allas julutmaningar behöver en egen manual. Men lite kan man kanske generalisera:
– Julen handlar ofta om att öka glädjen så mycket som möjligt och minimera besvikelsen så mycket som möjligt för så många människor som möjligt. Och det är knepigt.

Hur gör man för att lösa den ekvationen?
– En lösning kan vara att man själv stannar upp och verkligen funderar och prioriterar vad som på riktigt är viktigt för en själv – och det ryms bara tre saker på den listan. Sedan delar man sin lista med de andra i familjen, och då blir det tydligt vad alla önskar och behöver, men också var det kan bli krock.

Det som också är utmanande är hur balansen ska vara mellan egna behov och andras behov, mellan den egna familjens önskemål och släktens önskemål.
– För den introverta och för den som inte mår bra kan de sociala kraven kring julen vara motsatsen till vila och glädje. För den sociala kan ensamhet och att inte får vara med sin familj vara jobbigt. I parförhållandet kan behoven krocka, men barnen i en familj är också olika, så kompromiss är julens ledord nummer ett.

Men om julproblematiken är mer smärtsam än logistik och olika behov?
– Psykisk ohälsa, missbruk och bråk tar sällan paus bara för att det är jul, snarare tvärtom. Skilsmässa, sjukdom och död är inte heller on hold bara för att julgubben kommer. Det gör extra ont just på julen, och besvikelser, svartsjuka och avund ligger också ofta under granen när man borde vara som mest lycklig, säger Maria Sundblom Lindberg.

Missbruk och bråk omöjliggör inte julglädje i sig. Om man ändå inte vill eller kan undvika att fira tillsammans kan man försöka få in en tidig julgröt eller julkyrka och en kort glögg i stället för att ens försöka sig på en lång middagssittning.

– Nyfamiljens dubbla uppsättning av släkt och vänner kan lätt bli utmattande och utmanande. Där är det kanske också viktigt att hitta nya former för hur man firar, men det tar tid, för ofta vill ingen i nyfamiljen ge upp sina traditioner. De är kanske det enda som finns kvar när kärnfamiljen är splittrad.

Många som har det jobbigt med jul och familj tycker att det är svårt att svara på folks frågor om julen. Man skäms.
– Då kan man välja att vara ärlig utan att gå in på detaljer, eller också säger man som det är. Om man drar en nödlögn känner man sig ofta ännu mer skamsen efteråt.

Vi vill så gärna få den rad vi önskar i julens bingospel, men verkligheten skapar ofta utmaningar. Illustration: Malin Aho


Varför är julen så viktig för så många?
– Julen har i alla tider brutit mot vardagen och slitet. Ju snabbare ekorrhjulet snurrar, desto större är vårt behov av motsatsen: ljus, musik, mat, kyrka och umgänge. För mig är julen ganska sinnlig, medan min vardag är helt tvärtom, så i december försöker jag hysteriskt få in allt sinnligt, som pepparkaksbak, lucia, konserter och julpyntande. Jag behöver det så desperat, men ofta blir det bara ännu fler stressmoment och inte den njutning jag trodde det skulle vara.

Hon talar om Fanny och Alexander, den svenska storfilmen från 1982 som inleds med ett överdådigt julfirande med en stor släkt samlad.
– Den har blivit sinnebilden för den perfekta julen, men allt det där praktiska är ju bortklippt ur filmen.
– Fanny och Alexander-julen är en riktig kvinnofälla om vi ska försöka oss på att göra allt det där själva. Många mammors trötta tårar har nog droppat ner i diskhon sent i julnatten då alla andra sover eller ser på film. Det är viktigt att alla hjälps åt. Vuxna människor som blir fjorton år när de kommer hem till sina gamla föräldrar och förväntar sig full service är den sämsta julklappen man kan få.

Om någon väljer att utebli från julfirandet varje år, hur hanterar man det?
– Fokusera på dem som faktiskt kommer. Varför tar den tomma stolen så mycket mer plats än den upptagna stolen?
Hon påminner också om att man i sin längtan eller sorg över den som valt att utebli lätt glömmer bort att hen inte är så trevlig om hen tvingas komma. Några är ändå bättre än ingen.

Precis som på många andra områden är perfektionism och höga krav de största hoten mot julfriden.
– Less är nästan alltid more, säger Maria Sundblom Lindberg.

Erika Rönngård



Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41
Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06
Det nya ämnet på skolschemat heter Religions- och 
livsåskådningskunskap.

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54
Under coronatiden har Lars-Runar Knuts hållit till på stugan i Dragsfjärd. – Vi följer med gudstjänsten på nätet!

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50
Mats Björklund tillträder som kyrkoherde i Korsholms svenska församling kring påsk.

korsholm. Mats Björklund är nyvald kyrkoherde i Korsholms svenska församling. Han har lång stubin och gillar att hålla i trådarna. 18.2.2021 kl. 20:00
Göran Björks erfarenhet av diskussionen inom kyrkan är att den handlar mera om hur vi ska stoppa medlemsflykten, alltså om ekonomi, än om andlig fördjupning.

kallelse. I samskolan ville han inte ha någon yrkesvägledning. För Göran Björk visste han skulle bli pastor, så stark var hans kallelse. Men när han inte längre kunde vara pastor blev han vilsen. 18.2.2021 kl. 06:00
Att Filip Saxén jobbar hårt för jämställdhet har stark koppling till det han själv upplevt.

beslut. Filip Saxén vågade slutligen gå i närkamp med sig själv, med skammen och ångesten efter de övergrepp han utsattes för som barn. Som sportchef på Hufvudstadsbladet har han också vågat införa en helt jämställd sportjournalistik, trots mycket kritik. – Ibland måste man bara våga vara modig, säger han. 17.2.2021 kl. 14:51

bibeln. Under fjolåret färdigställde den internationella bibelöversättningsorganisationen Wycliffe Associates ett rekordantal nya översättningar. Nya testamentet utkom på 114 nya språk och Gamla testamentet på åtta. 15.2.2021 kl. 09:44

vanda. Kyrkoherden i Vanda svenska församling Martin Fagerudd avgår och tjänsten förklaras ledig att sökas senast den 8 mars. 12.2.2021 kl. 10:10

– Kyrkan är unik både vad gäller kalkmålningar, struktur och arkitektur. Den har så mycket av allting kvar, säger Åsa Ringbom.

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33
– Många församlingar talar i dag själva om andligt våld. Det är nytt, säger Maria Björkmark,

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19
Alexandra Ramsay rör sig vant på Riksarkivet i Helsingfors.

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46
Sebastian Holmgård är programledare för "Tänk, tänkare, tänkast" som hittas på Yle Arenan.

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58
Mia Anderssén-Löf håller i arbetet  med Borgå stifts strategi.

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02